Från att inte kunna gå till att flyga

judy-featured

Här är en mycket inspirerande berättelse. Judy har gått från att vara oförmögen att gå på grund av sin vikt till att tappa 45 kg – tack vare ketogen kost.

Vill du veta hur hon lyckades? Här förklarar hon allt i detalj:

Mejlet, översatt från engelska

Före-bild: Oförmögen att gå långt på grund av knäskador orsakade av överflödig vikt under flera år och oförmögen att gå långt utan att tappa energi och andan. Jag använde en elektrisk rullstol för att ta mig runt. Folk tyckte synd om den gamla damen i rullstolen och behandlade mig vanligtvis som om jag hade nedsatt intelligens också, av någon anledning. Till slut sa min doktor att jag led av diabetes. Eftersom jag mått så dåligt under flera år, utbrast jag, i ärlighetens namn: ”Bra! Det betyder att jag måste ta tag i min hälsa nu!” Det krävdes en allvarlig diagnos, men jag förstod nu att det var allvar och det betydde att jag till sist kunde fokusera tillräckligt på mina matvanor. Jag såg diagnosen som goda nyheter.

Efter-bilden: Jag går fortfarande ner i vikt efter att ha gått ner 45 kilo, men om min kropp skulle vilja stanna på den här vikten skulle det vara OK för mig. Mina knän mår bra, min artros har nästan försvunnit helt, jag har inga symtom på diabetes, tar inga läkemedel, alla blodprover kommer tillbaka perfekta, jag har inga sår, jag kan böja mig när helst jag vill, jag tappar inte längre andan när jag går tvärs över rummet, jag sitter inte sönder möbler längre, det är enklare att sköta min hygien och jag löper en mycket mindre risk att drabbas av västvärldens sjukdomar (cancer, hjärtsjukdom, demens, artros m fl). Min fysiska kapacitet har förändrats i grunden och det är bara tack vare att jag äter ketogen kost: få kolhydrater, måttligt med protein och tillräckligt med fett för att vara mätt.

Mitt sjukhus erbjöd en diabeteskurs och jag räckte upp handen för att stoppa dietisten. ”Påstår du att det enda som kan omvandlas till fett är kolhydrater och att vi inte behöver kolhydrater?” Jag chockades av dessa nyheter. Hon sa ja. Jag la till, bestört: ”Varför säger man inte detta till människor som lider av övervikt!?” Hon hade inget svar. Nu förstår jag att det var för att det inte går att tjäna pengar på folk som äter rätt och är friska. Men nu avviker jag visst från ämnet…

Den första välpresenterade föreläsning om LCHF (eller keto) som jag tittade på var dr Andreas Eenfeldt, som höll en timmes föreläsning för flera år sedan där han förklarade problemet med kolhydrater. Jag fastnade. Jag älskar tekniska förklaringar, vetenskap, fakta, anledningar… Och här var en man som pratade om de nya epidemierna som dök upp då alla slutade äta fett på 1980-talet. Allt han sa lät vettigt. Diet Doctor är den bästa källan till kunskap för alla som är intresserade. Jag har mycket att tacka för.

Jag hör alltid de här två sakerna när jag säger att jag gått ner mycket i vikt: ”Hur lång tid tog det?” och ”jag skulle aldrig kunna sluta äta XYZ-kolhydrat”. (Alla nämner olika kolhydrater de inte skulle kunna klara sig utan: munkar, spagetti eller vad det nu kan vara.) Jag tror vi är betingade att tänka på det sättet. För det första, att det enda som spelar roll är att vi når vår målvikt (och bry dig inte om att du mår bättre för varje dag som går), för det andra att vi tror att vi bär skulden för vårt sug efter kolhydrater (istället för att vi skulle vara slavar under de kolhydrater vi precis ätit). Mer om dessa idéer senare.

Det handlar om hälsa, inte bara vikt. Västerländska sjukdomar kallas just det av en anledning – de är orsakade av vår västerländska kosthållning (rik på kolhydrater). Även om vi inte gick ner i vikt skulle vi fortfarande må bra av att undvika kolhydrater. Jag minns det konceptet när min viktminskning verkade nå en platå under ett par veckor: viktminskning är en biverkning av att äta för att undvika hälsoepidemier som cancer och hjärtsjukdom. Och, jag går ner i vikt också?

Bara min kropp vet vad den har för målvikt. Jag bryr mig inte om vilken den vikten är. Jag går fortfarande ner i vikt, äter fortfarande när jag är hungrig och tills jag är nöjd och jag mår fortfarande utmärkt utan sug efter kolhydrater. Min kropp kommer att bestämma vad den vill väga så länge som jag fortsätter äta när jag är hungrig.

Köp nya kläder allt eftersom. Fortsätt inte använda dina ”tjockisbyxor” eller gamla BH:ar – fortsätt köpa nytt varje gång du byter storlek! Belöna dig själv! Må bra! Se fantastisk ut och känn dig fantastisk, vid varje förändring! Om du köper ett plagg som är lite för litet, behåll då det som ett par ”målbyxor” eller en ”målskjorta”. De kommer passa dig perfekt vid någon tidpunkt och det kan gå snabbare än du tror.

Har du inte gått ner på en vecka eller en månad? Oroa dig inte över det. Låt kroppen göra sitt. Ät när du är hungrig, drick när du är törstig, få i dig salt, sov tillräckligt, se till att du vet hur det känns att vara mätt och nöjd på riktigt. Titta på min viktgraf, den har flera platåer. Det betyder inte att min kropp inte fungerar, för det gör den! Se över vad du äter. Om din viktminskning stannar av kan det bero på dolda kolhydrater, kolhydrater du inte räknat, restaurangrecept med socker eller att du äter trots att du inte är ordentligt hungrig. Till slut kommer det ordna sig. Tänk efter, ha tillit till din kropp och rid ut vågen. Du blir fortfarande friskare, även om du inte går ner i vikt!

Var inte rädd för fett, men du behöver inte äta mängder heller. Å andra sidan kan din kropp behöva något extra ibland – någon deciliter grädde med blåbär! Bara hugg in! Stek lite rått fett från din slaktare. Tillsätt en massa olja till din sallad, över din vanliga feta dressing. Lägg en stor klick smör i ditt kaffe eller på dina ägg… Var snäll mot dig själv. Allt detta gör jag då och då och jag har ändå lyckats gå ner i vikt. Kolhydrater är problemet, inte fett. Ät fett.

Testa olika recept! Ibland äter jag lättillgängliga livsmedel vecka ut och vecka in, som salami och ost eller hårdkokta ägg med majonnäs eller biffrester. Ta en titt på YouTube-kanalen Cooking Keto with Kristie eller Diet Doctor-recept då och då. Du kommer att förvånas över att du kan äta paj och pizza på ketogen kost! Recepten är fantastiska! Använd dem ibland, när du vill ha roligt.

Vad händer då om du överäter på ketogen kost? Du kommer inte att gå ner lika mycket i vikt, men du kommer fortfarande att vara frisk. Det är bättre att lista ut varför du äter när du egentligen inte är hungrig. (Gammal vana? Brist på andra och bättre vanor? Vet du inte vad du ska göra istället?) Jag har insett att jag behöver väldigt lite mat. Men jag är alltid mätt och nöjd. Jag minns hur de lockande kolhydraterna smakade, men jag minns också att jag aldrig kunde få nog. Jag slutade inte äta kolhydrater förrän min mage töjts till bristningsgränsen och även då fortsatte jag att vara sugen på mer. Det upphör när du slutar äta kolhydrater. Hitta andra roliga saker att göra, även om det innebär att dricka lightläsk när du lyssnar på fågelsång, läsa böcker, lyssna på meditationsband eller ta en tupplur. Du kommer inte behöva mat på samma sätt som du är van vid. Eller, anmäl dig till en flygkurs. Jag säger bara att det finns fler saker att göra än du någonsin kunnat föreställa dig. Du kanske går från ”jag behöver sitta ner” till ”varför inte?”

Använd en app som håller koll på din genomsnittliga vikt eller väg dig bara en eller två gånger per vecka. Om man konstant väger sig lägger man för mycket energi på små variationer som inte är så viktiga. Vikten kommer att landa där den ska, men inte varje dag, så sluta hålla koll på den. Din kropp vet vad den gör. Med det sagt, är det en fantastisk idé att ha koll på den genomsnittliga vikten. Jag rekommenderar en våg som håller koll på genomsnittet av dagliga invägningar.

Min motivation är hälsa och förmågan att fungera. Tidigare kunde jag inte böja mig för att plocka upp något jag tappat, jag kunde inte gå längre än till köket, tappade andan av att gå upp för att ta mig till toaletten, mådde dåligt hela tiden utan att veta varför och jag var mycket medveten om hur tjock jag var, även om utseende var sekundärt jämfört med mina fysiska begränsningar. Varje rörelse känns så lätt numera, jag kan springa och springa och inte bry mig.

Vilket påminner mig. Träning är bra, men det har nästan ingenting att göra med viktminskning. Punkt slut. Nu går vi vidare…

Jag skrev för att hålla motivationen uppe, här är några kommentarer och frågor: ”Bara för idag.” ”Hur passar kläderna?” ”Kan du fortfarande andas om du böjer dig ner?” ”Hur känns säten på flygplan och i biosalonger?” ”Hur många tår vill du förlora eller tappa känseln i?” ”När du vänder dig i sängen, hur långt bort hamnar du?” ”Vill du äta ’precis vad som helst’ igen? Det är depression.” ”Är du hungrig, törstig, trött, eller behöver du salt?” ”Livet är bättre när det inte handlar om mat.” ”Testa att göra saker med fem 10-kilopaket hundmat kring midjan.” ”Det handlar om hälsa, inte bara vikt.”

Du kan se att det finns flera ställen på min viktkurva där jag gjort avsteg och gått upp i vikt under en period innan jag började igen. Delvis behövde jag lära mig vissa saker om keto, men mestadels gick jag tillbaka till keto för att jag mådde så dåligt och kände mig så obekväm med livet och jag behövde alltid hjälp från andra, även om det bara rörde sig om att ta sig ur sängen eller fåtöljen.

Du behöver ”glömma slutmålet”, börja bara äta rätt mat, även när du gör avsteg från keto, om du bestämmer dig för att göra det. Att må bättre nästa dag är ditt enda mål. Och du kommer må bättre nästa dag. Och dagen efter det. Du når ditt mål varje dag. Du kommer aldrig känna dig så obekväm igen. Du kommer aldrig behöva byxor som beter sig som tryckförband runt din midja någonsin igen. Du kommer att må bättre för varje dag. Det är ditt enda mål.

Sug efter kolhydrater kan ta ett par dagar att få bort, kanske ett par veckor för vissa, men snart kommer du inte känna sug efter någonting när du lär dig hur det känns att verkligen vara ”mätt och nöjd”. Det handlar inte om att ha en utspänd mage. Nöjd är när du inte behöver äta. Du mår bra och känner dig inte trög som efter att ha överätit kolhydrater.

Jag behövde lära mig kroppens signaler: behöver protein, behöver fett, behöver salt, behöver vatten, behöver sömn. Alla dessa känns olika, men jag behövde lära mig hur man skiljer dem åt. Svaret på samtliga brukade vara att proppa mig full med kolhydrater, även om jag bara var törstig. Fortsätt lära dig. Det blir lättare.

Var inte rädd för fett, även om folk tittar konstigt på dig på restaurangen för att du ber om ”en biff med mycket fett”. Försök att laga din egen mat – att äta på restaurang för med sig dolt socker i nästan allt. Men om du äter ute, beställ exakt det som du vill ha!

Jag mäter aldrig mat eller räknar på något. Jag äter bara inte de livsmedel som innehåller mycket kolhydrater. Jag saknar dem inte. Någon dag kanske jag återintroducerar några livsmedel och äter dem sällan, men som sagt, jag saknar ingenting.

Du kan behöva ta strid med din läkare. Det behöver jag. Även när jag hade gått ner 27 kilo sa hon inte ett ord, men när vi diskuterade läkemedel sa hon ”kanske om du kan gå ner lite i vikt”. Jag var förkrossad i flera dagar, gjorde avsteg i månader, gick upp nästan all den vikt jag tappat. Till slut, när jag var totalt förtvivlad över att vara tjock, började jag äta ketogent igen. Denna gång var det för mig själv, inte för att visa läkaren. Hon erkänner fortfarande inte att keto är hälsosamt, men jag bryr mig inte längre. Resultatet talar för sig själv och jag är en vinnare.

När jag lagar en måltid lagar jag allt kolhydratsnålt, men det betyder inte att min fru behöver äta keto också, när vi är ute eller när hon lagar mat. Ingen vill ha den pressen på sig. Om hon äter kolhydrater kommer hon att ha sug efter kolhydrater. Det vet vi, vi har sett det flera gånger och jag beklagar. Jag är också beredd på att någon gång behöva hantera att hon utvecklar en värre sjukdom som cancer, vilket är mer troligt eftersom hon äter kolhydrater. Dock måste vi komma ihåg att låta vuxna vara vuxna och att alla gör sina egna val. Som jag. Det handlar om din hälsa. Var snäll och dela inte ut pekpinnar.

En dag kommer livsmedelsbutikerna ha många feta godbitar på samma sätt som de nu har sockerrika godbitar, om tillräckligt många av oss börjar köpa den typen av mat kommer fler LCHF-produkter produceras. Men det finns verkligen inte mycket pengar att tjäna på en industri där alla äter mindre, äter hälsosamt och inte spenderar miljarder på läkemedel och viktrelaterade sjukdomar. Pengarna tjänas när vi är beroende av socker. Det är därför LCHF är en gräsrotsrörelse som det inte görs reklam för. Men, du kan läsa våra berättelser, eller hur? Den minskade risken att utveckla allvarliga sjukdomar borde väcka din uppmärksamhet – om det inte är för dig, är det kanske för dina barn och andra som du vill ska vara friska.

Förresten, du ser mitt eget flygplan på bilden. Jag utbildar blivande piloter, har en Harley med en sidvagn till min hund och jag ser fram emot att komma i en mindre storlek på mina jeans under veckorna som kommer! Det här är mitt liv nu och jag älskar det!

Här analyserar jag min viktminskningskurva:

  • Lägg märke till att jag började äta kolhydrater igen vid flera olika tillfällen. Min senaste ett år långa framgång är efter att jag kommit till rätta med vissa saker, som att öta så mycket fett jag ville och, inse hur mycket kolhydrater jag åt varje dag samt att lära mif skilja på sug efter mat, fett, protein, salt eller sömn. Det var saker jag behövde lära mig att ha koll på för att kunna hålla mig till keto.
  • Den första långa perioden av viktnedgång motiverades av att jag ville kunna visa upp fina resultat för min läkare, som insisterade på att kaloriräkning var den enda fungerande kosten. När jag gått ner 30 kilo sa hon, “om du kan gå ner lite i vikt”. Det saboterade min motivation och du kan se att jag återgick till sämre hälsa.
  • Till slut började jag igen, den här gången bara för min egen skull. Det är vad man gör i längden som räknas. Avsteg och börja på nytt, bakslag och uppehåll, allt blir mer sällsynt när man lär sig mer. Det är värt det, i stunden, men inte till slut.
  • När vi talar om bakslag, under det senaste året har jag ätit cheesecake på ett flygplan, pastasallad och sötsaker på en familjesammankomst och dessert från en buffe. (Bara tre avsteg under ett år; det är inte illa.) Varje gång har jag gått direkt tillbaka till keto. Om jag tillåter mig själv att tänka, “jag brukade älska att äta kolhydrater, jag vill äta det igen” skulle jag ha problem. Men, att tänka, “OK, att äta en sak efter tre månaders perfekt ätande är inte så illa. Jag äter bara detta.” Lyckligtvis har jag varje gång gått direkt tillbaka. Det är egentligen ite så svårt för jag älskar fett, olja, smör, ägg, ost och alla LCHF-recept som är så fantastiska! Hur kan man inte vilja äta den fantastiska maten? Det är lätare för mig att återgå till keto än det någonsin var när jag räknade kalorier och gjorde avsteg. Att hoppa av den kalorisnåla kosten förstörde allt – du svälter ju faktiskt och det är mycket svårare att få att hålla i längden.
  • Målvikten du ser på bilden stämmer inte. Jag låter min kropp bestämma vad den ska väga, jag äter när jag är hungrig, slutar när jag är mätt och undviker kolhydrater; min kropp fixar resten. Jag skulle vara helt nöjd om min viktnedgång upphörde nu. Jag är frisk. Jag är rörlig. Jag mår bra. Jag får på mig mina kläder. Jag mår toppen.

judy-weight-chart.png
 

Så – till dig som läser dessa rader, vill jag säga det här. Ditt mål är att må bättre, med en gång. Det kommer kanske att ske senare idag och med säkerhet imorgon. Inget dåligt mål, eller hur? Du kan uppnå det målet redan idag. Vinsten är att du kommer att fortsätta må bättre för varje dag. Det är inte dåligt och allt du behöver är att äta rätt idag. En enda dag och du kommer att må böttre. Fortsättning följer. Till de som frågar hur lång tid det tar, brukar jag alltså säga att det tar ”en dag” att må bättre.

För det andra, kära läsare som jag känner så väl (för att jag var där du är), du måste inse att kolhydraterna har makten över ditt sug. Det handlar aldrig om “viljestyrka” eller “misslyckande”. Nej, det är när du äter kolhydrater som du kommer att vilja ha mer kolhydrater. Kolhydrater väcker begär efter mer kolhydrater, som om du vore svältande. Du kommer att ha ett sug efter kolhydrater, men det är inte “du”, så att säga. Det är din hjärna som manipuleras. Sluta med kolhydrater för att bli fri. Det är inget fel på din viljestyrka bara du får kolhydraterna ur systemet. Så, till de som menar, “jag skulle aldrig kunna ge upp mina XYZ-kolhydrater” brukar jag säga, “det är kolhydraterna som tvingar dig att tänka så; de ljuger för dig.” (Det handlar om evolution, men det är ett annat ämne.)

Jag glömde nästan… Ta ett par före-bilder, nu på en gång. Snart är det för sent för att du ska minnas ordentligt hur det verkligen var.

Och nu? För det första, gå in på Diet Doctor varje dag, läs böcker, fortsätt lära dig, haka inte upp dig på misslyckanden, fortsätt hänga med. För det andra, gör en lista på fantastiska saker att göra och börja undersöka möjligheterna. Gör det med en gång. Jag menar verkligen nu på en gång. Du är ju på internet, eller hur?

Varför inte?

Judy

Kommentar

Stort tack för att du delar med dig av erfarenheter och värdefulla insikter, Judy!

Kom igång

Vill du göra det Judy har gjort? Anmäl dig till vår gratis tvåveckors LCHF-utmaning!

Du kan också använda vår gratis guide LCHF för nybörjare. Om du vill underlätta maximalt rekommenderar vi vårt splitternya verktyg Kostdoktorns veckomenyer – prova gratis en månad. Ingen reklam, ingen bindningstid.

DD+ MEDLEMSKAP

Video om ketogen kost

Viktnedgång

Stöd Diet Doctor

Vill du ge ditt stöd till Diet Doctor och få tillgång till bonusmaterial? Ta en titt på vårt medlemskap.

Gratis provmånad

Fler framgångshistorier

Ta del av över 700 framgångshistorier.

  • Om svårigheter att gå ner i vikt på LCHF
  • Amber revolutionerade sin hälsa genom att bara äta kött
  • "Jag har det svart på vitt att socker förstör"

Vill du också inspirera?

Har du en framgångshistoria att dela med dig av? Det är ett effektivt sätt att inspirera andra till att förändra sina liv.

Mejla din historia till annika@dietdoctor.com. Före- och efterbilder är bra för att göra din historia konkret och extra inspirerande för andra. Berätta om det är OK att dela ditt namn och bild eller om du vill vara anonym. Tipsa också gärna om du har en blogg eller Instagram eller liknande för läsare att följa.

Äldre inlägg