Allt du behöver veta om högt blodtryck
, medicinsk granskning av Dr Michael Tamber
Har du högt blodtryck? Du är inte ensam. Uppskattningsvis har 1,4 miljarder människor världen över ett förhöjt blodtryck.
Har du högt blodtryck, eller hypertoni som det benämns av läkare, har du betydligt högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, såväl som andra allvarliga hälsotillstånd som exempelvis hjärtsvikt, njursjukdom, ögonskador och demens.
I USA är nu högt blodtryck den primära eller bidragande orsaken till de 1 100 dödsfallen som sker varje dag i landet. Globalt bidrar hypertoni till uppskattningsvis 10 miljoner förtida dödsfall per år, mestadels genom hjärtinfarkter och strokes.
Men här kommer de goda nyheterna: du kan sänka högt blodtryck genom enkla livsstilsförändringar. Om dessa förändringar inte räcker till finns det även medicin som kan hjälpa.
Denna detaljerade guide hjälper dig med allt du behöver veta om högt blodtryck.
1. Vad är högt blodtryck?
Svaret finns i frågan: högt blodtryck är blod som flödar genom blodkärlen med ett högre tryck än vad som anses normalt.
När ditt hjärta slår eller kontraherar pressar det ut blod som ska cirkulera genom kroppen. Varje hjärtslag skapar ett kraftfullt blodflöde.
Det övre värdet i ditt blodtryck (det systoliska trycket) är trycket mot kärlväggen när hjärtat kontraherar. Det lägre värdet (det diastoliska trycket) är trycket mot kärlväggen mellan hjärtslagen, eller när hjärtat är avslappnat.
De två värdena i blodtrycket skrivs som en fraktion, som exempelvis 140/92, och uttalas “140 över 92”.
Blodtrycket fluktuerar under dagen, vanligtvis genom att stiga på morgonen till dess högsta värde på eftermiddagen, för att sedan sjunka under natten.
Blodtrycket kan också höjas vid träning, stress, ångest, oro, rädsla och andra starka känslor. Att hålla andan kan också få blodtrycket att höjas en aning. Blodtrycket kommer aldrig att vara exakt detsamma från ett mättillfälle till nästa. Det viktigaste är vilket intervall du ligger inom och hur mycket blodtrycket varierar från gång till gång.
Definitionen av högt blodtryck är dock när återkommande mätningar ligger över det normala intervallet 120/80.
2. Tabell och värden för högt blodtryck
Som du kan se i denna tabell finns det olika grader av högt blodtryck.
- Förhöjt (ljusgul i grafen): Här är blodtrycket något högre än normalt. Detta tillstånd kallas ibland prehypertoni. Det systoliska trycket ligger mellan 120 och 129 och det diastoliska trycket är under 80.
- Grad 1 (ljusorange i grafen): När blodtrycket ligger konstant mellan 130 och 139 i systoliskt tryck och 80 till 89 i diastoliskt tryck definieras det som grad 1 hypertoni eller mild hypertoni. Livsstilsförändringar är ofta väldigt framgångsrika för att normalisera mild hypertoni. Om blodtrycket fortsätter att stiga med tiden trots livsstilsförändringar kan medicinering rekommenderas av läkare.
- Grad 2: Blodtryck som konstant ligger mellan 140 och 179 i systoliskt tryck och mellan 90 och 119 i systoliskt tryck definieras som grad 2 eller måttlig hypertoni. Detta är en allvarligare form av hypertoni och är ofta associerad med mer långsiktiga hälsoproblem. De flesta riktlinjerna rekommenderar omedelbar medicinering om det också föreligger andra kardiovaskulära riskfaktorer.Vi föreslår dock att du först frågar din läkare om vilka livsstilsinterventioner som kan sättas in som en första insats.
- Svår hypertoni/hypertensiv kris: Om blodtrycket är högre än 180 i systoliskt tryck och/eller 120 i diastoliskt tryck är det en akutsituation. Du behöver träffa en läkare eller åka in till närakuten direkt. Ett så högt blodtryck kan vara livshotande och kan snabbt skada känsliga vävnader i dina organ, speciellt i hjärta, lungor, njurar och ögon. Lyckligtvis är hypertensiv kris ett ovanligt tillstånd som endast drabbar cirka 1 till 2% av de som lider av högt blodtryck.Dock är det värt att notera att forskning föreslår att upp till 25% av de som diagnostiseras varje år med hypertensiv kris inte visste om att de hade högt blodtryck överhuvudtaget.
3. Vilka är symtomen på högt blodtryck?
Högt blodtryck beskrivs ofta som “the silent killer” på grund av att de flesta med grad 1 eller grad 2 hypertoni inte har några tecken eller symtom alls. Nada. Inte ett enda!
Det vanligaste sättet som högt blodtryck upptäcks på är genom vanliga blodtryckskontroller, när din läkare mäter ditt blodtryck vid läkarbesök. Noggranna blodtrycksmätare kan du även hitta på exempelvis apotek eller gym. Du kan även köpa prisvärda blodtrycksmätare för hemmabruk som är automatiserade och noggranna och som kan hjälpa dig att regelbundet hålla koll på ditt blodtryck.
Följer du regelbundet ditt blodtryck kommer du att märka om det sakta stiger eller om dina livsstilsförändringar eller din medicinering sakta men säkert sänker trycket.
Symtom på hypertensiv kris
Medan grad 1 och grad 2 inte har uttalade symtom är det desto mer troligt att en hypertensiv kris ger någon form av symtom (även om den också kan vara asymtomatisk).
- huvudvärk
- suddig eller förvrängd syn
- yrsel
- illamående eller kräkningar
- andfåddhet
- näsblod
- bröstsmärtor
- oregelbundna hjärtslag
Återigen, en hypertensiv kris med blodtryck över 180/120 är en medicinsk akutsituation. Sök omedelbart läkarvård.
4. Vad orsakar högt blodtryck?
Forskare vet ännu inte varför högt blodtryck drabbar vissa men inte andra. Faktum är att i 95% av fallen finns ingen direkt, tydlig orsak. Detta tillstånd kallas primär hypertoni (när det finns en tydlig orsak kallas det sekundär hypertoni – se nedan).
Det är klarlagt att en rad riskfaktorer predisponerar individer för primär hypertoni. Dessa riskfaktorer inkluderar fetma, stillasittande livsstil, hög alkoholkonsumtion, rökning, stress, ärftlighet och vissa etniciteter.
Inte alla med dessa riskfaktorer kommer att utveckla högt blodtryck, men dessa tillstånd är associerade med en högre risk att drabbas av hypertoni.
Blodtrycket stiger med åldern
Stigande ålder är en riskfaktor för att drabbas av högt blodtryck för alla. När vi åldras stelnar våra blodkärl och blir mindre elastiska. Detta kan öka trycket i artärerna.
Det är dock omdiskuterat huruvida högt blodtryck hos äldre, speciellt de över 80, behöver innebära samma aggressiva behandling för att sänka det tillbaka till normalintervallet.
En nyligen genomförd studie, SPRINT-studien, visade att det fanns en viss fördel vad gäller dödlighet hos äldre som gick på intensiv blodtrycksmedicinering, men det åtföljdes av förhöjd risk för hypotoni, fall och njursjukdom.
Vi har fortfarande inte vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar hos äldre, såsom att lägga om till lågkolhydratkost, framgångsrikt sänker blodtrycket och samtidigt orsakar färre bieffekter än medicinering. Men det verkar logiskt. Fler studier behövs för att bekräfta fördelarna med livsstilsförändringar hos denna befolkning. Samtidigt behöver vi hålla i åtanke att det kan vara en större utmaning för denna målgrupp att drastiskt förändra sin kost.
Det finns tidig men lovande forskning som visar att lågkolhydratkost verkar vara en effektiv behandling för att sänka blodtrycket i många olika åldersgrupper, hos patienter med hypertoni och insulinresistens i primärvården.
Sekundära orsaker till hypertoni
I vissa fall – mindre än 10% – är högt blodtryck orsakat av en klarlagd, behandlingsbar eller reversibel faktor som t ex en sjukdom, ett läkemedel eller en ovanlig hormonutsöndrande tumör. Detta kallas sekundär hypertoni.
Om du diagnostiseras med högt blodtryck, speciellt om du är under 30, eller om ditt blodtryck höjs snabbt utan någon tidigare indikation på att ditt blodtryck sakta är stigande, behöver du och din läkare noggrant studera om det kan finnas en reversibel faktor bakom den plötsliga höjningen.
Här följer en lista på de vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni:
- Vissa kroniska tillstånd: Ett flertal behandlingsbara tillstånd kan orsaka högt blodtryck. Dessa innefattar bland annat njursjukdomar, sömnapné, medfödd förträngning av aorta samt olika problem med binjurarna, såsom hormonutsöndrande tumörer.Att behandla den underliggande orsaken kan sänka eller normalisera blodtrycket.
- Läkemedel: Ett antal förskrivna läkemedel och receptfria läkemedel har olika biverkningar, varav en är förhöjt blodtryck. Exempel på sådana läkemedel är:
- Orala preventivmedel och hormonterapi, särskilt med högre östrogendoser.
- Orala avsvällande medel, som återfinns i vissa förkylnings- och allergimediciner.
- NSAIDs för smärtlindring och inflammation.
- Läkemedel som används för att behandla ADHD, speciellt de som innehåller amfetamin.
- Örttillskott: Däribland johannesört, ginseng och gingko.
- Lakrits: Laktritsroten innehåller ett ämne som kallas glykyrritsin – som finns i örtteér innehållandes lakrits, godis, pastiller och naturläkemedel – och som är ett mycket kraftfullt blodtryckshöjande läkemedel. Dess användning har föranlett ett antal fallstudier och även en varning från USDA.Det kan vara bra att kontrollera om din kost innehåller lakrits eller lakritsextrakt.
- Alkohol: Speciellt om det konsumeras i större mängder eller på daglig basis.
- Centralstimulerande preparat: Kokain, metamfetamin och andra stimulantia.
- Tobaksanvändning, särskilt tuggtobak.
Om du plötsligt blir diagnostiserad med högt blodtryck, uteslut alla tänkbara underliggande hälsotillstånd med din läkare och kontrollera alla läkemedel, tillskott och eventuella andra produkter du använder som kan ha bidragit till denna oväntade stigning.
5. Därför är högt blodtryck farligt
Om högt blodtryck inte har några symtom eller känd orsak, varför bryr vi oss så mycket om att sänka det? Jo, för att det ljudlöst orsakar stor skada.
Precis som för högt tryck i vattenslangen kan försämra väggarna i slangen och orsaka för högt vattentryck på ömtåliga blommor, kan blod som flödar genom våra kärl med för högt tryck försvaga och skada blodkärlens väggar, eller skada känsliga organstrukturer och vävnader som tar emot blodflödet med ett förhöjt tryck. Ju längre tid blodtrycket är högt, desto mer skada orsakar det.
Okontrollerat högt blodtryck över tid kan predisponera oss till följande tillstånd:
- Stroke: Högt blodtryck skadar blodkärlen som leder till hjärnan samt i hjärnan, vilket potentiellt kan leda till förträngningar som kan resultera i försämrat blodflöde och på sikt hjärnskador. Högt blodtryck kan också orsaka blodproppar som blockerar blodflödet till hjärnan.
- Hjärtinfarkt: Högt blodtryck kan skada de livsviktiga kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod och orsaka blodkärlen att bilda plack. Även blodproppar, vilket är mer vanligt förekommande hos de med högt blodtryck, kan täppa igen artärerna och orsaka ett försämrat blodflöde till hjärtmuskeln.
- Hjärtsvikt: Ett hjärta som pumpar ut blod under högre tryck kan tröttas ut, försvagas, förstoras och tappa sin effektivitet som pump. Detta leder till hjärtsvikt.
- Njurskador: Högt blodtryck skapar skador och ärrvävnad på känsliga strukturer i njurarna, inklusive blodkärl och blodfiltrerande vävnad, vilket förhindrar dessa organ från att rena blodet på ett effektivt sätt och på sikt skapar detta permament skada och kronisk njursjukdom.
- Ögonskador: De känsliga blodkärlen i näthinnan kan skadas vilket leder till förträngningar och rupturer i kärlen och orsakar svullnad i den optiska nerven samt synproblem eller synbortfall. Ibland kan de första tecknen på högt blodtryck upptäckas vid en synundersökning, innan något annat symtom har noterats.
- Demens: Högt blodtryck över tid ökar inte bara markant risken för stroke, det ökar även risken för subtil skada i hjärnans blodkärl, vilket kan leda till kognitiv nedsättning.
6. Nästa steg
Det är ingen tvekan om att högt blodtryck signifikant bidrar till försämrat hälsotillstånd, sjukdom och död. Det är av yttersta vikt att du gör vad du kan för att få tillbaka det till normala nivåer.
Skippa kolhydraterna och få kontroll på trycket
Att minska på intaget av socker och kolhydrater är ett framväxande kraftfullt och effektivt sätt att sänka blodtrycket.
Många som ställer om till lågkolhydratkost eller ketogen kost ser en drastisk minskning av blodtrycket. Virtastudien, som studerade kardiovaskulära sjukdomsmarkörer, fann att det diastoliska blodtrycket sjönk signifikant hos deltagarna och 11,5% kunde sluta ta blodtrycksmedicin.
Det finns dock fortfarande osäkerheter kring de långsiktiga blodtryckssänkande effekterna av lågkolhydratkost och huruvida fördelarna beror enbart på viktnedgång eller på ytterligare fördelar av att minska på kolhydratintaget i sig.
Läkare som behandlar med lågkolhydratkost behöver vara beredda på att detta resultat är vanligt förekommande, så att de kan förutse en sänkning av blodtrycket, noga följa upp blodtrycket och justera patientens blodtrycksmedicin när så behövs. Vissa patienter kan till och med helt ta bort sin blodtrycksmedicin.
Varför fungerar detta? Forskningen är fortfarande preliminär, men det finns en rad mekanismer som kan spela in: viktnedgång, lägre insulinnivåer, minskad insulinresistens, förbättrad insulinkänslighet, minskning av natriumretention i njurarna, lägre blodsocker och annat.
Diet Doctor har flera guider som kan hjälpa dig komma igång med lågkolhydrat- eller ketokost. Ta en titt på dessa två nybörjarguider.
7. Andra livsstilsförändringar
Flera andra livsstilsförändringar är effektiva för att få ner blodtrycket. Dessa inkluderar ökad mängd måttlig träning, minskning av alkoholintag, stresshantering och rökstopp.
Ta en titt på vår detaljerade guide Snabbkurs i blodtryck. Den förklarar mer ingående varför lågkolhydratkost kan vara så effektiv när det gäller att sänka blodtrycket. Den ger dessutom enkla tips på hur du kan integrera dina livsstilsförändringar i dina dagliga rutiner för bättre blodsockerkontroll.
Medicinering fungerar också
Ibland är inte livsstilsförändringar tillräckligt för att få ner blodtrycket till hälsosamma värden. I dessa fall kan du behöva ta blodtrycksmedicin. Ibland kan ett specifikt läkemedel hjälpa, ibland behövs en kombination av flera olika.
Sammanfattningsvis, även om en hypertonidiagnos definitivt är ett tillstånd som ska tas på allvar, kan du själv vidta många åtgärder för att förbättra ditt blodtryck redan idag och samtidigt säkra din hälsa i framtiden.
