Snabbkurs i blodtryck
, medicinsk granskning av Professor Fredrik Nyström
EvidensbaseradDen goda nyheten
Den goda nyheten är att du kan förbättra ditt blodtryck med enkla livsstilsförändringar.
Den vanliga behandlingen för högt blodtryck är idag mediciner. Det kan ofta vara ett klokt val. Men tänk om du kan få förbättrat, om inte perfekt blodtryck med färre eller inga mediciner alls? Tänk om du dessutom kan få förbättrad hälsa och vikt helt utan biverkningar som en välkommen bonus?
Vi på Diet Doctor finns här för att hjälpa dig! Denna guide kommer att granska tillgänglig evidens samt ge dig resurser om hur du normaliserar ditt blodtryck på ett naturligt sätt.
Innehåll
1. När bör högt blodtryck medicineras?
Den senaste uppdateringen av de amerikanska AHA-riktlinjerna gällande högt blodtryck förfinade gränserna för vad som klassificeras som högt blodtryck.
Ett systoliskt tryck mellan 130-139 och diastoliskt tryck på 80-89 defineras som ”grad 1 hypertoni”, alltså högt blodtryck av första graden. Ett systoliskt tryck över 140 eller diastoliskt tryck över 90 defineras som ”grad 2 hypertoni”, allstå högt blodtryck av andra graden.
Baserat på de uppdaterade definitionerna, är det idag nästan hälften av alla amerikanska vuxna som klassificeras som att de har högt blodtryck.
Observationsstudier tyder på att hälsoriskerna ökar när vi går in i kategorin ”högt blodtryck”, och omvänt korrelerar lägre blodtryck med mindre hjärtsjukdomar och längre livslängd.
Detta är dock inte samma sak som att påstå att läkemedelsbehandling för att uppnå lägre blodtryck i allmänhet är att föredra. Det visar snarare att det är fördelaktigt att ha ett naturligt lågt blodtryck.
Vad händer då om vi sänker blodtrycket till normala nivåer med hjälp av mediciner – skulle det inte vara lika bra?
SPRINT-studien
En studie från 2015 visade att personer över 50 år som hade högt blodtryck samt andra kardiovaskulära riskfaktorer, levde längre och minskade risken för hjärtsjukdomar om de använde extra mediciner för att försöka sänka sitt systoliska blodtryck under 120 mmHg, jämfört med att nöja sig med att komma under 140 mmHg.
Tyvärr kommer denna hälsovinst med en signifikant ökad risk för biverkningar inklusive fallrisk, njursjukdom och medvetslöshet.
Vidare studerade SPRINT-studien personer med hög risk för hjärtsjukdomar vilket innebar att endast 1 av 6 personer med högt blodtryck i USA motsvarar sådana som inkluderades i studien.
Medan ett naturligt lågt blodtryck är förknippat med längre livslängd, kan användning av mediciner för att sänka blodtrycket till dessa nivåer istället medföra risker. Det är alltså oklart om det är värt att riskera biverkningar av medicinering om man bara har ett lätt förhöjt blodtryck.
Livsstilen först
Fördelen är att riktlinjerna som gäller för behandling av högt blodtryck primärt rekommenderar livsstilsterapi som behandling för tidiga stadier av högt blodtryck.
Vid grad 2 ”mild hypertoni”, om inga andra allvarliga riskfaktorer för hjärtsjukdomar finns (och så länge blodtrycket är lägre än 160/100 på läkarmottagningen), rekommenderas även en bekräftelse med blodtrycksövervakning hemma innan behandling påbörjas.
Men hur vanligt är det att läkare börjar med läkemedelsbehandling istället för att ge en detaljerad livsstilsvägledning? Och om de nu ger livsstilsrådgivning, hur ofta ges då det traditionella rådet om att äta fettsnålt och mindre mat samt röra på sig mer? Bortsett från anekdotiska rapporter, har vi inga tillförlitliga data om hur ofta detta inträffar, däremot finns det data som visar den förhållandevis ineffektivitet som traditionella råd har gällande viktminskning.
Läkemedel är inte alltid bättre
De traditionella livsstilsåtgärdernas ineffektivitet är problematisk, särskilt när det saknas övertygande bevis för att medicinering förbättrar hälsan hos i övrigt friska personer med lätt förhöjt blodtryck.
En annan studie är en omfattande kartläggning av över 38 000 patienter med lätt förhöjt blodtryck samt låg risk för hjärtsjukdomar som behandlades med blodtrycksmedicin. Under en genomsnittlig uppföljning på nästan sex år, fann de ingen minskning av risken för hjärtsjukdomar eller risk för dödsfall hos de som förskrivits mediciner. Däremot hittade de en ökad risk för lågt blodtryck, svimning och akut njurskada bland dem som behandlades med mediciner.
Tillgängliga data är inte så definitiva som riktlinjerna antyder. Vi föreslår därför att du samråder med din läkare och ber om att få prova en livsstilsförändring innan mediciner ordineras så länge blodtrycket bara är lätt förhöjt.
Patienter med diabetes
Rekommendationer för blodtryckskontroll för typ 2-diabetes är inkonsekventa. Då personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärtsjukdom, rekommenderas ett blodtryck under 130/80 enligt AHA och ACC.
ACCORD-studien samt en metaanalys av randomiserade studier tyder dock på att aggressiv behandling till denna nivå inte minskar alla kardiovaskulära utfall (det minskade risken för stroke i ACCORD) och det kan öka en del negativa biverkningar.
Därför är de senaste rekommendationerna från American Diabetes Association ett blodtrycksmål på att nå under 140/90 för diabetiker i allmänhet och ned till 130/80 mmHg för de som har hög risk för hjärtkärlsjukdom, om det fungerar utan bieffekter.
Vi anser att bevisen stöder att i övrigt friska individer med lätt blodtrycksförhöjning behandlas bäst med livsstilsinterventioner. Dessa livsstilsförändringar bör riktas till de bakomliggande orsakerna till högt blodtryck och minska risken för långvariga komplikationer. Användningen av läkemedel bör individualiseras mer baserat utifrån individuell respons på livsstilsförändringar, individuell preferens och kardiovaskulära riskfaktorer.
Sammanfattning
Följande är ungefärliga gränser när medicinering är lämpligt och som stöds av forskning:
- I övrigt friska: över 160/100.
- Hjärtsjuka och diabetiker: över 140/90
- Personer över 50 år med andra kardiovaskulära riskfaktorer som inte har förbättrat sitt blodtryck med hjälp av livsstilsinterventioner: Över 140/90
2. Orsaker till högt blodtryck
Alla som nyligen diagnostiseras med högt blodtryck bör träffa sin vårdgivare för att säkerställa att det inte finns en reversibel eller farlig orsak till det förhöjda blodtrycket. Dessa mindre vanliga orsaker till högt blodtryck utgör cirka 10 % av alla fall (så som njur- eller binjuresjukdomar, vissa mediciner eller kosttillskott etc.).
Den överlägset vanligaste typen av förhöjt blodtryck kallas primär eller essentiell hypertoni. Essentiell hypertoni är ofta en del av metabolt syndrom, även känt som syndrom X eller insulinresistenssyndrom.
Ovanstående hälsoproblem kopplas ihop eftersom de ofta förekommer tillsammans hos en och samma person. Personer med högt blodtryck har exempelvis ofta extra vikt runt midjan och inte sällan kan de också ligga i riskzonen för högt blodsocker och typ 2-diabetes.
Den goda nyheten är om du lyckas genomskåda grundorsaken, kan du ofta förbättra alla dessa hälsomarkörer genom en enda livsstilsförändring.
Den vanliga orsaken
Det är ofta svårt att hitta en ensam orsak till högt blodtryck. Ålder, fetma, stillasittande, rökning med mer, kopplar samtliga till ökad risk för högt blodtryck.
Metabolt syndrom har emellertid blivit en global epidemi och en bidragande orsak till inte bara högt blodtryck utan även fettlever, typ 2-diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Den främsta faktorn som driver denna epidemi är konsumtionen av extremt processade livsmedel med högt kalori- och kolhydratinnehåll.
Högt insulin och högt blodtryck
Insulin är kroppens huvudsakliga fettlagrande hormon och för mycket insulin kan därför i längden leda till övervikt.
Högt insulin kan i längden förtjocka vävnaden runt blodkärl (så kallad glatt muskulatur) vilket också kan öka blodtrycket.
Därför är det logiskt att interventioner som syftar till att minska insulinnivåerna samt förbättra insulinresistensen även kommer att förbättra metabolt syndrom, högt blodtryck och kardiovaskulär risk.
3. Livsstilsåtgärder för bättre blodtryck
Det finns flera möjliga livsstilsåtgärder för att sänka blodtrycket, nedan listar vi fem av dessa. Den första är sannolikt den viktigaste då den tar bort den vanligaste orsaken till högt blodtryck:
1. Bota metabolt syndrom med LCHF
Allt mer forskning tyder på att reducering av socker och stärkelse (kolhydrater) i kosten kan förbättra metabolt syndrom och högt blodtryck, speciellt vid lågkolhydratkost.
En studie har till exempel visat att lågkolhydratkost förbättrade blodtrycket mer än fettsnål kost som konsumerades tillsammans med viktminskningsmedicinen Orlistat.
Som bonus medför lågkolhydratkost inte bara förbättrat blodtryck utan förbättrar även samtliga fem markörer för metabolt syndrom.
Detta ses inte bara i vetenskapliga studier utan också i det verkliga livet med flera rapporter om framgång.
2. Att salta eller inte salta
Att äta mindre salt kan sänka blodtrycket en aning.
Trots att flera studier har visat en liten sänkning av blodtrycket vid kost med lägre intag av natrium, saknar vi idag helt övertygande bevis för att råd om mindre salt i maten påverkar risken för hjärtsjukdomar eller dödsfall. Detta visades i en genomförd metaanalys av samtliga randomiserade kontrollerade studier som gjorts inom ämnet.
Dessutom sänker ett högt kaliumintag oftast blodtrycket lite grann.
Eftersom mycket av saltet vi får i oss kommer från snabbmat, färdigmat, bröd och läsk – sänks saltintaget automatiskt på lågkolhydratkost då dessa livsmedel bör undvikas. Dessutom ger lågkolhydratkost hormonella effekter som leder till att kroppen lättare kissar ut ett eventuellt överskott på salt – detta förklarar delvis dess blodtryckssänkande effekt.
Slutligen visar stora observationsstudier som PURE-studien, att den hälsosammaste befolkningen äter en måttlig mängd natrium, med högre risk vid extremt höga och låga nivåer av natriumintag.
Med alla motstridiga bevis är det oklart om du kommer att bli friskare genom att äta mindre salt eller inte. Men håller du dig till lågkolhydratkost bör du kunna njuta av måttliga mängder salt (4-7 gram natrium per dag eller cirka 2 till 3 teskedar salt) utan en överdriven risk.
3. Undvik annat blodtryckshöjande
Blodtrycket kan sänkas genom att undvika sådant som höjer det. Här är de vanligaste ämnena som tenderar att höja blodtrycket:
- Vanliga värktabletter, så kallade NSAID, kan höja blodtrycket genom att minska utsöndring av salt i njurarna. De inkluderar receptfria tabletter som Ipren, Ibumetin, Ibuprofen, Diklofenak och Naproxen samt receptbelagda Celebra. Värktabletter med paracetamol i (Alvedon, Panodil m.m.) är bättre för blodtrycket.
- Kortisontabletter, exempelvis Prednisolon eller dexametason
- P-piller (för vissa personer kan detta bli ett problem, diskutera olika alternativ med din vårdgivare)
- Kaffe (koffein)
- Alkohol i stor mängd
- Nikotin (rökning, snusning) kan ge kortvarig blodtrycksstegring på 15-20 mmHg
- Droger som amfetamin och kokain
- Lakrits i stor mängd
Man måste knappast sluta helt med kaffe eller alkohol, men är man storkonsument kan det vara klokt att minska intaget. Att helt sluta röka är förstås klokt. Det är utmärkt för hälsan i allmänhet, inte bara blodtrycket.
4. Träna gärna
Regelbunden träning kan spela en viktig roll för blodtrycket. Även om träning kan öka blodtrycket under själva träningspasset, tenderar det att vara förknippat med sänkt blodtryck på lång sikt.
Träning sänker inte bara blodtrycket utan är också förknippat med minskad risk för dödsfall och flera andra kroniska tillstånd.
Läs mer om träningens positiva effekter i vår evidensbaserade guide om träning och hälsa.
5. Periodisk fasta
Periodisk fasta är bra ur ett mekanistiskt perspektiv, då fastan kan sänka insulinnivåer samt gynna viktminskning, som båda kan förbättra blodtrycket.
Dock är inte alla studier överens och varierande definitioner av periodisk fasta begränsar generaliseringen av data.
Läs mer om periodisk fasta och tidsbegränsat ätande i vår evidensbaserade guide.
Följ upp ditt blodtryck
När du gör livsstilsförändringar är det bra att kontrollera ditt blodtryck regelbundet. Detta kan antingen göras på din läkarmottagning, eller ännu bättre på egen hand. Ta gärna med din egen blodtrycksmätare till din läkarmottagning ibland för att se att den matchar deras avläsning.
Sammanfattning:
Definitionerna av förhöjt blodtryck har nyligen förändrats, vilket visar både vikten av att vara medveten om sitt blodtryck samt vikten av livsstilsinterventioner för att naturligt förbättra det.
Alltför ofta används läkemedel när livsstilsinterventioner kan vara ett bättre alternativ.
Vi bör fokusera på livsstilsåtgärder som tar hand om själva grundorsaken till högt blodtryck genom att ta itu med de underliggande metabola tillstånden.
Läkemedel är fortfarande viktigt vid allvarligt förhöjt blodtryck eller blodtryck som inte förbättras med livsstilsinterventioner. Kan vi dock hantera själva grundorsaken är detta en mycket kraftfullare åtgärd än att endast undertrycka symtomet.
