Ann Fernholms 50-årslöfte: att fortsätta arbeta mot sockret och för effektivare kostråd

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil dr i molekylär bioteknik. Inlägget är också publicerat på Anns egen blogg annfernholm.se.

Ser ni hon där på bilden ovan? Idag fyller hon 50 år. Det är också tio år sedan som hon började granska vetenskapen bakom våra kost och fem år sedan som hon grundade Kostfonden. Härmed avlägger hon (jag) ett 50-årslöfte: jag ska fortsätta arbeta hårt för att motverka vår alldeles för höga sockerkonsumtion och för effektivare kostråd. Vill du stödja detta?

50 år. Puh. Det är känns smått overkligt att ha funnits till i ett halvt sekel. Jag fyllde ju nyss 40, för sjutton. Men… vid närmare eftertanke har det hänt enormt mycket de senaste tio åren. Året när jag fyllde 40 hade jag ingen aning om att jag skulle komma att skriva böcker om kost och hälsa, starta den här bloggen och grunda en fond för kostforskning.

En intervju som förändrade mitt liv

Det var våren 2009 som jag intervjuade en kvinna som hade typ 2-diabetes. Hon berättade för mig om dagen när vågen stod på 100 kg. Hon behövde ganska stora doser insulin för att försöka få ner sitt blodsocker, men det gick dåligt. Många dagar fick hon alldeles för höga toppar, sådana som man vet skadar ögon och njurar, och accelererar åderförkalkning.

I desperation började hon söka på internet efter något att göra, och insåg då att det finns personer som sänker sitt blodsocker genom en strikt lågkolhydratkost. När de slutar äta pasta, ris, potatis, spannmålsprodukter och sötsaker slipper de blodsockerstegringar efter måltiden.

Samma dag lade hon om sin kost. Inom loppet av två dagar kunde hon sluta med sitt insulin. Trots det lade sig blodsockret på en låg och jämn nivå, som hos en frisk människa. Så här såg hennes blodsocker ut:

Vilken skillnad va´? Efter detta började hon rasa i vikt. Inom loppet av två år hade hon gått ner över 40 kg.

Började granska hur kostråden hade formats

När jag pratade med henne hade hon ätit en strikt lågkolhydratkost i flera år och trots en riklig konsumtion av både smör och grädde, hade hon finfina blodfetter.

Denna kvinna förändrade mitt liv. Hennes berättelse stämde inte alls med vad jag hade lärt mig under min utbildning i biokemi eller de offentliga kostråden. Enligt dem ska man inte kunna börja äta mer grädde och smör, rasa i vikt och samtidigt förbättra blodfetterna.

Detta var ögonöppnaren som fick mig att börja granska historien bakom våra kostråd. Hur formades egentligen varningarna om mättat fett? Och hur kommer det sig att personer med typ 2-diabetes rekommenderades att äta så här:

Bilden är tagen från broschyren Bra mat för alla: mat vid diabetes och hjärtsjukdom som delades ut i vården till personer med typ 2-diabetes. För mig som biokemist var det svårbegripligt hur personer som hade problem med blodsockret kunde rekommenderas ris, gröt, pannkakor, bullar och ”bröd till varje måltid.” Rent krasst: utan tillgång till blodsockersänkande läkemedel hade denna mat tagit död på personer med typ 2-diabetes.

Min granskning av vetenskapen resulterade i boken Ett sötare blod. Sedan satte jag mig in i sockrets hälsoeffekter och skrev Det sötaste vi har. Och efter det – för fem år sedan – grundade vi Kostfonden.

Har dragit igång studier i världsklass

Att grunda en ideell fond var inte direkt något jag drömde om som barn. Men efter alla dessa granskningar såg jag det som helt nödvändigt. Vet ni varför? Jag kan skriva tusentals böcker utan att påverka kostråden ett enda dugg. Men riktigt välgjorda vetenskapliga studier kan förändra kostråden över hela världen.

Och det är däråt vi siktar med Kostfonden. Mot förändring! När vi grundade fonden lovade vi att koststudier skulle bli större, mer långsiktiga och hålla högre kvalitet. Tack vare alla er fantastiska som har stöttat oss, har vi också kunnat bidra till banbrytande studier i absoluta världsklass av kost vid IBS, typ 1-diabetes, fettlever och fetma.

Dessa studier pågår och de första resultaten borde ramla in mot slutet av nästa år. Medan vi väntar på detta, bidrar vi till att sjösätta den största studien hittills i Europa av kost vid typ 2-diabetes.

Jobb tills jag fyller 60 år

Sedan finns det tusen andra saker att undersöka. Forskare behöver till exempel utforska hur kosten kan påverka autoimmuna sjukdomar. En som har berört mig djup är 22-åriga Samuel Backman som har lyckats få kontroll på Bechterews sjukdomen med hjälp av en drastisk kostförändring. Det har mer eller mindre räddad hans liv. Frågan är: kan fler liv räddas på samma vis?

Andra frågor som forskare behöver ställa: kan kvinnor som har problem med ägglossningen (PCOS) blir gravida med kostens hjälp? Kan kosten bromsa förloppet av cancer? Eller minska risken för demens?

Mitt 50-årslöfte är att hoppa över alla 50-årskriser (det finns inte tid för sådant) och fortsätta viga mitt liv åt detta. Vill du stödja det arbetet? Den bästa 50-årspresent jag kan tänka mig är fler månadsgivare till Kostfonden (bli det via denna länk). Den näst bästa presenten är engångsdonation via min insamling på Facebook…

…eller Swish (123 900 42 43). Alla bidrag – stora som små – kommer att hjälpa oss att etablera effektivare kostbehandlingar i vården, och därmed göra världen lite bättre.

Sist men inte minst: ett stort tack till alla er som redan har bidragit till födelsedagsinsamlingen eller är månadsgivare. Ett stort tack också till Fredrik Sjödin (som grundade Kostfonden tillsammans med mig) och hans fru Sandra. De har donerat ett femsiffrigt belopp till Kostfonden med anledning av denna högtidsdag. Hurra, hurra, hurra, HURRA! Helt fantastiskt!

Ann Fernholm