Kost vid diabetes: den bästa maten för att kontrollera diabetes
, medicinskt granskad av Dr Bret Scher
, medicinsk granskning av Dr Bret ScherVad ska du äta om du har diabetes? Känner du dig förvirrad av all motstridig information du fått höra? Då är du inte ensam. Lyckligtvis kan svaret vara enkelt: Ät mat som inte höjer blodsockret speciellt mycket, som livsmedel med lågt innehåll av kolhydrater.1
Trots att lågkolhydratkost ordinerades rutinmässigt till personer med diabetes redan för mer än 100 år sedan – ofta med utmärkta resultat – blev rekommendationen att äta mer kolhydrater standard när insulin och diabetesläkemedel blev tillgängliga.2Även om diabetesläkemedel tillfälligt kan bromsa en höjning av blodsockernivån kan de inte reversera det bakomliggande problemet.
Att återgå till det tidigare tillvägagångssättet att äta lågkolhydratkost kan hjälpa personer med typ 1-diabetes att kontrollera blodsockret och eventuellt reversera typ 2-diabetes, samtidigt som behovet av mediciner minskar.3
I den här guiden får du lära dig mer om vilken mat som är bäst för dig som har diabetes.
Speciellt insulindoser kan behövas sänkas för att undvika lågt blodsocker och SGLT2-hämmare kan behöva sättas ut. Läs mer
Rådgör alltid med din vårdgivare innan du byter kost för behandling av diabetes, för att få medicinsk vägledning. Vill du hitta en vårdgivare med kunskap om lågkolhydratkost, se vår karta över LCHF-läkare. Vi rekommenderar också Smarta diabeteskartan.
Upplever du svårt illamående, yrsel, svaghet eller trötthet ska du alltid ta det på allvar då det kan vara symtom på farligt lågt blodsocker. Kontrollera ditt blodsocker, ät kolhydrater eller socker som en kortsiktig lösning och kontakta din sjukvården för ytterligare rådgivning. Fullständiga villkor
1. Diabeteskost: vad du ska och inte ska äta
Det finns en rad läckra livsmedel som du kan och bör njuta av på lågkolhydratkost för diabetiker. Här är en lista över den bästa maten att äta samt vad du bör undvika.
Livsmedel att äta
Protein
- Kött av alla slag: köttfärs, biff, rostbiff, fläskkotletter, revben, korv, bacon, kyckling, kalkon4
- Fisk och skaldjur av alla slag: fisk, räkor, musslor, ostron, musslor, krabba, hummer
- Konserverad fisk av alla sorter: tonfisk, sardiner, ansjovis, makrill
- Smörgåspålägg: skinka, rostbiff, pastrami, salami, pepperoni, kalkon, kyckling5
- Ägg6
- Tofu, edamame, tempeh7
Helfeta mejeriprodukter8
- Ost: alla sorter9
- Grekisk yoghurt, ricottaost eller keso (begränsa intaget till cirka 1,25 dl) 10
- Smör, vispgrädde, ghee11
- Gräddfil och färskost
Naturliga fetter12
- Naturliga oljor (olivolja, kokosolja, avokadoolja, nötoljor av alla slag)
- Ister
- Talg
- Kycklingfett (schmaltz)
- Ankfett
- Kokosmjölk
- Kokosgrädde
Grönsaker
Alla icke-stärkelserika grönsaker som:
Avokado
Bladgrönsaker (alla sorter)
Blomkål
Broccoli
Brysselkål
Endivesallad
Fänkål
Groddar
Gräslök
Grönkål
Gurka, picklade
Kronärtskocka
Kål
Kålrabbi
Lök (små mängder)
Rabarber
Rotselleri
Ruccola
Rädisor
Okra
Pak choi
Palmhjärta
Paprika
Persilja
Pumpa (osötad)
Purjolök
Sallad
Salladslök
Schalottenlök
Selleri
Snöärtor
Sparrisbroccoli
Spenat
Sockerärtor
Svamp
Tomater
Vitlök
Zucchini
Bär (begränsa intaget till cirka 1,25 dl per dag) 13
- Björnbär
- Hallon
- Jordgubbar
Nötter (begränsa intag för viktminskning)14
- Mandlar
- Paranötter
- Hasselnötter
- Macadamianötter
- Pekannötter
- Jordnötter
- Valnötter
- Kokosnöt
Fröer
- Chiafrön
- Linfrön
- Hampafrön
- Solrosfrön
- Pumpafrön
- Sesamfrön
Kryddor och smaksättningar
- Örter och kryddor (utan tillsatt socker)
- Chilisås (utan tillsatt socker)
- Senap (osötad)
- Tomatsalsa (begränsa intaget till 2 matskedar)
- Sojasås eller tamari
Drycker
- Vatten (stilla eller kolsyrat)
- Kaffe
- Te
- Buljong
- Torrt vin (begränsa till max ett glas per dag och i samband med måltid)15
Livsmedel att undvika
Att undvika livsmedel som inte finns med i ovanstående lista kan hjälpa till att förhindra blodsockerhöjningar. Detta inkluderar flera livsmedel som de flesta är överens om inte är bra för din hälsa som:
- Socker i alla dess former: vitt socker, farinsocker, kokossocker, honung, lönnsirap, agavesirap
- Bakverk, pajer, kakor, glass, godis och andra sötsaker
- Pizza, hamburgare, korv, wraps och liknande mat
- Vitt bröd, vitt ris, pasta och potatis
- Läsk, saft, sötat te och kaffe, söta alkoholhaltiga drycker
- Öl
- Fullkorn (spannmål, pasta, bröd, tortillabröd, ris)
- Sötpotatis
- Majs
- Bönor och linser
- All fruktjuice och de flesta frukter (förutom bär)
Frukosttips för diabetiker
En bra frukost behöver varken vara komplicerad eller tidskrävande. Du kan till och med hoppa över den om du inte är hungrig.17
Det finns heller inga regler som säger att din första måltid måste bestå av en traditionell frukost som ägg. Även om ägg alltid är ett utmärkt val, fungerar gårdagens rester lika bra och är en enorm tidsbesparing vid hektiska morgnar.
Här är några snabba och enkla frukostar som ger en perfekt start på dagen:
Populära frukostar
Måltidstips för diabetiker
Vad kan du äta till frukost eller lunch när smörgåsar går bort? Hur planerar du en balanserad middag utan potatis, pasta eller ris? Det finns inget att oroa sig för – alternativen är obegränsade!
Små förändringar kan göra stor skillnad:
- Använd sallad istället för bröd till smörgåsar och hamburgare
- Strimla blomkål och stek i olja för att göra blomkålris som kan användas i en LCHF-burrito eller som tillbehör till kött eller fisk
- Skär zucchini i spiraler för att göra nudlar, så kallade ”zoodles”; stek i smör och vitlök, servera till kyckling eller annat val av proteinkälla
- Koka blomkål tills den mjuknar, blanda sedan med smör, grädde och salt för att göra blomkålsmos som tillbehör till valfritt protein
Våra populäraste LCHF-recept
Tips på diabetesvänliga efterrätter
Även om desserter inte rekommenderas regelbundet är det helt okej att ibland njuta av en sockerfri efterrätt även på LCHF.
Till skillnad från personer som äter lågkolhydratkost enbart för viktminskning, löper diabetiker högre risk för blodsockersvängningar från traditionella sötsaker – både från sockret i sig och det eventuella ökade behovet av att ”hantera” det med mediciner.18
Här är flera läckra alternativ på diabetesvänliga sötsaker som du kan unna dig ibland:
Populära efterrätter
Mellanmåltips för diabetiker
Precis som med efterrätter behöver mellanmål nödvändigtvis inte heller ingå i din dagliga kosthållning. Blir du däremot hungrig mellan måltiderna och känner att du behöver äta bör du välja ost, oliver, ägg eller andra livsmedel du hittar i guiden över hälsosamma LCHF-mellanmål.
2. Hur påverkar olika livsmedel blodsockret?
Den ovanstående listan över bra mat för diabetiker består av tre kategorier av olika energikällor som kallas makronutrienter (viktiga näringsämnen): kolhydrater, protein och fett. Istället för att ett livsmedel består till 100 procent av protein, fett eller kolhydrater är de flesta en kombination av två eller alla tre av dem – som nötter, frön och yoghurt.
Hur påverkas ditt blodsocker av dessa makronutrienter?
Kolhydrater
Av dessa tre makronutrienter är det kolhydrater som höjer ditt blodsocker allra mest – särskilt hos personer med diabetes.19 Det är även anledningen till att American Diabetes Association nyligen meddelade att oavsett vilken typ av kost du äter, ger ett minskat kolhydratintag förbättrad blodsockerkontroll.20
De två kolhydrater som höjer ditt blodsocker allra mest är stärkelse och socker:
Stärkelse: långa kedjor av sockerenheter som är sammankopplade
Till exempel: spannmål, ris, pasta, potatis, ärtor, majs
Socker: två sockerenheter som är sammankopplade
Till exempel: frukt, mjölk, bordssocker, honung
När du äter kolhydrater bryts de ner till enkla sockerarter i mag-tarmkanalen och absorberas i blodomloppet. Detta gör att ditt blodsocker stiger omedelbart. Som ett resultat kan stärkelserika livsmedel som ris och bröd höja blodsockret lika mycket som söta livsmedel.21
Notera att det finns en slags kolhydrater som inte bryts ner och absorberas i blodomloppet: fibrer.22Av denna anledning höjer naturligt förekommande fiber i livsmedel i allmänhet inte blodsockret för de flesta.23
Protein
Precis som att kolhydrater består av kedjor av sockermolekyler (glukos), består proteinet du äter av långa kedjor av så kallade aminosyror. Under matsmältningen bryts dessa kedjor ner i dessa aminosyror som sedan absorberas i blodomloppet.
Även om det skiljer sig något mellan olika personer, har en måttlig mängd protein som äts vid ett och samma tillfälle en liten effekt på blodsockret hos personer med typ 2-diabetes som fortfarande producerar insulin.24
Men för personer med typ 1 eller typ 2-diabetes som inte längre producerar insulin, kan även måttliga proteinmängder höja blodsockret (även om det sker gradvis och i mindre utsträckning än kolhydrater) om inte en liten mängd insulin injiceras.25
Fett
Fett har mycket liten effekt på blodsockret. Faktum är att det är helt osannolikt att konsumtion av rent fett överhuvudtaget kommer höja ditt blodsocker.
Att inkludera fett vid en måltid fördröjer hur snabbt det går för kolhydratinnehållande livsmedel att brytas ner och absorberas. Detta kan förhindra blodsockret från att öka om kolhydratintaget reduceras.
Studier som utförts på personer med typ 1-diabetes har dock visat att konsumtion av en fett- och kolhydratrik måltid kan förlänga tiden som blodsockret förblir förhöjt efter måltiden.26 Detta är en anledning till varför det är viktigt att undvika måltider som både innehåller mycket fett och kolhydrater.
3. Hur mycket kolhydrater kan jag äta som diabetiker?
Vad bör ditt dagliga kolhydratintag ligga på? Även om ett lägre intag i allmänhet är bättre är det svårt att exakt säga hur mycket kolhydrater varje person tål då det är högst individuellt.27
Även om både du och din vän har diabetes och ni har ätit en identisk måltid kan ditt blodsocker en eller två timmar efter måltiden både vara högre eller lägre än din väns. Något som är desto viktigare är att en av er också kan ha en blodsockernivå som ligger över det normala intervallet.
Kontrollera ditt blodsocker
Håller du nere på mängden kolhydrater (under 10 gram per måltid) kommer ditt blodsocker sannolikt förbli väl kontrollerat hela tiden.28 Vill du experimentera genom att äta mer kolhydrater, ska du se till att testa ditt blodsocker för att ta reda på din personliga kolhydratolerans.
Försök att mäta blodsockret innan du äter och sedan en och två timmar efter måltid. Logga dina blodsockermätningar tillsammans med det du åt och justera ditt kolhydratintag efter behov, baserat på resultaten.
4. Måltidsplanering för diabetiker: håll det enkelt
Det finns tre enkla steg för att planera en måltid som håller blodsockret lågt. Börja med lämplig mängd protein, lägg sedan till hälsosamt fett och håll kolhydratintaget lågt vid samtliga måltider.
Börja med protein
Protein är bland annat viktigt för att upprätthålla muskler, förebygga benskörhet samt ger ökad aptitkontroll tillsammans med flera andra viktiga funktioner.29
Se till att inkludera en bra proteinkälla vid varje måltid, men håll portionsstorleken måttlig. Sikta på cirka 85-170 gram kött, fågel, fisk eller tofu, alternativt 3-6 ägg.
Läs mer om detta samt om hur du själv kan beräkna ditt individuella proteinbehov i vår kompletta proteinguide.
Inkludera hälsosamt fett
Fett är den makronutrienten som har minst effekt på blodsockret. Fett ger både mättnad samt förhöjer smakerna i maten och täcker större delen av energibehovet för diabetiker som äter lågkolhydratkost. Det är dock viktigt att mestadels fokusera på minimalt processade fettkällor.
Läs vår guide om hälsosamma fetter på LCHF eller ketogen kost
Minska på kolhydratintaget vid varje måltid
Vid diabetes är det inte bara den totala mängden kolhydrater du konsumerar varje dag som spelar roll; kolhydratmängden vid varje måltid är också viktigt då det kan påverka ditt blodsocker i flera timmar. Det kan därför vara bra att sikta på ungefär samma mängd kolhydrater (10 gram eller mindre) vid varje måltid istället för att äta hela dagsintaget av kolhydrater vid samma tillfälle.30
Kom ihåg att testa ditt blodsocker för att kontrollera att det ligger inom det normala och hälsosamma intervallet.
5. Exempel på en 14-dagars veckomeny med recept för diabetiker
Här är en tvåveckors veckomeny med läckra recept baserade på riktig mat perfekt för dig med diabetes.
Om veckomenyn innehåller rätter eller recept som du antingen inte gillar, inte äter eller inte kan tillaga hemma, går det utmärkt att byta ut dessa. Välj de rätter som tilltalar dig allra mest bland de över 400 strikta LCHF-recept som finns tillgängliga på Diet Doctor – alternativt skapa egna måltider genom att välja livsmedel från listan över bra diabeteskost.
Intresserad av flera veckomenyer bra för diabetiker? Som medlem i Diet Doctor Plus har du tillgång till flera andra veckomenyer, bland annat:
Veckomeny: Snabbt och enkelt: Om du vill ägna så lite tid som möjligt i köket men ändå äta riktigt god och nyttig LCHF-mat är denna veckomeny helt perfekt!
Veckomeny: Max fem ingredienser: Om du föredrar recept som inte har en lång lista med ingredienser, är denna veckomeny helt perfekt och består av recept med max fem ingredienser.
Veckomeny: Billiga veckan: Att äta LCHF behöver inte vara dyrt, det enda som krävs är lite planering och framförhållning. Denna veckomeny fokuserar på billigare rätter som smakar väldigt gott och inte gör avkall på näringsinnehållet.
Har du inte gått med i Diet Doctor Plus ännu? Testa vår kostnadsfria provmånad som ger dig tillgång alla veckomenyer, videos och mycket mer!
6. Sammanfattning
En hälsosam diabeteskost behöver inte vara komplicerad, i själva verket kan det vara förvånansvärt enkelt och roligt, som beskrivits ovan.
Genom att äta god och riktig mat med ett naturligt lågt kolhydratinnehåll kan du vara på god väg att reversera din typ 2-diabetes, eller uppnå en utmärkt blodsockerkontroll för typ 1-diabetes.31
Diabetes
- ENDAST MEDLEMMAR
![Reversera diabetes genom att ignorera kostråden]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Typ 2-diabetes handlar om mer än bara insulinresistens]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Måste man mäta ketoner?]()
- ENDAST MEDLEMMAR
!["Vi är inte gjorda för att vara kroniskt sjuka"]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Vinsterna med en 7-dagarsfasta]()
![LCHF och diabetes: forskning och klinisk erfarenhet]()
![Hjärtattacken blev ett uppvaknande]()
![Ett nytt paradigm för typ 2-diabetes]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Hur insulin styr din vikt]()
![VIDEO: Treating the Symptoms or the Cause? - Part 4 of the diabetes course with Jason Fung]()
![Dr. Jason Fung - Therapeutic Fasting (SD 2016)]()
![Intervju med Jason Fung]()
The American Diabetes Association har bekräftat att kolhydrater ökar blodsockret mycket mer än protein och fett:
Diabetes Care 2004: Dietary carbohydrate (amount and type) in the prevention and management of diabetes [översiktsartikel; ograderad] ↩
Nutrition and Metabolism 2008: Has carbohydrate-restriction been forgotten as a treatment for diabetes mellitus? A perspective on the ACCORD study design [översiktsartikel; ograderad] ↩
Diabetes, Obesity & Metabolism 2019: Low versus high carbohydrate diet in type 1 diabetes: A 12-week randomized open-label crossover study [måttlig evidens]
Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition 2016: A randomised trial of the feasibility of a low carbohydrate diet vs standard carbohydrate counting in adults with type 1 diabetes taking body weight into account [måttlig evidens]
The European Journal of Clinical Nutrition 2017: The interpretation and effect of a low-carbohydrate diet in the management of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens]
Frontiers in Endocrinology 2019: Long-term effects of a novel continuous remote care intervention including nutritional ketosis for the management of type 2 diabetes: a 2-year non-randomized clinical trial [icke randomiserad studie, svag evidens] ↩
Kött är en mättande proteinkälla av hög kvalitet och nästan helt fri från kolhydrater. Evidensen som kopplar kött till risken för hjärtsjukdomar, cancer och andra hälsoproblem är mycket svaga: Guide: Rött kött – är det hälsosamt? ↩
Liksom färskt kött innehåller processat kött också mycket protein och lite kolhydrater, så länge de har tillagats med minimalt med socker och andra tillsatser. ↩
Ägg är proppfulla av protein, vitaminer och näringsämnen. Låt inte dess höga kolesterolhalt oroa dig; att äta ägg verkar för de flesta inte höja kolesterolnivåerna märkbart:
Nutrients 2018: Dietary cholesterol contained in whole eggs is not well absorbed and does not acutely affect plasma total cholesterol concentration in men and women: results from 2 randomized controlled crossover studies [måttlig evidens]
↩Både kliniska prövningar av hög kvalitet och flera års långa observationsstudier har visat att soja är säkert och kan i vissa fall vara bra för hälsan:
Advances in Nutrition 2018: Associations between phytoestrogens, glucose homeostasis, and risk of diabetes in women: a systematic review and meta-analysis [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]
PloS One 2013: Soy, red clover, and isoflavones and breast cancer: a systematic review [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]
↩Följande studie är ett exempel som visar att konsumtion av mejeriprodukter med hög fetthalt inte är förknippade med ökad risk för metabolt syndrom och typ 2-diabetes:
BMJ Open Diabetes Research and Care 2020: Association of dairy consumption with metabolic syndrome, hypertension and diabetes in 147 812 individuals from 21 countries [observationsstudie; svag evidens] ↩
Ost är både gott, mättande och näringsrikt. Dessutom tyder studier på att helfeta ostar antingen har neutrala eller eventuellt goda effekter på hälsan:
The British Journal of Nutrition 2013: Effects of low-fat or full-fat fermented and non-fermented dairy foods on selected cardiovascular biomarkers in overweight adults [randomiserad studie; måttlig evidens]
The American Journal of Clinical Nutrition 2016: High intake of regular-fat cheese compared with reduced-fat cheese does not affect LDL cholesterol or risk markers of the metabolic syndrome: a randomized controlled trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
The American Journal of Clinical Nutrition 2015: Diets with high-fat cheese, high-fat meat, or carbohydrate on cardiovascular risk markers in overweight postmenopausal women: a randomized crossover trial [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
1,25 dl innehåller cirka 3-8 gram kolhydrater ↩
Även om det fortfarande anses vara kontroversiellt bland experter, har flera stora systematiska granskningar inte hittat några starka bevis som kopplar högt intag av mättat fett till hjärtsjukdom, tidig död eller andra hälsoproblem:
British Medical Journal 2016: Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]
Nutrition Journal 2017: The effect of replacing saturated fat with mostly n-6 polyunsaturated fat on coronary heart disease; a meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]
Läs mer om: En guide om mättat fett ↩
Alla typer av naturliga fetter kan vara en del av hälsosam diabeteskost, inklusive mättade fettkällor som kokosolja och kokosmjölk. Det finns en oro för att mättat fett kan öka risken för insulinresistens. Detta inträffar emellertid i samband med kaloriöverskott eller vid en kombinerad kost med både högt kolhydratintag och högt fettintag. Detta har inte visat sig inträffa när mättat fett konsumeras i samband med lågkolhydratkost. I själva verket har studier visat det motsatta – att lågkolhydratkost som innehåller mättat fett förbättrar blodsocker och lindrar insulinresistens.
JCI Insight 2019: Dietary Carbohydrate Restriction Improves Metabolic Syndrome Independent of Weight Loss [randomiserad studie; måttlig evidens]
Obesity 2015: Weight loss on low-fat vs. low-carb diets by insulin resistance status among overweight adults & adults with obesity: A randomized pilot trial [måttlig evidens]
Dessutom visade följande studie att lågkolhydratkost med högt intag av mättat fett resulterade i lägre serummättade fettsyror och lägre markörer för lipogenes:
Lipids 2009: Carbohydrate restriction has a more favorable impact on the metabolic syndrome than a low fat diet [randomiserad studie; måttlig evidens]
↩Även om bär innehåller mindre socker än frukt innehåller de fortfarande en del kolhydrater som kan höja blodsockret om de konsumeras i större mängder. ↩
Nötter innehåller relativt lite kolhydrater och är diabetesvänliga. De är däremot lätta att överkonsumera och forskning tyder på att de kan öka det totala kaloriintaget för personer med övervikt:
Critical Reviews in Food Science and Nutrition 2018: Effect of nuts on energy intake, hunger, and fullness: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials [stark evidens]
↩Ett normalt glas torrt vin innehåller cirka 0,5 gram kolhydrater per glas ↩
Journal of Insulin Resistance 2016: It is the glycemic response to, not the carbohydrate content of food that matters in diabetes and obesity: the glycemic index revisited [fallstudier; svag evidens]
Även om vissa marknadsför dessa livsmedel som hälsosamma för personer med diabetes, baseras dessa råd främst på studier som jämför med raffinerade, högt bearbetade kolhydrater. De har inte visat sig vara mer hälsosamma än en väl komponerad lågkolhydratkost eller ketogen kost som utesluter dessa livsmedel.
↩I motsats till tidigare resonemang om att frukost är dagens viktigaste måltid tyder forskning av hög kvalitet på att detta inte stämmer. I en nyligen genomförd metaanalys av randomiserade studier visade resultatet att de som skippade frukosten också hade ett mindre totalt matintag samt något större viktminskning, jämfört med de som åt frukost dagligen:
British Medical Journal 2019: Effect of breakfast on weight and energy intake: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] ↩
Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost som behandling för diabetes. [svag evidens] ↩
Diabetes Care 2004: Dietary carbohydrate (amount and type) in the prevention and management of diabetes [översiktsartikel; ograderad] ↩
Diabetes Care 2019: Nutrition therapy for adults with diabetes or prediabetes: a consensus report [rapport; ograderad] ↩
Journal of Insulin Resistance 2016: It is the glycemic response to, not the carbohydrate content of food that matters in diabetes and obesity: the glycemic index revisited [fallstudier; svag evidens] ↩
Nutrients 2010: Effects of dietary fiber and its components on metabolic health [översiktsartikel; ograderad] ↩
Vissa experter tror att fiberrika livsmedel kan få magen att svälla hos personer med typ 1-diabetes vilket kan trigga frisättningen av hormoner som kan höja blodsockret.
För närvarande finns det inga publicerade studier som har diskuterat denna effekt. Några personer med typ 1-diabetes har dock bekräftat att det fungerar bäst att räkna in minst en portion av fiberinnehållet i livsmedel när de beräknar sina insulindoser. ↩
The Diabetes Educator 1997: Protein: metabolism and effect on blood glucose levels [översiktsartikel; ograderad] ↩
Diabetes Medicine 2016: Influence of dietary protein on postprandial blood glucose levels in individuals with type 1 diabetes mellitus using intensive insulin therapy [randomiserad kontrollerad studie; måttlig evidens] ↩
Diabetes Care 2016: Carbohydrate counting at meal time followed by a small secondary postprandial Bolus injection at 3 hours prevents late hyperglycemia, without hypoglycemia, after a high-carbohydrate, high-fat meal in type 1 diabetes [randomiserad kontrollerad studie; måttlig evidens]
Diabetes Care 2013: Dietary fat acutely increases glucose concentrations and insulin requirements in patients with type 1 diabetes [randomiserad kontrollerad studie; måttlig evidens] ↩
Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens] ↩
Detta är mestadels baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost.[svag evidens] ↩
Nutrition Reviews 2016: Effects of dietary protein intake on body composition changes after weight loss in older adults: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]
The American Journal of Clinical Nutrition 2017: Dietary protein and bone health: a systematic review and meta-analysis from the National Osteoporosis Foundation [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]
Advances in Nutrition 2015: Controversies surrounding high-protein diet intake: satiating effect and kidney and bone health [översiktsartikel; ograderad] ↩
Detta är mestadels baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens] ↩
The European Journal of Clinical Nutrition 2017: The interpretation and effect of a low-carbohydrate diet in the management of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens]
Frontiers in Endocrinology 2019: Long-term effects of a novel continuous remote care intervention including nutritional ketosis for the management of type 2 diabetes: a 2-year non-randomized clinical trial [icke randomiserad studie; svag evidens]
Diabetes, Obesity & Metabolism 2019: Low versus high carbohydrate diet in type 1 diabetes: A 12-week randomized open-label crossover study [måttlig evidens]
Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition 2016: A randomised trial of the feasibility of a low carbohydrate diet vs standard carbohydrate counting in adults with type 1 diabetes taking body weight into account [måttlig evidens]
↩