Bristfällig analys pekar på att hälsovinsterna med LCHF försvinner efter sex månader

En ny metaanalys av randomiserade studier publicerad i Acta Diabetologica antyder att lågkolhydratkost inte medför några långsiktiga hälsovinster gällande blodsockerkontroll eller viktminskning. Det strider mot flera andra nya studier som pekar på motsatsen.

Vilket påstående har störst sannolikhet att stämma?

Precis som vi tidigare har diskuterat måste vi först veta hur författarna definierar lågkolhydratkost, innan några slutsatser dras.

Denna metaanalys definierade lågkolhydratkost som mellan 26 % och 45 % kolhydrater av det totala kaloriintaget och strikt lågkolhydratkost som mindre än 130 gram, eller 26 % kolhydrater. De definerar kontrollgruppen, som de kallade för ”balanserat kolhydratintag”, som 45 % till 60 % kolhydrater.

Återigen stämmer dessa definitioner inte överens med den definitionen av lågkolhydratkost och strikt lågkolhydratkost som läkare och forskare använder med patienter som följer denna kost.

På Diet Doctor anser vi att allt under 100 gram kolhydrater per dag defineras som lågkolhydratkost och allt under 20 gram kolhydrater per dag som strikt lågkolhydratkost. I jämförelse motsvarar detta 20 % av energiintaget vid lågkolhydratkost och 4 % av energiintaget vid strikt lågkolhydratkost, baserat på en kost med 2000 kalorier. Det är en stor skillnad från definitionerna i den senaste studien!

För att förstå studiens data ytterligare kommer här en fördelningen av de lågkolhydratkoststudier som ingick i analysen:

Antal ”lågkolhydratkoststudier” och kaloriprocenten från kolhydrater

Antal kalorier från kolhydrater	Antal studier
≥40%	14
30-39%	6
26-29%	0

Här kan du tydligt se att data främst kommer från studier gjorda på kost med mer än 40 % kolhydrater. Detta innebär att vi måste bortse från alla fynd från studierna på ”lågkolhydratkost”, då de faktiskt inte har studerat kost med lågt kolhydratinnehåll!

Trots de dåliga definitionerna drogs slutsatsen att lågkolhydratkost förbättrar HbA1c efter tre och sex månader, men däremot inte efter 12 månader, samt försämrar HbA1c något efter 24 månader. Man fann heller ingen skillnad i BMI efter 12 och 24 månader.

Det är förbryllande att HbA1c efter 24 månader skulle öka mer än kontrollgruppen, men med tanke på definitionerna är jag inte säker på att några meningsfulla slutsatser kan dras utifrån något av resultaten.

Studierna som författarna inkluderade klargjorde heller inte kvaliteten på de konsumerade kolhydraterna, när 40 % av det totala kaloriintaget kommer från kolhydrater finns det gott om plats för processade kolhydrater med hög sockerhalt.

Vad sägs då om strikt lågkolhydratkost? Man såg positiva effekter på HbA1c efter tre och sex månader, men neutrala effekter efter 12 och 24 månader. BMI förbättrades efter tre och sex månader, men endast två studier genomförde en uppföljning efter 6 månader, vilket begränsar analysens statistiska styrka.

Påståendena kring gruppen med strikt lågkolhydratkost kan också ifrågasättas.

Till exempel listar författarna 2009-studien från Davis et. al. som strikt lågkolhydratkost och hävdar att deltagarna åt 20 till 40 gram kolhydrater per dag. Det är möjligt att studien började på den nivån, men efter sex månader visar studien att lågkolhydratgruppen åt 138 gram kolhydrater per dag. I takt med att studien fortskred är det därför tydligt att deltagarna helt klart inte åt strikt lågkolhydratkost.

Detsamma gäller för Goldstein 2011, där personerna med lågkolhydratkost i genomsnitt åt 93 gram kolhydrater per dag efter ett halvår. En annan studie, Dyson 2007, hade något bättre genomsnitt där deltagarna åt 55 gram kolhydrater per dag, vilket fortfarande är långt ifrån strikt lågkolhydratkost.

En potentiell slutsats från denna metaanalys är att graden kolhydratreduktion spelar stor roll för personer med typ 2-diabetes. Mycket stor roll. I majoriteten av de studier där kolhydratreduktion haft positiv effekt vid behandling och reversering av typ 2-diabetes handlar det främst om strikt lågkolhydratkost. Det är osannolikt att någon av studierna som inkluderades i denna metaanalys begränsade kolhydratintaget i den omfattning som anses vara kliniskt effektivt gällande förbättring av den metabola hälsan.

Det är nedslående att se en grupp forskare som hävdar att de studerar lågkolhydratkost, men i själva verket använder vilseledande definitioner. Artiklar likt denna skapar förvirring gällande lågkolhydratkostens effektivitet och säkerhet vid behandling av typ 2-diabetes.

Vi önskar att vi inte hade behövt skriva inlägg som påpekar dessa fel, men så länge tidskrifter fortsätter att publicera studier likt denna kommer vi att fortsätta göra det. Vi hoppas det underlättar och tydliggör vad vetenskapen egentligen säger – och inte säger – om riktig lågkolhydratkost.

Har du typ 2-diabetes och följer strikt lågkolhydratkost med stöd från din läkare kan du känna dig trygg med att vetenskapen stöder att du sannolikt kommer att förbättra din blodsockerkontroll med mindre medicinering, du kanske till och med reverserar din diabetes.

Tack för att du läser,
Bret Scher

Tidigare

Observationsstudie antyder att lågkolhydratkost är associerad med högre koronar kalciumpoäng

Ketoner förbättrar kognitiv funktion – enligt en mindre randomiserad kontrollerad studie

LCHF förbättrar bukspottkörtelns funktion samt typ 2-diabetes

---

Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.

Ja tack!

---