Hur kan samtida forskare ha så olika uppfattning gällande rött kött?
Fråga: Hej,
Hur kan samtida forskare ha så totalt olika uppfattning gällande rött kött? Du svarar ju t ex på en fråga om rött kött och prostatacancer att du tror att vi inte alls tar skada av rött kött, medan andra anser att det är farligt i större mängder. Exempelvis kommenterade Kerstin Brismar nyligen en observationsstudie som slog fast att ökad handel med rött kött är kopplad till en ökning av livsstilssjukdomar och hon anser att det är det mättade fettet i köttet som är farligt1. Jag tycker visserligen att det är bra att det finns olika åsikter och faktatolkningar, annars hade vi ju inte kommit vidare i forskningen, men jag kan ibland fascineras av tvärsäkerheten inom olika läger. Ni är båda respekterade forskare som tycks tolka dessa resultat helt olika. Jag förstår att det inte råder konsensus fullt ut i alla frågor, men här handlar det ju om ganska avgörande meningsskiljaktigheter och det hade varit intressant att höra vad du anser vara skillnaden i ert sätt att tolka den här typen av undersökningar.
Professorn svarar: Jag tycker inte att jag uttalar mig tvärsäkert om rött kött. Jag för mest ett resonemang om att om något som finns i våra egna kroppar (våra egna muskler), och som vi levt på i mer än 90% av vår arts existens skulle vara farligt känns väldigt motsägelsefullt. Huvudanledningen till att det råder så olika uppfattningar om detta är nog hur benägen man är att tro på statistiska samband och alltså observationsstudier. Jag tror inte alls särskilt mycket på dessa, om inte sambanden är otroligt tydliga (rökning är ett sådant exempel – det finns helt enkelt så många sjukdomar som nästan bara finns hos rökare, aktiva eller passiva, så om man då inte utsätts för röken slipper man förstås dessa sjukdomar). Och det går knappast att göra pålitliga beräkningar ens av hur mycket rött kött man stoppar i sig under 40 år. Man får ju data genom så kallade kostregistreringar, där man skriver upp vad man ätit under en eller flera dagar. Sådana kostregistreringar är en extremt svag vetenskaplig metod, det vet jag av egen forskningserfarenhet. Dessutom görs de i regel bara vid ett tillfälle. Folk har svårt att komma ihåg hur mycket de ätit, de kanske äter annorlunda just vid registreringen eller så ändrar de ändå sitt beteende senare. Sedan läggs som sagt ofta charkuterier och annan processad mat som baseras på kött ihop med det mer rena röda köttet. Man klumpar sedan ihop kött som kan ha producerats med tveksamma metoder (antibiotika till djuren till exempel) med naturligt viltkött. Slutligen finns det så många forskare som tar olika djurförsök eller till och med cellstudier som stöd för sina teorier inom kosthållningens effekter på människor. Och efter att ha arbetat med cell- och molekylärbiologi själv i flera år i USA och i Sverige har jag kommit att tycka att sådana försök nästan inte har något alls med hjärtkärlsjukdom eller cancer på en fullvuxen människa att göra när vi talar om kostens alla effekter. När det gäller effekter av bra rött kött på hälsan så finns det inga stora randomiserade studier alls att tillgå, vilket gör att fältet är öppet för spekulationer där en del forskare har sin egen agenda, och där de som av olika anledningar inte uppskattar kött, enligt min erfarenhet, har extra höga röster i den nu aktuella debatten. Så sammanfattningsvis, jag tror att bra och rent rött kött är helt naturligt och nyttigt, men jag säger det inte tvärsäkert. Men jag brukar ha rätt…
Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor
Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.
Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.
Vi ser fram emot din fråga!
Senaste inläggen
Bör ”alla” äta lågkolhydratkost?
Ketos och typ 2-diabetes
Vad säger den senaste forskningen om D-vitamin?
Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.
