Ärftligt högt kolesterol
Fråga: Jag har funderingar och söker svar på några frågor. Jag har ärftligt högt kolesterol både min far och farfar har problem med detta. Min farfar fick propp och kapade halva benet (gissningsvis till följd av samma problem, dock uppsökte den generationen INTE läkare om det inte var absolut nödvändigt), min far genomgick en kranskärlsoperation (vid 65 års ålder). Jag har nu på allvar funderat på vad som kan hjälpa mig.
Jag är en man född 1980 och det är hög tid att göra något innan jag kommer dit också. Jag har ett labbsvar som jag inte riktigt kan få grepp om. Läkarens utlåtande säger egentligen bara vad siffrorna visar och inga åtgärder på vad jag ska göra för att minska på vissa värden. Som jag fattat det så är mina apo-kvoter helt normala och även mitt HDL. Det är totalkolesterolet som är högt och även LDL.
Lite om mig själv kan också vara på sin plats. Jag rör mig lite i underkant periodvis men jag är inte stillasittande, jag försöker jogga och gå minst 3 dagar i veckan. Jag väger för mycket, 90 kg på 184 cm. Kosten har jag börjat lägga om (några dagar i veckan) från mer traditionell kost med potatis, kött och brunsås (alltså svensk husmanskost) till rotfrukter och fisk. Jag har radikalt minskat på efterrätter (har i princip uteslutit dem helt). Har aldrig varit så noga med att äta något sött efter maten. En god ost kan vara gott ibland.
Jag har normalt blodtryck, jag skaffade en dyr rackare där jag mäter några gånger på samma dag varannan vecka. Och det varierar normalt mellan 115-125/65-78. Jag är lite fundersam på om LCHF är rätt modell vid denna åkomma. Min idé är att gå fullt ut på LCHF och se vad som händer. Det jag undrar är hur länge jag ska köra för att sedan ta ett nytt kolesteroltest? Det jag undrar är hur många veckor/månader som krävs innan ”effekten” har slagit igenom och ger ett rättvist mätresultat? Är det farligt, då jag uppenbarligen ligger i någon typ av riskzon (även här är jag osäker då det egentligen råder någon typ av kvotbalans i mätvärdena)? Jag läste i några av dina andra texter att det har med partikelstorlek på LDL-kolesterolet att göra om det är skadligt, finns specifika prov för detta också?`
Sedan vill jag passa på att ge en personlig reflektion på en sak som jag har funderat på ett tag. Det hänger ihop med min farfar och min pappa. Jag är uppvuxen på en lantbruksgård och även min farfar var lantbrukare, på den tiden var det yrket ett energikrävande yrke som bestod av långa dagar och hårt kroppsarbete. Inte dagligen, men det var betydligt mer kroppsligt krävande än det är idag. Matschemat var gediget; det jag funderat på är alla bakverk som åts emellan alla måltiderna. Min teori är helt enkelt om alla söta bakverk mellan de robusta måltidernas kombination ger ett sämre kolesterol?
Så här kunde en dag se ut (alltså inte varje dag, men ungefär):
Frukost kl: 0500 – Bröd med smör och ost/skinka/ägg med mjölk
Fika kl: 0900 – Kakor, bullar och smörgås och kaffe
Lunch kl: 1230 – Potatis, brunsås, kotlett/köttbullar, knäckebröd (husmanskost enkelt förklarat)
Fika kl: 1500 – Kakor, bullar, smörgås, kaffe
Middag kl: 18 – Husmanskost
Kvällsmat kl: 20 (detta inträffade inte varje dag utan anpassades till arbetsdagens längd)
Rent kalorimässigt kan det säkert vara rimligt med tanke på det arbetet, men just kombinationen av ”rejäl” mat med alla söta bakverk mellan måltider undrar jag om det ger någon slags synergieffekt (för att få dåliga blodvärden) där kroppen blir matad med mycket kolhydrater och fetare mat? Sedan ska det tilläggas att när jag skriver om portionsstorlek så är det ingen liten à la carte meny, det åts säkert 4-5 potatisar med lingonsylt och sås med kött. Samma med fikat (som i synnerhet på förmiddagen kunde vara rätt rejält). Finns det samband mellan att äta sött och fett, som kan ge större utslag på kolesterol än om man hade varit mer restriktiv på det söta?
Hoppas du orkat läsa ända hit, och hoppas på svar. Jag är numera också en betalande medlem för att få tips och recept, men inte riktigt vågat gå ”all in” eftersom den kostrådgivning min pappa fick i vissa fall går tvärtemot vad som presenteras här på Diet Doctor. Jag vill inte bli kranskärlssjuk.
Professorn svarar: Ja, det var många olika frågor på en gång. Jag försöker ta dem i ordning. En kostomläggning brukar kunna utvärderas avseende effekter på blodfetter efter 6-12 veckor. Men om man går ned i vikt samtidigt så räknas tiden helst från det att man är viktstabil. Negativ energibalans/viktnedgång har nämligen egna effekter, utöver vad kosten ger. Kvoten för apoB och apoA är lätt att få fram vid blodprov, det är standardanalyser. Om du har bra kvot så är det då antagligen för att du både har högt apoB (som motsvarar LDL-kolesterol) och apoA som motsvarar det goda HDL-kolesterolet. Det låter inte som att du ärvt så stor risk då och LCHF torde absolut vara värt att prova eftersom det till exempel brukar höja HDL bra. Det är mängden apoB i förhållande till LDL-kolesterol som ger en uppfattning om hur stora LDL-partiklarna är. Det finns en apoB-molekyl i varje LDL-kolesterolpartikel. Så om kvoten apoB/LDL-kolesterol är hög så har man många små partiklar som transporterar runt kolesterolet, och det anses vara mindre bra rent statistiskt.
Kosten som dina ”äldre släktingar” åt fungerade förstås bra när man ”brände” upp alla kolhydrater efterhand, med hårt muskelarbete. Man brukar då också vara smal/vältränad förstås och då tål man ju så att säga ofta kolhydrater bättre, när man alltså är insulinkänslig. Dessutom så tar faktiskt en arbetande muskel upp socker direkt från blodet utan att det krävs extra insulin. Så man kan väl säga att samma stora mängd kolhydrater skulle drabba någon med metabolt syndrom värre, ge sämre lipider och högre genomsnittsblodsocker. Men att äta efterrätterna med kolhydrater mellan stora måltider tror jag inte gör så stor skillnad jämfört med att blanda in dem i övrig mat. Möjligen blir sockerstegringarna värre om man äter sötsaker utan någon annan mat samtidigt, då sockret tas upp snabbare. Själva kolesterolet (LDL-kolesterol) brukar inte påverkas så mycket direkt av bakelser och bullar, men man får mer metabolt syndrom av mycket socker + mycket kalorier. Dvs man får lägre nivåer av skyddande HDL-kolesterol och högre halt av triglycerider, i regel, när fettet som nybildas av det höga kolhydratintaget sätter sig på magen.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor
Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.
Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.
Vi ser fram emot din fråga!
Senaste inläggen
Gikt och LCHF
Typ 2-diabetes, betaceller och insulinbehandling
Påverkar kosten sköldkörtelns funktion?
Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.
