Vi förklarar gryningsfenomenet

Av Dr Bret Scher, medicinsk granskning av Dr William Yancy Evidensbaserad

1. Vad är gryningsfenomenet?
2. Konsekvenser
3. Gryningsfenomenet hos fettförbrännare
4. Är gryningsfenomenet skadligt?
5. Att minska gryningsfenomenet
6. Sammanfattning

Har du lagt märke till att ditt blodsocker stiger direkt på morgonen? Är din morgonmätning av blodsockret ibland den högsta på hela dagen? I så fall är du inte ensam.

I takt med att lågkolhydratkost och periodisk fasta ökar i popularitet upplever fler och fler det så kallade “gryningsfenomenet”. Men vad är det egentligen som händer? Och är det något att oroa sig för?

Denna guide tar dig igenom vetenskapen bakom gryningsfenomenet, där vi fokuserar på vad vi vet och inte vet när det gäller kopplingen till lågkolhydratkost.

---

Vad är gryningsfenomenet?

Gryningsfenomenet, eller gryningseffekten som det också kallas, refererar till en oväntad höjning av fasteblodsockret. Vanligtvis inträffar detta precis när man vaknar. Läkare gjorde denna upptäckt hos patienter med typ 1-diabetes på 1980-talet. De definierade gryningsfenomenet som ett stigande blodsocker utan den kompensatoriska höjningen av insulin.¹

När morgonen närmar sig sker en naturlig ökning av glukosproduktion i kroppen. Insulinet patienten tog kvällen innan var dock inte tillräckligt för att kontrollera glukoshöjningen. Denna obalans ledde till en höjning av blodsockret.

Forskare menade att glukoshöjningen tidigt på morgonen orsakades av en ökning av de så kallade “motreglerande hormonerna” kortisol, adrenalin och noradrenalin. ² De kallas motreglerande hormoner främst för att de motverkar effekterna av insulin.

Dessa motreglerande hormoner stimulerar levern att frisätta glukos till kroppen. Om en person har ett normalt blodsockersvar stiger deras insulinnivåer för att kunna hålla blodglukosnivåerna stabila.

För individer som upplever gryningsfenomenet cirkulerar det extra blodsockret tills det tas upp av cellerna och används som energi. Du kan se detta som att kroppen förbereder sig för det förhöjda energibehovet som behövs för att man ska vakna och försäkra att tillräckligt med glukos finns tillgängligt när man sätter igång med dagen.

Studier på individer utan diabetes visar att kroppens insulininfrisättning stiger mellan kl 4 och kl 8 på morgonen. Denna extra insulinboost hjälper till att stabilisera de förhöjda blodsockernivåerna som uppstår till följd av ökningen av de motreglerande hormonerna.³

Därför antogs gryningsfenomenet i decennier vara ett problem endast för de med diabetes. Men detta antagande kan vara på väg att förändras.

---

Konsekvenser

För människor med diabetes kännetecknar ett framträdande gryningsfenomen en oförmåga att kontrollera blodsockret på morgonen och detta kan ha långsiktiga konsekvenser för hälsan.

En studie visade att gryningsfenomenet är associerat med en höjning på 0,4 % (4 mmol/mol) av HbA1c-nivåer, vilket är en ungefärlig återspegling av tre månaders genomsnitt av blodsockernivåer.⁴

Eftersom högre HbA1c-nivåer korrelerar med högre risk för komplikationer har gryningsfenomenet troligtvis skadliga effekter på hälsan för personer med diabetes. Den nuvarande rekommendationen är att aggressivt behandla gryningsfenomenet med läkemedel för att förbättra den generella glukoskontrollen.⁵

Men hur är det med de som inte har diabetes? Eller om de äter lågkolhydratkost och förbränner fett som primärt bränsle istället för glukos? Skulle gryningsfenomenet ge samma konsekvenser då? Detta ska vi utforska vidare.

---

Gryningsfenomenet hos fettförbrännare

Först de dåliga nyheterna. Vi känner inte till några vetenskapliga studier som studerar gryningsfenomenet hos personer som äter strikt lågkolhydratkost.

Baserat på klinisk erfarenhet är dock gryningsfenomenet relativt vanligt bland de som följer en strikt lågkolhydratkost.⁶

Minns du fysiologin? Ju närmare du kommer att vakna på morgonen desto mer av de motreglerande hormonerna frisätts i kroppen, vilket höjer leverns glukosfrisättning. Men om blodsockret stiger antyder det att den kompensatoriska ökningen av insulin inte sker. Hur kan det vara så?

Återigen, det finns ingen konkret evidens som förklarar varför blodsockret höjs, men det finns teorier.

En teori är att bukspottkörteln inte behöver svara snabbt på förhöjt blodsocker eftersom detta tillstånd sällan inträffar på strikt lågkolhydratkost.⁷

En annan teori fokuserar på muskelcellerna. Under glukosförbrännande förhållanden är muskelceller den primära glukosupptagaren. De tar alltså glukos från blodet för att använda det som energi.

När dina celler istället förbränner fett som huvudsakligt bränsle, som de gör när kolhydrater från maten är starkt begränsade, behöver inte muskelcellerna glukos. Hjärnan, å andra sidan, behöver fortfarande en del glukos. Muskelceller blir “resistenta” mot glukos så att hjärnan ska kunna få den lilla tillgängliga mängd glukos som finns.

Många kallar denna fysiologiska process för “adaptive glucose sparing”. Idén är att bristen på glukosupptag inträffar av en god anledning, inte en skadlig anledning, som den gör vid diabetes. Vi vill återigen betona att detta är en teori, men en logisk sådan med tanke på hur kroppen fungerar.

Vissa tror att insulinresistens försåg våra förfäder, jägarna och samlarna, med en evolutionär fördel som tillät deras hjärnor att använda glukos medan musklerna använde fett som bränsle.⁸

En fundamental skillnad mellan potentiellt skadligt och troligtvis elakartat förhöjt blodsocker kan vara närvaron eller frånvaron av förhöjda insulinnivåer. Förhöjt glukos i en miljö med insulinresistens och förhöjda insulinnivåer har ett annorlunda biologiskt utfall än samma glukosnivåer i en miljö där insulinkänslighet råder och insulinnivåerna är låga.

Även om det inte är helt säkerställt att dessa två olika situationer faktiskt har olika utfall indikerar de olika effekterna i kroppen att det skulle kunna vara så.

---

Är gryningsfenomenet alltid skadligt?

Forskning föreslår att gryningsfenomenet möjligen är skadligt hos individer med typ 2-diabetes, men kan vi säga detsamma för personer utan diabetes?⁹

Utan forskning som guidar oss i frågan måste vi använda oss av vår bästa resonemangsförmåga för att forma en hypotes.

Blodsocker verkar ha skadliga effekter på två sätt. Det ena är när glukosnivåerna är kroniskt förhöjda och det andra är när blodsockernivåerna har stora höjningar eller “peakar”, vilket brukar kallas glukosvariabilitet.¹⁰

Studier visar att båda mekanismerna förvärrar såväl vaskulär som endotel dysfunktion.¹¹

Vi skulle kunna dra slutsatsen att om ingen av dessa farhågor föreligger – det vill säga att det inte finns någon kronisk förhöjning och att blodsockerökningen eller peaken är relativt liten – bör det inte finnas några negativa vaskulära konsekvenser eller andra negativa hälsoeffekter.¹²

Hur mäter och definierar vi “kronisk höjning”? Den mäts vanligen via HbA1c. Ju högre den är desto högre är det genomsnittliga blodsockret. Det är inte ett perfekt mått men det är en användbar markör som kan uppskatta kroniska blodsockerhöjningar.

HbA1c tar dock inte hänsyn till kortare, mindre intensiva blodsockerhöjningar, det som också kallas för glykemisk variabilitet.

Ett blodsocker efter måltid som mäts till 7,8 mmol/l anses vara normalt.¹³

Därför kan vi dra slutsatsen att ett gryningsfenomen på upp till 7,8 mmol/l inte bör vara en anledning till oro.

Detta kan vara särskilt sant om morgonens blodsockernivåer är dagens högsta och nivåerna efter en måltid med lågt kolhydratinnehåll är betydligt lägre. Återigen, det finns ingen data på detta, så det är en hypotes. Men en logisk sådan.

Baserat på denna teori är gryningsfenomenet inte en anledning till klinisk oro så länge HbA1c är i det normala spannet, blodglukosnivåer på morgonen inte överstiger 7,8 mmol/l och höjningar efter måltid ligger under 7,8 mmol/l.¹⁴

Om dessa kriterier däremot inte efterlevs kan de förhöjda glukosnivåerna på morgonen läggas till ett större pågående problem och förvärrade vaskulära skador.

Här är ett exempel på en kurva från en CGM-mätare som föreslår att risken är liten att gryningsfenomenet kommer att leda till negativa hälsoutfall. Peaken tidigt på morgonen är uppe på 120 mg/dL (6,7 mmol/l) och det är det högsta värdet på hela dagen. Nivåerna efter måltid går inte över 110 mg/dl (6,1 mmol/l) och går tillbaka till baseline inom en timme efter höjningen.

Denna graf föreslår å andra sidan att gryningsfenomenet är en del av ett större problem. Blodsockret börjar högt, med en peak på 130 mg/dl (7,2 mmol/l) och det hinner inte ner till baseline innan det stiger igen till en bra bit över 140 mg/dL (7,8 mmol/l) efter måltider.
 

Dessa två grafer skiljer sig åt på följande sätt:

1. Graden av blodsockerhöjning
2. De kroniskt förhöjda blodsockernivåerna
3. De troliga underliggande mekanismerna bakom blodsockerhöjningen

---

Kan du minska gryningsfenomenet?

För vissa är gryningsfenomenet inte ett bekymmer. Men om du känner att det bidrar negativt till din hälsa vill du antagligen få ner dina förhöjda blodsockervärden på morgonen. Vad kan du då göra?¹⁵

• Träning kan hjälpa. Att utöva någon form av fysisk aktivitet efter middagen och det första du gör på morgonen kan minska intensiteten och varaktigheten av glukoshöjningarna.¹⁶
• Att äta tidigt på morgonen kan också bidra till att minska gryningsfenomenet. Detta råd kan verka paradoxalt. Höjs inte blodsockret när vi äter? Inte i detta fall.

Kom ihåg att gryningsfenomenet orsakas av lägre insulininsöndring än vanligt på morgonen för att säkerställa adekvata glukosnivåer. Om du äter signalerar du till kroppen att den har tillräckligt med energi och ditt insulin kan svara på lämpligt sätt. Resultatet blir tillräckligt med insulin för att få ner glukosnivåerna.¹⁷

• Vissa rekommenderar att äta ett mellanmål med lågt kolhydratinnehåll och högt fett- och proteininnehåll för att minimera gryningsfenomenet. För de som försöker ta del av fördelarna med periodisk fasta är inte detta optimalt. Men det kan vara ett bättre alternativ än att börja medicinera. Detta är naturligtvis upp till var och en. Att testa ditt blodsocker på morgonen kan hjälpa dig att avgöra om denna strategi hjälper.
• Glöm inte vikten av att sova! En dålig natts sömn kan höja kortisolproduktionen vilket leder till ett mer framträdande gryningsfenomen.¹⁸
• Slutligen; vissa kanske överväger medicinering. Att ta insulin på kvällen verkar vara mer effektivt än orala diabetesmediciner när det gäller reduceringen av intensiteten och varaktigheten av förhöjda glukosvärden.¹⁹

 

All medicinering, särskilt insulin, har potentiella biverkningar, inklusive risken att få farligt låga blodsockernivåer. Du bör diskutera möjliga förändringar i medicinering med din läkare och be om en fullständig riskanalys.

---

Sammanfattning

Vi vet en hel del om gryningsfenomenet eftersom det finns en koppling till diabetes och en förhöjd risk att drabbas av potentiella komplikationer. Vi vet dock betydligt mindre om gryningsfenomenet när det gäller individer som äter lågkolhydratkost, hos vilka musklerna använder fett som primär bränslekälla snarare än glukos.

För många är troligtvis en höjning i blodsockernivåer på morgonen inte ett hälsoproblem. Men så länge vi inte har mer vetenskaplig evidens är det klokt att utreda morgonglukosnivåerna med en läkare och överväga möjliga alternativ att förbättra dem.

/ Dr. Bret Scher, MD

 

BLI MEDLEM

 

Så går du ner i vikt

GuideHar du problem med att gå ner i vikt? Våra bästa 18 tips kan hjälpa dig att gå ner i vikt utan hunger. Börja med LCHF eller keto och finjustera kosten för att passa just dig!

Typ 1-diabetes – så kontrollerar du ditt blodsocker med lågkolhydratkost

GuideÄven om typ 1-diabetes kräver livslång injicering av insulin, innebär det inte att livsstilen saknar betydelse. Faktum är att näring och träning kan vara nyckeln till att hantera sjukdomen bättre och potentiellt undvika komplikationer på lång sikt. I den här guiden får du veta mer om typ 1-diabetes och LCHF.

Är ditt fasteblodsocker högre på LCHF?

GuideEfter 18 månaders framgång med ketogen kost testade jag för första gången på flera månader mitt fasteblodsocker på den mätare jag har hemma. Resultatet chockerade mig.