”Jag känner mig inte längre gammal nog att vara mormor”
Måste man lida av värk när man blir äldre? Trots att det ofta ses som normalt (redan i 40-årsåldern!) är det knappast en del av det naturliga åldrandet.
Jag fick ett mejl från Beth, läsare av min engelska blogg. Här är hennes erfarenheter av LCHF, översatt från engelska:
Mejlet
Hej Dr Eenfeldt,
Jag är inte färdig med min LCHF-resa, men vill berätta om vad jag har erfarit än så länge.
Jag är en 48-årig tvåbarnsmamma, som även är mormor. För flera år sen kände jag att åldern började ta ut sin rätt och jag ändrade min kost för att få bättre hälsa. Jag blev vegetarian. Jag blev fortfarande inte friskare. Jag åt fettsnål vegetarisk kost. Fortfarande inte friskare. Jag blev vegan. Igen, blev fortfarande inte friskare. Jag klarade även flera månader med rå vegankost, men gav upp och åt vad som helst. Flera månader senare kände jag mig först inte så bra, och senare kände jag mig sjuk. Och jag fortsatte att bli sämre. Faktiskt så dålig att jag var tvungen att sluta jobba.
Jag kände mig utmattad, varje del av mig värkte, kunde inte tänka klart. Ibland kändes det som om jag hade blivit bränd över hela kroppen, svag, svårt att gå eller göra koordinerade rörelser och desorienterad. Jag förlorade min mentala skärpa – hade till och med svårt att göra hela meningar.
Ett år med flera läkare, många test och mycket pengar ledde inte till svaret på mina problem, tills jag hittade en som var specialist på hormoner. Vi visste inte då varför, men nu vi vet att min sköldkörtel knappt fungerade, mina binjurar gick på högvarv, jag hade jodbrist och sex signalsubstanser som inte var i sin ordning.
Vi jobbade på att få ordning på dem med naturliga medel. Hon rekommenderade också LCFH-kost eftersom jag hade många symtom på metabola syndromet (stort midjemått, högt blodtryck, höga triglycerider, högt LDL, lågt HDL och högt fastesocker) – men vid den tiden var jag för svag till kropp och själ att försöka. De andra symtomen var mer akuta.
Det var en lång väg, men jag blev återställd. Jag bestämde mig för att börja plugga. En dag kom jag ihåg hennes LCHF-rekommendation och bestämde mig för att prova. Det gick bra i två månader, men av skäl som jag inte ens kommer ihåg, gav jag upp. Men jag försökte igen och gissa om jag är glad att jag gjorde det!
Jag började på pinsamma 114 kg, och ett midjemått på 107 cm. Elva månader senare väger jag nu 84 kg och midjan är 84,5 cm. Blodsockret är åter utmärkt, fastesockret fint, normala triglycerider och avundsvärda kolesterolvärden. Och en inte så liten sak var effekten på min mentala skärpa. Till de som säger att hjärnan behöver kolhydrater och att man inte kan tänka utan dem – jag har toppbetyg och har blivit antagen till apotekarutbildning.
Jag ser fram emot att leva resten av mitt liv så här. Jag är aldrig hungrig. Jag får njuta av den godaste maten och äter på underbara resturanger (mmm – köttbit med smör). Jag är åter skärpt. Jag känner mig inte längre gammal nog att vara mormor.
Tack för din blogg med all sin nyttiga och uppmuntrande information.
Beth
Du får gärna publicera min historia.
Före och efter
Kommentar
Grattis till en fantastisk hälso- och viktresa Beth!
Har du några liknande erfarenheter? Lämna gärna en kommentar nedan.
Mer
Över 250 tidigare framgångshistorier
PS
Har du en framgångshistoria du vill dela med dig av här på bloggen? Skicka den (gärna med bild) till andreas@kostdoktorn.se. Berätta om det är ok att publicera namn och bild eller om du vill vara anonym.