”Idag tar jag ingen diabetesmedicin alls”

21 augusti 2016 av i Diabetesberättelser, Framgångshistorier

Före och efter: 17 kilo, all svullnad (titta på händerna!) och alla diabetesmediciner borta.

I 40-årsåldern fick Bradley typ 2-diabetes och sedan fick han fettlever. Sen blev det bara värre.

Han vände sig till diabetesmottagningen för att få hjälp och blev rekommenderad fettsnål kost. Trots att han följde den till punkt och pricka gick han snabbt upp sju kilo och behövde fördubbla sina insulindoser, samtidigt som han kände sig som om han svalt! Det stod klart att detta inte fungerade.

Trots att mottagningen hotade med att sparka ut honom gjorde han precis tvärtom: han lade om sin kost till LCHF. Nu, ett år senare, har allt förändrats:

Mejlet, översatt från engelska

Doktor Eenfeldt,

Jag vill bara skicka ett mejl för att säga tack! Tack för att du gör det du gör, med din webbsida är du verkligen en av de allra bästa förespråkarna för den här livsstilen. Genomgående bra information!

Min historia liknar många andras… Jag är för kort för min vikt :) Jag tampades med de vanliga problemen under uppväxten, sen var jag plötsligt gammal. Hur gick det till? Så, vid 45 års ålder fick jag diagnosen typ 2-diabetes. Jag förstod nog att det skulle hända, för under större delen av mitt liv hade jag fått höra att det bara var en tidsfråga. Min mor, mormor och farmor hade alla diabetes. Jag önskar att jag kunde säga att det skrämde upp mig rejält, men det gjorde det inte. Jag levde mitt liv, men vid 50 fick jag en ögonöppnare när jag var tvungen att börja med insulin. Hur gick det här till? Jag minns att jag frågade mig själv det.

Det som störde mig mest var inte sprutorna med insulin varje dag, det var lätt. Men det var som om någonting tagits ifrån mig. Då var jag den yngsta i släkten att behöva ta insulin. Vid den tiden i mitt liv var det inte så stort; jag hade även njurproblem, fettlever, dåligt immunförsvar och en massa andra tillstånd. Jag brydde mig inte så mycket. Vad som däremot störde mig var att jag var tvungen att gå på den den fettsnåla kost diabetesmottagningen hade satt mig på! På två veckor ökade min vikt med 7 kilo och och mitt insulin ökade från 30 till 50 enheter. Och jag svalt!

Någonting var allvarligt fel, men vad? Jag började ifrågasätta de konventionella råden och det gick inte alls hem. Jag blev tillsagd att inte ifrågasätta behandlingen, jag skulle följa den och med hårt jobb skulle jag kunna leva ett ”ganska normalt liv”. Va? Är det normalt att ta läkemedel för att kunna äta det du är tillsagd att äta? Jag kommer ihåg att jag ställde mig den frågan. Och sen, vid 51 års ålder, grattis! Du har icke-alkoholrelaterad fettlever. Vad tusan… Det tog all luft ur mig.

Jag vände mig inåt för en tid, men började sedan att på allvar ifrågasätta vad som var på gång. Jag var arg. Jag gjorde som jag var tillsagd, men jag blev bara sämre! Visst, diabetes är en progressiv sjukdom. Struntprat, jag började att läsa på. Jag började med Atkins och blev utkastad från diabetesmottagningen, de ville inte ha med mig att göra när jag inte följde deras kostråd.

På tre dagar med Atkins kunde jag plocka bort insulinet! Wow, men kom ihåg att allt det där proteinet kommer att ta kål på njurarna. Det fungerade i två månader, men sedan var det som om min kropp saknade någonting. Jag visste inte vad. Så jag försökte mig på Atkins, paleo, ketogen kost och LCHF. Det tog mig över ett år att experimentera med min egen kropp för att se vad som fungerade och inte. Det var verkligen en ögonöppnare.

Om du vill veta hur bra eller dåligt ett födoämne är kan du ta bort det ur din kost i två veckor. Återinför det sedan och se vad som händer. Exempelvis bröd. Under två veckor ingenting och när jag sedan åt det igen kände jag mig förgiftad. Men vänta, det var jag ju… Det var sista gången jag åt någon sorts bröd!

Nå, låt oss titta tillbaka. 51 enheter insulin, två tabletter Glyburide och fyra Metformin bara för min diabetes, plus en mängd andra. Idag (3 augusti 2016, efter mitt senaste läkarbesök) – ingen diabetesmedicin alls och min blodtrycksmedicinering är halverad. Njurarna fungerar normalt, så även levern. Wow, allt det där fettet skadar verkligen min kropp!

Många människor har inspirerat mig längs vägen, du är en av dem. Din webbsida är till stor nytta, och ja, jag är medlem. Jag återvänder ofta till sidan, den är en fantastisk vägvisare och källa till information. Den har verkligen motiverat mig.

Jag vill bara dela med mig av min berättelse och säga TACK! Ditt arbete hjälper så många att ta sig igenom svårigheter. Det är tack vare människor som du många av oss får en andra chans.

Min fru och jag har anmält oss till Low-Carb Cruise 2017 i Alaska, jag såg dig på föreläsarlistan. Jag ser så mycket fram emot att få träffa dig och övriga talare. Det kommer att bli fantastiskt! Jag kan knappt bärga mig.

Återigen, min berättelse är inte så annorlunda jämfört med många andras. Men min mamma har också typ 2 och följer fortfarande de konventionella kostråden. Vilket tillfälle till jämförelse! Det krossar mitt hjärta att se henne bli allt sämre medan jag blir allt friskare.

De flesta i min omgivning tycker att jag är galen som håller på med det här. Men alla håller med om att det är svårt att argumentera mot mina resultat. Jag har nu gått ner 17 kilo, men för mig handlade det inte så mycket om att gå ner i vikt. Det handlade om min fettlever.

Idag har viktminskningen avstannat, men jag har klurat ut att jag äter alldeles för mycket nötter och alldeles för mycket mejeriprodukter. Jag jobbar vidare på det.

Jag skulle egentligen inte bry mig om jag inte tappade ett enda hekto till, för jag mår så bra av alla ”biverkningar” av min viktnedgång. Bättre sömn, ingen ledsmärta, ökad tankeskärpa, mer uthållig… Listan är lång.

Andreas, återigen tack för allt det arbete du och ditt team lägger ner.

Varma hälsningar,
Bradley T Watt

Kommentar

Genom att tänka annorlunda har du reverserat din diabetes, gratulerar! Jag hoppas att det kommer att fungera även för din mor. Professionell personal inom vården borde verkligen ge mer effektiva råd.

Vi ses i Alaska, Bradley!

Din berättelse

Har du en framgångshistoria att dela med dig av här? Det är ett effektivt sätt att inspirera andra till att förändra sina liv.

Mejla din historia till mig på andreas@kostdoktorn.se. Före- och efterbilder är bra för att göra din historia konkret och extra inspirerande för andra. Berätta om det är ok att dela ditt namn och bild eller om du vill vara anonym. Tipsa också gärna om du har en blogg eller Instagram eller liknande för läsare att följa dig.

Nedan kan du läsa och se hur du kan göra om du vill testa själv, samt historier från många andra som testat.