Massajer och fett-paradoxen

Fick tips om en artikel i SVD idag, angående en studie på massajer i Afrika. Hur kan det komma sig att de är enormt smala och hjärtfriska trots att de äter högre andel fett och mättat fett än nästan något annat folkslag?

Massajer studeras

En studie i British Journal of Sports Medicine har utrett detta. Man finner att 82% av massajer på landsbygden äter mycket fett och lite kolhydrater – betydligt mer än andra jämförda folkgrupper på landsbygden och i stadsmiljö som undersöktes. Man finner även att massajerna är smalare, har lägre blodtryck och bättre blodfetter.

Massajernas värden

Deltagarna i studien var i snitt 46 år. Här är massajernas genomsnittliga värden:

Vikt – BMI 20,7 (mycket smala)

Blodtryck 118/71 (utmärkt)

Totalkolesterol 3,89 (lågt lågt lågt)

Kolesterol/HDL 3,72 (mycket bra)

ApoB/ApoA1 0,74 (bra)

Bortförklaring?

Hur skall detta förklaras om fett gör en fet och sjuk? Naturligtvis med motion, studien visar att massajerna också rör sig betydligt mer än de jämförda grupperna. Så var allt frid och fröjd igen!

Men vänta lite nu – fett eller mättat fett har egentligen aldrig visats ge övervikt eller hjärtsjukdom i studier. Det är fortfarande en teori som aldrig kunnat bekräftas. Att den uppfattas som en sanning är nog mest för att den upprepats så många gånger att folk tar för givet att den måste vara sann.

Mängder av studier pekar istället på motsatsen – att mer naturligt fett och mindre socker/andra kolhydrater gör en friskare och smalare – precis som massajerna. Se exempelvis torsdagens mycket välgjorda bantnings-studie, fler studier på området och den här kommentaren till massaj-studien från lågkolhydratsforskaren Erik Westman.

Alternativ tolkning

Är det då inte betydligt mer sannolikt att det hänger ihop så här: Massajer är smala och friska för att de äter:

A/ mycket naturlig fet mat – i form av mycket kött, mjölk och koblod (!)

B/ mycket lite snabbsmälta kolhydrater och socker (ex läsk, snabbmat, vitt bröd)

OCH rör sig mycket?

Jag menar massajerna är ju knappast den enda paradoxen på området. Någon som hört talas om den ”franska paradoxen”? Fransmän åt traditionellt en mycket fet (och god) mat men hade ändå lägre risk för hjärtsjukdom än de flesta. Eftersom fransmän inte rör sig så mycket blev förklaringen att de även drack mycket rödvin som skyddade hjärtat. Så var allt frid och fröjd igen!

Religion eller vetenskap?

Så kan man hålla på om man vill skydda sin favoritteori, även fast den gång på gång inte visar sig stämma med verkligheten. Inte i praktiken, och inte i studier. Tyvärr liknar denna tvivellösa tro på att fett är farligt mer en religion än en vetenskap. Och religion gör sig bättre i kyrkor än i vetenskapliga tidskrifter.

Ytterligare en paradox: sumobrottare äter sig feta på en extremt fettsnål och kolhydrat/kaloririk mat. Jag har fortfarande inte hört någon tillfredsställande bortförklaring på det. Är det måhända för att de inte motionerar tillräckligt? :)

Mer läsning:

Allt om viktnedgång / Metabolt syndrom / Snabbkurs i blodfetter

Referens

*/ Enligt denna studie i AJCN åt den majoritet av sumobrottare som befann sig på lägre nivå (rimligen exempelvis nybörjare på väg uppåt i vikt) en kost bestående av 1003g kolhydrater, 50g fett och 165g protein om dagen. Det blir 5122 kalorier dagligen varav knappt 9% kommer från fett. Extremt fettsnålt helt enkelt.