Att arbeta inom sjukvården och förespråka LCHF

Det här är ett översatt inlägg av dr Christopher Stadtherr, sjukhusanställd allmänläkare.

Vid konferensen Low Carb USA 2017 fick dr Andreas Eenfeldt en fråga från en akutsjuksköterska om vårdpersonal som förespråkar LCHF. Hon beskriver dilemmat när hon känner att hennes händer är bakbundna vid samtal med diabetespatienter, för hon måste följa sjukhusets riktlinjer och standardförfarande och det gör att hon känner att hon inte kan dela med sig av värdefull kunskap och råd om LCHF. Som läkare och anställd på sjukhus vill jag komma med några egna råd vid sidan om de Andreas gav under frågestunden.

Att känna sig hjälplös i sjukvården

Det är lätt att få en känsla av hjälplöshet på sjukhuset när du inser att man använder irrationella metoder och den känslan blir bara starkare när antalet administratörer som inte har erfarenhet av patientarbete ökar. Det handlar om det uråldriga problemet med fler som snackar och färre som utför.

Men faktum ät att det inte är möjligt för en rationell person att luta sig tillbaka medan patienterna behandlas med omoderna och ovetenskapliga metoder, helt enkelt bara för att “det är så vi alltid gjort.”

Sjukvården drivs av riktlinjer och rutiner

Det är få saker som är så frustrerande som att behöva stångas med riktlinjer och regelverk som inte riktar sig mot den bakomliggande problematiken, t ex riktlinjer för insulin som sätts in per automatik på alla patienter med förhöjt blodsocker. Med det sagt, sjukhus behöver ha standardiserade rutiner för att säkerställa att alla patienter får en miniminivå av sjukvård – till exempel för att säkerställa att potentiellt farlig hyperglykemi eller hypoglykemi hanteras på rätt sätt.

Den sorgliga sanningen är att en oacceptabelt stor andel av diabetespatienter på sjukhus inte gör en tillräckligt stor ansträngning för att kontrollera sitt blodsocker och därför kommer till sjukhuset med okontrollerad diabetes och förskräckliga komplikationer. Rutiner som förespråkar insulin för att behandla hyperglykemi fungerar som ett bandage för dessa diabetiker som egentligen är i desperat behov av hjälp. Det fungerar också som en felsäker metod för de som redan har tillräcklig kontroll över sin diabetes.

“Men vänta, du sa att blodsockret låg på 27,8 mmol/L och det fanns inget tecken på DKA (diabetisk ketoacidos)… men du gav patienten insulindropp? Oh boy…”

Någon annanstans på sjukhuset finns det utbildningsrutiner som är utformade av diabetesutbildare som följer en förutsägbar ordning baserad på riktlinjer för vården från American Diabetes Association (ADA) – rutiner som även de misslyckas med att nå den bakomliggande problematiken.

Näringsläran – full av motstridiga råd

Nutrition, i synnerhet, är ett laddat ämne. Så här är det: om du vill irritera mig, tala om för mina diabetespatienter att de behöver äta kolhydrater.

Det är tydligt att läkekonsten befinner sig i ett vägskäl när det handlar om nutrition. Det råder ett missnöje över de ovetenskapliga amerikanska kostråden och ett ökande antal personer inser att de kan nå optimal hälsa genom att ignorera alla de råd om kost de någonsin lärt sig. Så här är det: vi kommer aldrig komma fram till en global samsyn på nutrition.

Insikten i att mina diabetespatienter oundvikligen kommer att konfronteras med helt andra kostråd än mina har gjort att jag i förebyggande syfte gör dem uppmnärksamma på att det kommer att ske, innan de besöker kardiologen, dietitisten, hjärtskolan eller vad det nu är. Jag berättar vilka kostråd de troligtvis kommer att få (mycket förutsägbara) och varför mina råd är vettigare för dem i sin speciella situation.

Patienterna är sedan fria att fatta sina egna beslut och jag uppmuntrar dem verkligen att göra egna efterforskningar och ställa alla frågor de kan tänkas ha. Det finns ett överflöd av information tillgängligt för alla med internetuppkoppling; man behöver bara kunna sålla bort månglarna från de välmenande, pålitliga källorna.

Tips för att förespråka LCHF

Vad kan man då göra inom vården för att lära ut LCHF till patienter som sannolikt kan få fördelar av livsstilen? Jag rekommenderar följande tillvägagångssätt.

Ge råd som inte går att ifrågasätta. Det finns ett antal råd du kan ge dina patienter utan att riskera åtgärder.

• Det kan inte bli fel om du säger någonting som: “Kolhydrater höjer ditt blodsocker och att äta mindre av dem kan hjälpa dig att sänka ditt blodsocker.” Det finns ingen som har hållbara argument mot grundläggande vetenskapliga fakta, speciellt inte då alla förespråkar den naturliga motsatsen, nämligen, “Om ditt blodsocker är för lågt behöver du äta kolhydrater.”
• Rekommendera riktig, oprocessad mat – vilket råkar vara ett sätt att äta som är naturligt snålare på kolhydrater än den amerikanska normalkosten. Om patienten är diabetiker måste man emellertid dra ner på kolhydrater också. På samma sätt kan ingen här argumentera mot rådet att undvika processad mat.

Samarbeta med behandlingsteamet. Helst vill du ha tillstånd av behandlande läkare (eller akutläkaren) att ge kostråd till patienten, eftersom den behandlande läkaren är ytterst ansvarig för patientens vård. På min avdelning är sjuksköterskorna till exempel bekväma med att diskutera och uppmuntra patienter i min vård att dra ner på kolhydrater, för de vet att de har mitt stöd om det inkommer klagomål. Beroende på läkarens eget intresse i att utbilda sina patienter i näringslära kan det finna utrymme att diskutera lågkolhydratkost. Men generellt är de flesta läkare inte speciellt engagerade i diskussioner om kost med sina patienter.

Var medveten om sjukhuskulturen. Är dina händer verkligen bakbundna eller är det bara en upplevd begränsning? Det kan variera stort mellan olika sjukhus, till och med olika avdelningar inom samma sjukhus. Fråga dina medarbetare; ta temperaturen; är du tveksam, avancera med försiktighet.

Be om en förklaring av vissa tillvägagångssätt. Be gärna den behandlande läkaren att förklara vissa specifika tillvägagångssätt när det gäller dina patienter, liksom varför de inte använder lågkolhydratkost som behandlingsmetod. I denna era av elektroniska journaler som är fulla av behandlingsanvisningar, kan det vara så att det finns oavsiktliga instruktioner eller instruktioner som är ogenomtänkta och bara lutar sig på regelverk. En oskyldig fråga om en speciell anvisning kan öppna upp för en kontruktiv diskussion och omprövning av situationen. Till exempel kan du fråga om insulin verkligen är nödvändigt för att hantera måttlig hyperglykemi eller om en enkel kostrestriktion (kolhydrater) kan vara bättre för patienten? Låt dem veta att du är intresserad av att hjälpa till att förklara det rationella i att dra ner på kolhydrater för patienter som kämpar för att kontrollera sin diabetes. Alla vinner.

Hänvisa patienter och familjer till Diet Doctor eller andra tillförlitliga källor. I dessa dagar bär nästan alla runt på en smartphone och sjukhus erbjuder ofta gratis uppkoppling. Dessutom finns det [förhoppningsvis] mycket dödtid på sjukhuset som patienter kan utnyttja till att titta på en sida som denna för att upptäcka ett nytt och livräddande synsätt när det gäller att hanetara sin hälsa. I tillägg till att skriva ner adressen till webbsidan på ett av mina visitkort, delar jag ofta med mig av artiklar och broschyrer som kan vara aktuella för en patients speciella fall och jag uppmuntrar dem att skriva ner de frågor som kan dyka upp efter att de har tagit del av informationen.

Uppmuntra diskussion och ta hänsyn till olika typer av förhållningssätt i behandlingsteamet.

• Fråga läkare om de är bekanta med nya artiklar som handlar om LCHF-konceptet; du kan till och med gå ett steg längre genom att erbjuda en kopia av artikeln.
• Gör efterforskningar när det gäller behandlingsstrategier: “Jag har läst lite och har lärt mig att det inte finns någon evidens som stöttar . . .”; “Vilken typ av vetenskapligt stöd finns det för att rekommendera den kosten till en diabetiker?”; “Finns det några bra RCT-studier (Randomized Controlled Trials) som stöder metoden?”
• Uppmuntra patienter och medarbetare till fortsatt läsning/efterforskningar.

Dela med dig av anekdoter om framgångar med LCHF. Eller ännu bättre, få folk att fråga dig hur du har lyckats med dina egna framgångar. Alla älskar en bra historia. Inspirera andra genom att berätta om hälsovinster som olika personer upplevt, vare sig det är viktnedgång, att reversera diabetes eller helt enkelt förbättringar när det gäller blodsockerkontroll på sjukhuset med hjälp av lågkolhydratreducerad kost. Ännu mer inspirerande är att du lever som du lär och visar alla vad som kan uppnås av att ha LCHF som livsstil.

Ge dina patienter makten. Det kanske viktigaste du kan göra för sjukhuspatienter med diabetes är att ge dem makten – låt dem veta vad de kan förvänta sig och och låt dem veta att de har valmöjligheter. Insulin är inte det enda sättet att behandla hyperglykemi och det är verkligen inte det säkraste. Påminn patienterna om att de kan säga ”nej” till beghandlingar. Ge dem tips på hur man kan lyckas med att äta LCHF på sjukhuset.

Engagera dig på sjukhuset. Arbeta för att uppnå de förändringar du önskar. För reellt inflytande över patientvården behöver sjukhusens regelverk förändras. Gå med i organisationer som arbetar med diabetes och nutrition. Prata med administrationen om det som bekymrar dig och gör dem medvetna om den befintliga potentialen när det gäller att förbättra patienternas vård. Utforma ett starkt ”varför”, identifiera de viktiga beslutsfattarna aoch arbeta för att få med dig de som kan påverka förändringarbetet.

—
Dr Christopher Stadtherr