Förstå skillnaden mellan absolut och relativ risk
, medicinsk granskning av Dr Andreas Eenfeldt
När det gäller kroniska sjukdomar är ett av de mest vilseledande ”tricken” med siffror att använda relativ risk för att redovisa storleken på en effekt som hittas i en studie. Relativ risk förvirrar intet ont anande läsare: det kan få en liten effekt att verka mycket stor.
Låt oss ta en titt på skillnaderna mellan absolut och relativ risk.
Absolut risk är chansen, eller sannolikheten, att du (eller någon annan i en liknande grupp av människor) kommer att råka ut för en specifik sjukdom/skada eller reaktion på en medicinsk behandling.
Relativ risk är chansen, eller sannolikheten, att personer i en grupp kommer att råka ut för en specifik sjukdom/skada eller reaktion på en medicinsk behandling i jämförelse med personer i en annan grupp.
Du kanske frågar dig varför detta skulle spela någon roll? Tja, de båda siffrorna – i exakt samma behandlingsscenario – kan verka helt olika, med en liten absolut risk och en mycket stor relativ risk. Detta kan förvränga uppfattningen om hur framgångsrik och värdefull en specifik medicinsk behandling kan vara för dig personligen.
Ett exempel: i en grupp med 100 personer finns det en risk att två personer får hjärtattack. Om du är i den gruppen är din absoluta risk för hjärtattack 2%. Låt oss säga att forskare gör en studie på en läkemedelsbehandling för detta tillstånd. En grupp på 100 personer får placebo (kontrollgruppen) och en annan grupp på 100 personer får läkemedlet – som kan ha betydande biverkningar.
När studien är genomförd, konstateras att två personer i kontrollgruppen fick de två förväntade hjärtattackerna, medan endast en person i behandlingsgruppen fick en hjärtattack. I behandlingsgruppen upplevde 15 personer även betydande biverkningar. Den absoluta risken minskade med endast 1%, men den relativa risken minskade med 50%! Din läkare kan säga ”resultatet för de personer som tog läkemedlet var 50% bättre.” Men din risk minskar i verkligheten endast med 1% om du tar läkemedlet och risken att du upplever biverkningar är 15%.
Ett exempel från verkligheten
Ett klassiskt exempel på denna typ av fynd är behandling med statiner i syfte att förebygga av kardiovaskulär sjukdom. JUPITER-studien var en välkontrollerad, randomiserad klinisk studie med 17 802 friska personer 1 där hälften av dem behandlades med en statin (20 mg rosuvastatin eller Crestor) och hälften fick placebo.
Här är resultaten efter två år:
Absolut risk
Vi kan helt sanningsenligt säga att personer som tog statiner minskade risken för hjärtattack från 0,76% till 0,35%, eller cirka 0,42%. Inte särskilt imponerande. Skulle du kunna tänka dig att ta ett piller varje dag resten av ditt liv för att minska risken att råka ut för en hjärtattack med 0,42% under två år? Kanske… men om det även innebär en betydande och mycket större risk för biverkningar skulle du kanske inte göra det.
Relativ risk
Omvänt är det lika sant att säga att bland de personer som tog statiner minskade hjärtattackerna med 54% i relation till de som fick placebo. Det låter väldigt imponerande, så om du letade efter braskande rubriker för att sälja läkemedel skulle du troligen presentera studieresultaten på detta sätt.
Vilken slutsats kan vi dra av detta?
Relativ risk gör ibland att små förändringar i absolut risk verkar mycket stora. Det kan få patienter att tro att någon slags behandling dramatiskt minskar risken för skada/sjukdom, när den skyddande effekten, i absoluta termer, är ganska liten.
Kommentarer
Försökspersonerna hade ingen historia av hjärtsjukdom och LDL-kolesterol under 3,4 mmol/L. Däremot hade de förhöjda nivåer av C-reaktivt protein, vilket är ett tecken på systemisk inflammation ↩