Att så ett frö

Anne Mullens skrev nyligen om de fem faserna av LCHF. På hennes lista är nummer fem förespråkande, som kommer efter eufori (att själv få goda resultat och känna sig glad över det), övertyga andra (att berätta för familj och vänner, vare sig de vill höra om det eller ej) och irritation/ilska (hur kan detta ännu inte vara standardbehandling?!).

Att förespråka LCHF under tidsbrist

Förespråkande är när du vill bidra till att sprida budskapet utanför din snävaste krets, att du vill rätta till den felaktiga informationen och att man måste sluta bry sig om det gamla gardet. Om man överför det till läkaryrket kan det inkludera att du vill övertyga dina patienter om att ge kosten en chans.

Men om du inte är allmänläkare som får träffa dina patienter på mottagningen, om du är utan möjlighet till uppföljning på längre sikt? Om du bokstavligen bara har minuter till varje patient för det vanliga jobbet, som i subspecialiserad oftalmologi, eller bara träffar dem i svåra sammanhang som på akuten eller inom palliativ vård?

Vad kan du göra om du blivit övertygd om vetenskapen som stöder LCHF och ketogen kost, och även dina personliga erfarenheter har övertygat dig om de stora fördelarna för hälsa, vikt och välmående, och du framför dig har en patient som verkligen skulle vinna på att äta LCHF, men som uppenbarligen inte känner till någonting om det?

Jag skickade nyligen ut ett frågeformulär till läkarkollegor inom alla specialiteter över hela Kanada. Att ge en hel lektion om näringslära och metabolism är för de flesta nästan omöjligt, men den stora majoriteten kan fortfarande nämna det för sina patienter. Och många gör det. Att bara nämna det är ett sätt att förespråka och sprida buskapet.

Vi kan kalla detta att så frön.

Att så ett frö

Att så ett frö kräver inte mycket tid, men det kräver lite tilltro. Du måste i ditt hjärta tro på att det är det rätta att göra, vare sig du tror att patienten framför dig kommer att hoppa på tåget, eller snarare, vare sig du tror att fröet ska gro och växa upp till en planta eller inte.

Min egen personliga kliniska erfarenhet har visat att jag inte är speciellt duktig på att gissa vilket frö som kommer bli en planta och vilket som kommer att torka ut och dö, eller ligga i träda ett tag. Det påminner väldigt mycket om att råda patienter att sluta röka. Det faktum att våra framgångssiffror inte är 100 procent betyder inte att vi ska sluta ge patineter rådet att lämna giftet bakom sig.

Så inom vilka specialiteter, vid sidan om allmänmedicin, ger man sina patienter och kollegor råd om LCHF och hur mycket tid tar det dem?

• Anestesi, från 1 till 3 minuter. Innan de somnar, alltså.
• Anestesi, arbete på smärtklinik, runt 2-3 minuter.
• Hjärtkirurgi, omkring 5-10 minuter, men inte under kirurgi.
• Kardiologi, några minuter, för att komma till problemets hjärta.
• Dermatologi, 5 minuter, speciellt till patienter med acanthosis nigricans och PCOS.
• Akutmedicin, mindre än 3 minuter, speciellt diabetiker med skyhöga blodsocker.
• Gastroenterologi, omkring 5-10 minuter, speciellt patienter med fettlever och IBS.
• Allmän kirurgi, 5-10 minuter, speciellt för diabeteskontroll och viktnedgång efter större operationer, framför allt operationer av bråck.
• Gynekologi, 10-15 minuter, speciellt när det handlar om PCOS, infertilitet och kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet.
• Onkologi, några få minuter, för att dikutera minskad risk för en del maligna sjukdomar, men även för andra hälsovinster.
• Hepatologi, allt mellan 5 till 40 minuter per patient! Det handlar om fettlever, vet du!
• Infektion, några få minuter, huvudsakligen till patienter med diabetes och osteit. Internmedicin, till de flesta som är överviktiga eller har diabetes, omkring 5 till 15 minuter, eller en timme om de kommer speciellt för kostrådgivning.
• Mikrobiologi, 5-10 minuter, huvudsakligen för feta eller diabetiska patienter med infekterade sår.
• Oftalmologi, 5-10 minuter.
• Beroendevård, 5-10 minuter.
• Ortoped, mindre än 3 minuter.
• Palliativ vård, mindre än 20 minuter.
• Patologi, ger råd till personal, familj och vänner, men inte så mycket till patienter, av självklara skäl…
• Pediatri, ett par minuter.
• Neurologi, ett par minuter, särskilt när det gäller patienter med migrän.
• Fysiatri, mindre än 5 minuter, ofta till migränpatienter.
• Plastikkirurgi, 5-10 minuter, till flertalet patienter.
• Psykiatri, omkring 10-20 minuter.
• Röntgen, vanligen medan man gör utltaljud (fettlever) eller biopsi, runt 5-15 minuter. Fängslad publik!
• Respirology/sleep medicine: ca 1-5 minuter.
• Reumatologi, ca 5 minuter per patient.
• Andra specialister du inte kan hitta här: de har nog inte sett mitt meddelande!

Slutsatsen är att alla specialiteter kan hjälpa till att föra ut budskapet. Den där perfekta dagen då du är före i ditt schema kanske aldrig kommer, det perfekta sammanhanget, med perfekta patienter. Det är kanske bara du som gör det bästa du kan utifrån de resurser du har och patienter som lider av kroniska, livsstilsrelaterade sjukdomar. De vet inte att deras matval skadar dem. Men det gör du.

 

Föreläsning på en minut

Vad jag personligen tycker fungerar är att ge mina patienter ett tal på en minut och sedan några informationskällor som de kan ta en titt på för att lära sig mer, som Fetmakoden, Diet Doctor och ett faktablad jag satt ihop (på franska). En av mina kollegor, dr Hala Lahlou, har gjort en broschyr (även den på Molières språk) samt Youtube-videor. Det är bekvämt att ge patienter tips om det. Jag ber patienterna att boka ett nytt besök om de är intresserade av att ge kosten en chans som behandling.

Om allt du har är det där enda mötet med patienten framför dig, ge åtminstone en föreläsning på en minut och hänvisa till bra information. Så ett frö.

Här är ett tal på en minut från dr David Unwin, allmänläkare i Storbritannien, citerat med hans tillåtelse:

Du har flera kroniska problem med din hälsa. Alla är kopplade till eller är orsakade av livsstil. Det finns några saker vi kan göra: fortsätta med livslång medicinering, du kommer förmodligen behöva större och större mängder med tiden, vi får se hur det går, eller också finns det en annan lovande väg att gå. Det är att titta på din kosthållning. Du ska få ett informationsblad och om du håller dig till det, kommer vi förmodligen inte att behöva fler läkemedel. Faktum är att vi kanske till och med kommer att kunna sluta med några av dem. Du kommer förmodligen känna dig mindre hungrig och du kommer sannolikt att må bättre.

Vad väljer du?

Läkare inom alla specialiteter kan spela en stor roll

Viken läkare som helst, från vilken specialitet som helst, kan anpassa det här korta talet till sina speciella förhållanden och ha ett informationsblad med kostråd till hands. Det behöver inte ta speciellt lång tid. Men det har stor betydelse, vare sig du får chans att se resultaten eller ej.

Så ett frö så snart du kan. Och ha lite tilltro.

—
Dr Èvelyne Bourdua-Roy