Att sätta vetenskapen i första rummet
Nutritionskriget som härjar på sociala medier kan vara intensivare än någonsin tidigare. Det är inte ett vetenskapligt faktum, men det känns så.
”Mitt synsätt är det rätta.” ”Ditt synsätt dödar.” Överdrifterna och retoriken saknar motstycke. Positionerna har förflyttats långt bortom vetenskapen och landat i personangrepp, anklagelser och känslofulla utläggningar.
Den nuvarande upptrappningen fick sitt startskott med en rad studier som publicerade i den ansedda tidskriften Annals of Internal Medicine som menar att vetenskap av hög kvalitet inte stöder en minskning av vårt intag av kött. Fynden stöds av både prospekterande och observationella studier, publicerade i granskade artiklar. De stöds alltså av vetenskapen.
Och ändå möttes de av anklagelser om lurendrejeri, bedrägeri och att medvetet vilja skada. De som ståndaktigt försvarar vegansk och vegetarisk kosthållning som den enda vägen till hälsa och räddning, attackerade studierna och krävde att de skulle dras tillbaka.
Dras tillbaka! Det är som om författarna skulle ha tagit sin data ur luften eller medvetet försökt lura den breda massan.
Men så är inte fallet. Det här var vetenskapliga studier. Författarna graderade noga kvaliteten på de ingående studierna. De förklarade sina vetenskapliga metoder. De fokuserade på ett individuellt perspektiv och nedgraderade evidens som hade extremt svaga samband. De var rättframma och transparenta kring processen. De försökte inte föra någon bakom ljuset. Det existerade inte något lurendrejeri.
Varför då de kraftiga och hatfyllda reaktionerna? Det är för att vissa personer hellre förlitar sig på dåligt kontrollerade observationsstudier med mycket svaga samband som stöder det de tror på, snarare än data som justerats efter styrka och kvalitet och inte stöder deras tro.
Medan jag ändå håller på, varför reagerar vissa så kraftfullt på att kolhydratbegränsning kan vara en effektiv behandling för fetma, diabetes och metabolt syndrom? Återigen, det har vetenskapligt stöd. Det är inte påhitt. Det är inte lurendrejeri.
Varför hävdar vissa högljutt att de som förespråkar lågkolhydratkost är kriminella och dödar?
Finns det personer även i LCHF-rörelsen som hävdar lite för högljutt att LCHF är den enda vägen? Finns det vissa som lyfter fram hälsovinsterna, där vissa är uppbackade av vetenskap och andra inte?
Ja, de finns. Det är del av den mänskliga naturen och, det här är kanske nyheter, samma kan sägas om veganer och vegetarianer. Och ändå får de som förespråkar växtbaserad kost inte riktigt samma smäll på fingrarna.
Faktum är att de som kraftfullast har fört fram budskapet ”en kost passar alla”, är just de som förespråkar vegankost för alla.
LCHF, å andra sidan, diskriminerar inte. LCHF fungerar om du är vegan, vegetarian, omnivor eller karnivor. LCHF diskriminerar inte och backas dessutom upp av vetenskapen. Dra ner på kolhydrater på ett sätt du kan leva med och du kommer att förbättra blodtryck, typ 2-diabetes och metabolt syndrom.
Vetenskapen står bakom det faktumet.
Kan du uppnå dessa mål med andra metoder? Självklart kan du det.
Får alla exakt samma framgång med LCHF eller med någon annan metod? Natruligtvis inte.
Innan jag blir för långrandig om bristerna i sociala medier och nutritionsvetenskapen, hänvisar jag till en ny artikel av dr David Ludwig som balanserat svarar på tidigare kritik av hans arbete.
Dr Ludwig, endokrinolog och forskare på Harvard, publicerade en studie förra året som pekade på att de som följer lågkolhydratkost efter viktnedgång, förbrände i snitt 200-280 kcal extra per dag jämfört med de som åt en kost med mer kolhydrater. (Här är en länk till ett podcast-avsnitt vi spelade in precis innan studien publicerades och en artikel vi skrev kort efter publicering). Vissa, den mest framträdande var forskaren dr Kevin Hall, kritiserade metoderna dr Ludwig hade använt.
Slog dr Ludwig tillbaka med personangrepp? Kallade han sina kritiker för ”fanatiker” eller slog han bara ifrån sig? Inte alls. Istället gjorde han samtlig data allmänt tillgänglig och sa, ”Här är det; kan vi ha en konstruktiv diskussion om detta så kommer en av två saker att ske. Antingen bevisas mina metoder vara otillräckliga, eller så är de inte det. Oavsett är det vetenskapen som till slut är vinnaren.” Min tanke är att en tro på vetenskapen är anledningen till att dr Ludwig gjorde som han gjorde. Han försöker inte att bevisa sitt egenvärde genom att ha ”rätt.” Han hoppas lyfta fram god vetenskap för att i den bästa av världar hjälpa människor att förbättra sina liv.
Jag vet inte riktigt vad man ska göra av nutritionskriget. (Jag ogillar militära analogier, men jag är rädd att det passar fint här.) Men jag är säker på en sak. Det är dags att erkänna de vetenskapligt bevisade fördelarna för lågkolhydratkost. Det är dags att erkänna kolhydratrestriktion som ett kraftfullt, evidensbaserat verktyg för att hjälpa människor att förbättra sin hälsa.
Förespråkare för lågkolhydratkost skadar inte. De lyfter fram en evidensbaserad kosthållning som nu erkänns av American Diabetes Association som den mest effektiva behandlingen för blodsockerkontroll. Lågkolhydratkost bör vara ett verktyg, bland andra, hos precis varenda läkare. Om målet är att reversera de pågående fetma- och diabetesepidemierna behöver vi använda kolhydratrestriktion som ett verktyg i rätt sammanhang. Och medan vi ändå håller på, vi måste komma ifrån dogmen att det bara finns ett enda sätt att behandla alla människor.
Kan vi göra det och samtidigt bete oss korrekt mot varandra? Trots allt handlar det inte om oss. Det har aldrig gjort det. Det handlar om alla de miljoner människor som behöver vår hjälp.
Tack för att du läser,
Dr Bret Scher
Vetenskapen bakom LCHF och keto
Denna guide sammanfattar den vetenskapliga evidensen för lågkolhydratkost och ketogen kost. Även om denna kosthållning fortfarande är något kontroversiell finns det nu bevisning av hög kvalitet.