Allt du behöver veta om HbA1c – långtidsblodsocker

Har du nyligen tagit ett HbA1c-blodprov? Då är det ganska troligt att du kommer att ta ett nytt minst en gång om året. Det är ett vanligt och viktigt test som kan mäta dina genomsnittliga blodsockernivåer över tid.

Den här guiden hjälper dig att tolka dina HbA1c-provsvar och förklarar varför HbA1c är ett viktigt mått på din metabola hälsa. Vi kommer också att förklara orsaker till enstaka oväntade variationer av HbA1c och gå igenom testets styrkor och svagheter.

---

Vad är HbA1c och på vilket sätt är det användbart?

HbA1c, även kallat långtidsblodsocker eller Hemoglobin A1c, är ett sätt att bedöma dina genomsnittliga blodsockernivåer. Det skiljer sig från en fasteglukosmätning, som visar vad din blodsockernivå är för stunden, när du precis vaknat på morgonen och innan du ätit. HbA1c mäter istället blodsockret över tid och återspeglar den genomsnittliga mängden glukos i blodet under de senaste tre månaderna.

HbA1c är hemoglobin med glukos bundet till sig. Hemoglobin är ett syretransporterande protein som finns inuti röda blodkroppar där glukos fastnar med tiden. Ju mer socker det finns i ditt blod, desto mer fastnar på hemoglobinet och desto mer HbA1c bildas. När socker på detta sätt binds till ett protein kallas det för glykosylering.

Istället för att mäta mängden glukos i en droppe blod, mäter HbA1c procentandelen glukos som fastnar på hemoglobinet i blodet, eller i medicinska termer själva procentandelen glykosylerat hemoglobin.

---

Hur tolkar du ditt HbA1c-resultat?

HbA1c är ett viktigt mått eftersom det kan användas för att diagnostisera typ 2-diabetes eller prediabetes. Det kan också användas för att kontrollera hur väl du hanterar dina blodsockernivåer om du redan har typ 2-diabetes eller prediabetes, särskilt om du har gjort förändringar i din kost och livsstil.

American Diabetes Association (ADA) använder följande gränsvärden för HbA1c:

• Normalt: lägre än 38,8 mmol/mol (5,7 %)
• Prediabetes: 38,8 till 46,4 mmol/mol (5,7 % till 6,4 %)
• Typ 2-diabetes: 47,5 mmol/mol (6,5 %) eller högre

Diagnostisering av typ 2-diabetes eller prediabetes bör vanligtvis inte ställas med enbart en mätning av ditt HbA1c. Testet bör upprepas för att bekräfta att resultaten är konsekventa alternativt användas tillsammans med ett fastande blodsockertest, en CGM-registrering eller ett oralt glukostoleranstest för att bekräfta diabetesdiagnosen.

HbA1c och långtidsblodsocker

HbA1c-resultat kan översättas till en uppskattad genomsnittlig daglig glukosnivå. Att hålla blodsockret inom ett normalt intervall är mycket viktigt för långsiktig hälsa. Betyder det då att du är utom risk så länge dina nivåer kontinuerligt ligger på 38,8 mmol/mol eller lägre?

Inte nödvändigtvis.

När ditt HbA1c närmar sig gränsvärdena för prediabetes och dina resultat börjar gå uppåt, kan det vara en indikator på att du redan upplever vaskulära effekter av högt blodsocker och kan vara på väg mot en eventuell typ 2-diabetesdiagnos.

Om ditt HbA1c ligger relativt högt och regelbundet befinner sig inom intervallet för typ 2-diabetes, är det en tydlig indikation på att ditt blodsocker oftast är förhöjt. Du bör då hitta sätt att få ner det till hälsosammare nivåer, till exempel med hjälp av lågkolhydratkost, keto eller periodisk fasta.

---

Hur kommer det sig att lågkolhydratkost ofta sänker HbA1c?

Eftersom HbA1c är en indikator på ditt genomsnittliga blodsocker över tid, är det troligt att strategier som kan sänka dina dagliga blodsockernivåer också skulle sänka ditt HbA1c. Lågkolhydratkost och keto är två effektiva strategier. Om du inte äter socker, eller kolhydrater som snabbt bryts ner till socker, kommer du heller inte ha överskott av socker i blodet.

Ketogen kost kan förbättra blodsockret så pass snabbt att vissa personer med typ 2-diabetes behöver minska eller sluta med insulin redan dagen efter de påbörjat kosten.

(Obs! Justera aldrig mediciner på egen hand, utan rådgör alltid med din läkare eller annan kvalificerad vårdgivare först.)

Att äta lågkolhydratkost eller keto är dock inte de enda sätten att sänka HbA1c. Detta kan också uppnås på kost med lågt GI, periodisk fasta och till och med genom att motionera mer utan någon större kostförändring.

Majoriteten av den forskning som jämför lågkolhydratkost och keto med andra kostupplägg visar dock att kolhydratrestriktion är det mest effektiva – och det är dessutom effektivt även utan träning.

En studie som jämförde olika interventioner bland överviktiga individer med typ 2-diabetes, prediabetes eller metabolt syndrom visade att de försökspersoner som åt lågkolhydratkost i 10 veckor (<30 g kolhydrater per dag) men inte tränade, hade mycket kraftigare sänkningar av HbA1c än de försökspersoner som följde en traditionell amerikansk kost och tränade tre till fem dagar i veckan.

American Diabetes Association utfärdade nyligen en konsensusrapport (på engelska) där de bekräftar att lågkolhydratkost och keto är effektivt för att ge bättre blodsockerkontroll. Konsensuspanelen noterade att flera metaanalyser har visat att kolhydratbegränsade kostupplägg vanligtvis sänker HbA1c mer än fettsnål kost.

Gällande att förbättra blodsockerkontrollen och därigenom förbättra HbA1c-resultaten, skrev ADA-panelen så här: ”att minska sitt totala kolhydratintag med hjälp av ketogen kost är ett hållbart tillvägagångssätt.”

Styrkor och svagheter med HbA1c

HbA1c har både styrkor och svagheter. En styrka är att det är mer informativt än ett fastande blodsocker. Fasteglukos kan höjas av ett antal orsaker (som till exempel en dålig nattsömn) även på lågkolhydratkost och keto och visar enbart nivån för stunden. HbA1c är en bättre uppskattning av dina blodsockernivåer under loppet av flera veckor.

En stor svaghet är dock att HbA1c inte ger någon information om insulinnivåer. Det är möjligt och faktiskt ganska vanligt att ha ett normalt HbA1c men mycket högt insulin.

Förhöjda insulinnivåer betyder att din bukspottkörtel arbetar hårt för att hålla ditt blodsocker på en normal nivå. Kroniskt högt insulin är en stor orsak till metabola sjukdomar även när fasteglukos och HbA1c är normala.

En annan brist med HbA1c är att det baseras på antagandet att röda blodkroppar lever i cirka 120 dagar. Men av olika orsaker, som vi snart kommer att gå in mer på, är detta inte alltid fallet. HbA1c är därför kanske inte en helt korrekt återspegling av genomsnittligt blodsocker hos personer vars röda blodkroppar har en kortare eller längre livslängd.

Även om själva ”siffran” som ditt HbA1 visar kan vara öppet för tolkning, kan det vara till stor hjälp att följa hur resultatet av ditt HbA1c förändras. Har dina röda blodkroppar till exempel en längre halveringstid, tenderar ditt totala HbA1c att vara högre. Om den siffran börjar sjunka på grund av att du går ner i vikt eller påbörjar andra livsstilsförändringar visar det på att din blodsockerkontroll håller på att förbättras. Om ditt HbA1c istället börjar öka betyder det att du behöver se över ditt blodsocker och få det under kontoll igen.

---

Orsaker till att ditt HbA1c kan vara högre eller lägre än förväntat

HbA1c kan i vissa fall vara en missvisande prediktor för att uppskatta genomsnittligt blodsocker. Faktum är att vissa personer med mycket dålig blodsockerkontroll kan ha en lägre HbA1c-nivå än förväntat, medan personer med utmärkt blodsockerkontroll kan ha en HbA1c-nivå som är något högre än förväntat. Det kan bero på någon av dessa faktorer:

• Kortare livslängd för röda blodkroppar: Kroniskt förhöjt blodsocker kan vara skadligt för de röda blodkropparna vilket kan förkorta deras livslängd till mindre än 120 dagar hos personer med dåligt kontrollerad typ 2-diabetes.
  En kortare livslängd innebär att det finns mindre tid för blodsockret att fastna på dessa celler (mindre tid för glykosylering). I en sådan situation är det osannolikt att någon skulle ha en HbA1c-nivå som inte hamnar inom diabetesintervallet, men nivån kan vara lägre än förväntat. Detta kan leda till att personer och deras läkare tror att deras diabetes är bättre kontrollerad än den faktiskt är. En fallkontrollstudie visade att ju högre HbA1c-nivå, desto kortare var livslängden för de röda blodkropparna (endast 81 dagar) och desto större underskattning av den faktiska blodsockernivån.
• Längre livslängd för röda blodkroppar: Även om ingen forskning ännu har bekräftat detta antagande, tror många som forskar på lågkolhydratkost att friska människor – eller personer som nyligen påbörjat lågkolhydratkost – kan ha röda blodkroppar med en längre livslängd. I dagsläget är detta dock enbart spekulationer.

  En studie på personer som inte har diabetes visade dock att de röda blodkropparna kan leva upp till 145 dagar, mer än tre veckor längre än det mest citerade genomsnittet på 120 dagar.

  Denna längre livslängd kan ge cellerna mer tid för glykosylering, vilket kan resultera i ett onaturligt högt HbA1c.Bland dessa individer skulle både fasteglukos och blodsocker efter måltid sannolikt vara normalt. Personer som stämmer in på detta scenario skulle sannolikt inte ha ett HbA1c inom intervallet för diabetes eller prediabetes men kan ha ett högre resultat än vad de annars hade förväntat sig – till exempel 35 mmol/mol snarare än 30 mmol/mol.

• Anemi (blodbrist): En annan faktor som också påverkar livslängden för röda blodkroppar och därmed HbA1c är anemi. Vissa typer av anemi resulterar i en förkortad livslängd för röda blodkroppar vilket bidrar till ett onaturligt lågt HbA1c. Däremot kan järnbristanemi vara associerad med högre HbA1c både hos personer med och utan diabetes.

  Faktum är att obehandlad järnbristanemi kan felklassificera personer och ge en felaktig diabetesdiagnos. En studieförfattare framhåller: ”Järnbrist måste korrigeras innan något beslut om diagnostisk eller behandling fattas baserat på HbA1c.”

• Genetiska faktorer: Etniska och genetiska faktorer kan påverka strukturen för de röda blodkropparna och kan därmed också påverka dess livslängd och HbA1c. Människor av afrikanskt, medelhavs- eller sydostasiatiskt ursprung kan ha hemoglobinvarianter som påverkar exaktheten av HbA1c.
  Andra varianter har också hittats hos individer från andra delar av världen. Vissa laboratorier tar hänsyn till hemoglobinvarianter i sina tester medan andra inte gör det. Dessa varianter inkluderar gener för sicklecellanemi och beta-talassemi.

---

Andra sätt att bedöma glykemisk kontroll utöver HbA1c

HbA1c kan vara till hjälp vid bedömning av den metabola hälsan men fungerar som bäst när det används tillsammans med andra tester. Här får du en överblick över några ytterligare sätt att utvärdera din blodsockerkontroll och metabola hälsa:

• Fasteinsulintest eller HOMA-IR: Som tidigare nämnts har många människor höga insulinnivåer även när deras HbA1c och fasteglukos är normalt. Ett fasteinsulintest kan identifiera din fastande insulinnivå. När ditt fasteinsulin slås ihop med ditt fasteglukos fastslås din homeostatiska modellbedömning av insulinresistens (HOMA-IR).
  HOMA-IR kan vara ett mer informativt mått än att enbart mäta fastande insulin eller glukos var för sig, då det kan hjälpa dig att se sambandet mellan insulinnivåer och blodsockernivåer och identifierar hur insulinkänslig eller insulinresistent du är.
• Fruktosamin: I likhet med HbA1c indikerar fruktosaminnivåer din glykemiska kontroll men under de senaste två till tre veckorna snarare än månader.
  Fruktosamin är en förening som bildas när glukos fastnar på andra proteiner i blodet som bara existerar i 14 till 21 dagar. Procentandelen glykosylering av proteiner i fruktosamintestet återspeglar genomsnittliga glukosnivåer under denna kortare tidsram. Det tros inte påverkas av röda blodkroppars livslängd.

  Förutom att fruktosamin kan vara en indikator på glykemisk kontroll, kan det även vara användbart för att mäta mer direkta effekter av förändringar i kost, medicinering och livsstil. (Fruktosamin är dock inget rutintest och är därför inte tillgängligt överallt.)

• Glykerat albumin: Albumin är ett av de vanligaste proteinerna i blodet och där socker från blodet fastnar med tiden. Dess procentandel av glykering återspeglar genomsnittliga glukosnivåer under de senaste två till tre veckorna.
  Detta test är relativt nytt och är inte allmänt tillgängligt.
• Kontinuerlig glukosmätare (CGM): Att mäta blodsocker i realtid med en CGM (artikel på engelska) ger en mycket användbar information om dina blodsockernivåer. Om ditt HbA1c-resultat är högre än du förväntade dig kan en CGM visa mer tillförlitligt vad som händer med ditt blodsocker efter måltider och under hela dagen.
• HbA1c tillsammans med ett oralt glukostoleranstest (OGTT): Att dricka en 75 g glukoslösning och mäta ditt omedelbara blodsockersvar som kallas OGTT, kan bedöma din blodsockerkontroll i kombination med ditt HbA1c-resultat. Faktum är att en studie fann att 73 % av försökspersonerna verkade ha normala blodsockernivåer när det enbart baserades på HbA1c, där ett OGTT istället visade att deras blodsocker steg till diabetesnivåer.
  Observera att OGTT kan ge ett falskt resultat om du äter lågkolhydratkost eller keto. De flesta ”ketovänliga” läkare rekommenderar att du ökar intaget av kolhydrater till 150 gram kolhydrater per dag i minst tre dagar innan du tar testet för att förbereda din kropp på att återigen bränna kolhydrater – annars kan det felaktigt indikera att du har diabetes. Det finns dock åtminstone en studie som tyder på att det kan ta mer än en vecka att helt anpassa sig till ett högre kolhydratintag.
• Förhållandet mellan triglycerider och HDL: Ett fastande blodprov som tittar på förhållandet mellan dina triglycerider och ditt HDL ger information om din metabola hälsa utan att alls mäta blodsocker. För att få fram detta förhållande dividerar du ditt triglyceridvärde med ditt HDL-värde. Ju närmare förhållandet är 1 desto bättre. Gränsen för ett ”lågt” förhållande är 1,7 – så länge ditt HDL är över 1.03 mmol/l. Ju högre triglycerider och ju lägre HDL desto högre kvot, med en riskkvot som är allt över 3,0.
  Ett högt TG-HDL-förhållande är en del av de diagnostiska kriterierna för metabolt syndrom samt insulinresistens och förutsäger ökad risk för typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och hjärtinfarkt.
• Midja-längd-kvot eller midja-höft-kvot: Ditt midjemåttet i relation till din längd eller till dina höfter, är båda indikatorer på metabol hälsa och insulinkänslighet. Större bukomkrets är relaterat till en högre risk för diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och total dödlighet även hos normalviktiga.
  För att få fram din kvot dividerar du bara ditt midjemått med antingen din längd eller ditt höftmått. Det finns också verktyg för detta på nätet. En midja-längd-kvot som är mindre än 0,5 indikerar god insulinkänslighet medan ett högre tal indikerar insulinresistens. På liknade sätt är en hälsosam midja-höft-kvot en siffra mindre än 0,9 för män och 0,85 för kvinnor.

---

Sammanfattning

HbA1c är ett mycket viktigt mått på din metabola hälsa som helst bör tas regelbundet av läkare, gärna en gång om året. Har du fått en diabetesdiagnos bör den tas oftare, gärna var tredje månad.

Att följa hur ditt HbA1c-resultat förändras över tid ger en bra indikation på din blodsockerkontroll. Livsstils- och kostförändringar som lågkolhydratkost, periodisk fasta och mer motion kan förbättra din blodsockernivå och HbA1c.

Precis som med alla andra hälsomarkörer räcker det dock inte med enbart ett HbA1c-resultat för att få en fullständig bild av din hälsa. Tillsammans med en kvalificerad läkare kan det dock ge dig en ökad förståelse av din hälsa som helhet när det kombineras med andra kliniska mätningar samt din individuella bedömning av ditt mående.

 

/ Amy Berger

---