Cancer – en sjukdom orsakad av vår miljö

Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt bara 50% av det genetiska materialet, samma som vilka syskon som helst. Genom att jämföra dessa två grupper kan du bilda dig en uppfattning om hur viktiga genetiska faktorer är för utvecklandet av vanliga cancerformer så som bröst-, tarm- och prostatacancer etc.

Lyckligtvis registrerar man dessa tvillingformer i Sverige, Danmark och Finland och man har gått igenom data på 44 788 tvillingpar. Effekterna definierades som genetiska, delad miljö (ex. passiv rökning, liknande kosthållningar) och icke-delad miljö (exponeringar från arbete, virusinfektioner).

Miljörisk

Den överväldigande majoriteten av risken för uppkomsten av cancer är INTE genetisk. Detta stämmer även vid bröstcancer där vi ofta tror att BRCA1-genen är en ”dödsdom för bröstcancer”. Faktum är att detta bara utgör 27% av risken, vilket inte är särskilt imponerande. Detta gäller för alla typer av cancer. För de flesta cancerformer är den tillskrivna risken 20-30%. Riskfaktorer i miljön utgör majoriteten av risken för alla fall av cancer.

Detta blir tydligt om man tittar på migrationsstudier. Som vi tidigare sett är risken för bröstcancer för en japansk kvinna bosatt på Hawaii mycket större än för en japansk kvinna i Japan. Det är tydligt att generna är identiska men inte miljön. Det överväldigande problemet är miljön.

Doktor Willett vid Harvard-universitetet publicerade en liten artikel år 2004 i New England Journal of Medicine där han noterade den ökande förekomsten av bröstcancer i Japan. Mellan år 1946 och 1970, mer än fördubblades förekomsten av bröstcancer. Det kanske är intressant, även om det kan verka som att det enbart beror på Enola Gays brännheta kyss (atombomben). Men ett fascinerande faktum är att ökad längd konsekvent kopplas till ökad risk för bröstcancer. Vad är sambandet?

Om man tittar på den stabila ökningen i längd bland japanska kvinnor är den parallell med ökningen av bröstcancer. Återigen måste det vara en effekt av miljön – huvudsakligen relaterat till kost. En vanlig faktor kan vara nivåer av ’insulin-like growth factor 1’ (IGF-1). Om du har högre nivåer av hormoner som ger tillväxt kommer du att bli längre, men också bereda väg för annan typ av tillväxt. Som exempelvis bröstcancer.

Myopi

Bara titta runt. Jag använder glasögon. Jag blev grymt retad som barn i skolan för att, tja, jag var en nörd. Men förutom det var jag en av mycket få som bar glasögon. Så hur är det med det idag?

Genom att titta i min sons klass (ja, på något sätt lyckades jag lura min vackra fru att gifta sig med lilla nördiga jag) uppskattar jag att en tredjedel av klassen använder glasögon. Ingen blir retad för det, eftersom alla har glasögon. Förra året hade min 9-åriga systerdotter glasögon med oslipade glas som en modeaccessoar. Varför har närsynthet ökat så mycket? Det är uppenbarligen inte genetiskt, eftersom det har skett inom en generation.

Svaret är faktiskt inte känt, men jag misstänker att överdrivna tillväxtfaktorer, inklusive insulin spelar en stor roll här. För mycket tillväxt, generellt sett, är inte alltid bra. Ja, folk blir längre. Men de får också myopi och bröstcancer mer frekvent.

Men att miljön är den överväldigande riskfaktorn och inte genetik är inte något nytt.

Kost som en riskfaktor

Så tidigt som år 1981 fastslog Sir Richard Doll och Sir Richard Peto vid universitetet i Oxford att 30% av orsaken till cancer berodde på rökning, men att 35% berodde på kost. År 2015 föreslog forskare som gick igenom detta avgörande arbete att dessa uppskattningar ”generellt sett stämt i 35 år”. Denna rapport hade beställts av den amerikanska kongressen mestadels för att kolla på vilken roll yrkesrisken (asbest) spelade.

Rökning var den viktigaste riskfaktorn, men kost var en nära tvåa med 30%. Exakt vad som utgjorde problemet med kosten kunde forskaren inte bestämma vid tidpunkten. De andra stora riskfaktorerna var yrkesexponering (20%) inklusive asbest, damm, strålning. Infektion spelade en mindre roll på 10%, inklusive bakterier (H. Pylori) och virus (mänskligt papillomvirus, hepatit B och C, Epstein Barr-virus).

Det innebär att ynka 5% av befolkningens risk går att koppla till allt annat, inklusive genetik, otur, slumpen och liknande. Detta innebär att över 90% av risken för cancer är miljörelaterad och, ännu viktigare, går att förebygga. Detta går rakt emot rådande känsla att cancer är ett genetiskt lotteri och med en medföljande inlärd hjälplöshet att inget går att göra för att undvika den näst största dödsorsaken i USA.

Det är tydligt att alla förebyggande insatser måste fokusera på dessa faktorer som identifierats. Det råder lite tvivel om att:

1. Vi borde sluta röka.
2. Vi borde undvika skadliga yrkesexponeringar (ex. asbest).
3. Vi borde försöka att inte bli infekterade av dåliga virus och bakterier/ vaccinera oss.

Därför bör alla ansträngningar fokusera på kost, eftersom allt annat, inklusive att försöka ”hacka” genetik, kommer ha minimala fördelar. Kopplingen mellan kost och cancer är uppenbart viktig, men uppenbart ignorerad i ivern att förkunna att cancer är en genetisk sjukdom bestående av samlade slumpmässiga mutationer.

—
Dr. Jason Fung

Mer med dr Fung

Alla tidigare inlägg av dr Fung

Mer med dr Fung

Dr Fung har sin egen blogg på intensivedietarymanagement.com. Han är också aktiv på Twitter.

Jason Fungs bok The Obesity Code finns tillgänglig på Bokus.

Hans nya bok, The Complete Guide to Fasting, finns också tillgänglig på Bokus.