De små stegens kraft nedför kolhydratberget

Här följer ett gästinlägg av Diet Doctors gästskribent Tina Brus, till vardags diabetessjuksköterska på Vivalla vårdcentral, Örebro:

”Det finns så många dieter och så många olika budskap kring maten så det är svårt att veta hur man ska göra!”

En vanlig kommentar bland mina patienter och det är inte helt lätt att veta vad som är bäst – speciellt inte utanför LCHF-världen där lågkolhydratkost känns främmande och fettet fortfarande är den främsta matvaran du undviker. ”Det blir ju inget kvar att äta” är också en vanlig kommentar.

”Ta hjälp av din mätare” säger jag då! Den ljuger inte och du får kvitto direkt på om din strategi med maten fungerar.

Nya mätare med ”flash glucose monitoring system” är ett bra exempel på kraften i att kunna mäta sitt blodsocker för att motivera till förändring! Enkelt med ett svep och du har ditt blodsocker här och nu. Kexchokladen kom ifatt direkt! Du får en sensor på armen och genom att svepa med din telefon eller en mätare nån centimeter ifrån den får du direktrespons på vad du har valt att äta. Mätaren visar också vart ditt blodsocker är på väg med pilar upp eller ner vilket gör att du kan parera och planera ditt matintag, motion eller medicin.

I dagsläget finns det bara en sån mätare på marknaden och det gör att sjukvården är väldigt restriktiv med att låta diabetessjuksköterskorna förskriva den – ska du få tillgång till den ska du – om du har typ 2-diabetes – ha ett långtidssocker som ligger över 70 mmol och du ska ha fyrdosinsulin eller kämpa med insulinbehandling och jobbiga känningar som ni inte får ordning på. Har du en typ 1-diabetes får du av de flesta landsting erbjudande om en sensor. En gång i världen när testremsorna kom så var diskussionen likadan – det var dyrt att låta alla få tillgång till en vanlig blodsockermätare – remsor är dyra – men idag får alla som vill ha en mätare och att kolla kisset gör man inte längre.

Jag gissar att när väl företaget som är ensamma på marknaden idag får en konkurrent så är det inte långt borta att alla kan få tillgång till det nya sättet att mäta utan blodiga, smärtande stick. Jag har i utvalda fall valt att ge en patient en sensor ändå men under kortare tid, 2-4 veckor, för att metoden är så effektiv – du får en helt annan feedback på ditt ätande! För det var inte ett ökat medicinintag som gjorde att hon gick från 87 mmol till 55 mmol på sex veckor! Snarare var vi tvungna att ”deordinate” hennes doser när sockret sjönk!

Tips för dig som inte är i mål med dina värden

ÄT och MÄT – testa och testa igen till du hittar din egen kolhydratgräns.

Börja med att göra en blodsockerkurva där du kollar dina värden fastande och 1 1/2-2 timmar efter mat – går dina värden över 8 efter mat så är det dags att se över kolhydratintaget! (obs, rena händer när du mäter!)

Ta hjälp av informationen som finns här på Diet Doctor för att hitta rätt med maten – din mat är den absolut starkaste medicinen.

Min upplevelse är att bästa sättet att det verkligen blir en förändring som kvarstår är att du utgår från hur det brukar se ut för dig t ex med din frukost. Går det att göra små förändringar och komma ner i kolhydratmängd? Byta vaniljyoghurten mot fet turkisk yoghurt, sylten mot färska bär och få crunchet från frön och nötter istället för musli och flingor?

Här nedan ser du en man som sakta men säkert tar sig ner från kolhydratberget genom att testa och testa igen! Och han har haft sin diabetes i många, många år!

På kurvan gör du också en matregistrering som du ska använda till att återkoppla till dig själv! Höga värden efter mat – dags att ta ett litet steg mot bättre blodsocker. (Klicka på bilden för större om du vill skriva ut.)

Blir du ändå osäker på vad och hur du ska förändra – gå med din kurva till din diabetessjuksköterska och be om hjälp eller till dietisten. Tycker du inte du får rätt hjälp där så nyttjar du möjligheten att lista om dig till en vårdcentral i din omgivning som ser ut att har bra resultat med sina diabetiker.

I Nationella diabetesregistret hittar du en vårdcentral nära dig som har bra resultat. På den här sidan hittar du också uppgifter om dig själv och dina värden – registret håller världsklass och får ofta stå som modell för nya register i sjukvården och forskarvärlden ler brett åt alla information som finns att hämta här – forskning som kommer dig till nytta!

Har du höga fastevärden? Äter du sent på kvällarna och fel saker? Prova äta senast kl 17-18, ät inget på nätterna (fasta) och prova ta en kvällspromenad efter maten. Eller välj att äta kolhydratfritt på kvällen. Man har uppmärksammat att kroppen behöver perioder med fasta för att städa och göra nya friska celler – här kan du läsa mer om fasta och autofagi.

Diet Doctor har många förslag på vad du kan äta. Testa resistent stärkelse – rör ut potatismjöl i naturell yoghurt eller gör Birgitta Höglunds bönsallad och ät som sista mål på kvällen. Tips på LCHF-mellanmål.

Är du alldeles insulinresistent? Stor mage? Räkna ut höft/midja-kvot! Dela ditt midjemått med ditt höftmått och du ska som kvinna ligga på max 0,8 och för män ska kvoten ligga på max 1,0. Ligger du över det kan du räkna med att du är resistent. Plocka bort ännu mer kolhydrater från din mat. Lägg in några dagar med fasta – prova på 5:2-dieten med lågt intag två dagar i veckan eller 16:8 fasta där du fastar 16 timmar och har ett ätfönster på åtta timmar.

Kan du öka motionsnivån ett snäpp bara för att göra nåt annorlunda? Du vet om du gör samma blir det samma – de små stegens kraft kan göra stor skillnad.

Röker du? Rökning gör dig insulinresistent. Det tar ungefär 8 veckor utan rökning för att göra dig insulinkänslig igen – det finns intressant läsning i den här länken.

Har du insulin? Blandar du på rätt sätt? Om du blandar Novomix eller Insulatard fel eller inte alls så blir alla doser i fortsättningen fel. Sticker du på samma ställe hela tiden? Har du knölar under skinnet? Insulin sparar fett vilket gör att du kan få en fettkudde under skinnet och fortsätter du att sticka i den kommer insulinet du injicerer inte dit det ska utan stannar i kudden och gör den större. BYT ställe hela tiden! Be att få byta insulin till ett modernare som du slipper blanda och doserna blir mindre chansartade.

Åker ditt blodsocker berg och dalbana? Prova äta väldigt regelbundet t ex 8.00, 13.00 och 17.00! Se över kolhydratintaget med en kurva. Har du för lång nål? Forskning visar att för långa nålar gör att insulinet hamnar i muskeln och då går upptaget för fort och du får svängande blodsocker – nålen ska inte vara längre än 0,4-0,5 cm. Lyfter du skinnet fel när du ska sticka dig och får med dig en del av muskeln? Då injicerar du insulinet för djupt och det slår till för fort. Be att få låna en Freestyle Libre under en månad för att riktigt intensivt studera hur din kropp reagerar i olika situationer. Du bär en knapp på armen (se ovan) och slipper sticka dig i fingrarna och du kan svepa apparaten/mobilen över knappen för ett nytt värde så ofta du vill.

Om du upplever att du verkligen inte har mer att ge med koständringar – tar du dina mediciner? Eller blir det lite som det blir med det? Lunchtabletten är svår att komma ihåg. Sätt mobilen på ringning, köp en smidig liten dosett till handväskan eller fickan eller bara stoppa tabletten i fickan. Ha en extra burk på jobbet.

Har du problem i munnen? Högt blodsocker påverkar hur du har det i munnen och risken ökar för inflammation, tandlossning och karies. Gå iväg och få ordning på tänderna och långtidssockret kan sjunka upp mot 7 mmol.

Det finns oanade krafter i de små stegen. Ha en skön vår! Alla kan!

––
Tina Brus
Diabetessjuksköterska