Typ 1-diabetes och LCHF – en utmärkt kombination

Vi kom nyss hem från årets mest spektakulära resa, lågkolhydratkryssningen i Karibien.

Vi bjöd in våra modererande medarbetare att skriva gästinlägg här på bloggen. Här kommer reserapport nummer tre, med några rader om LCHF och typ 1-diabetes av moderator Fredrik Söderlund:

Gästinlägg av Fredrik Söderlund

Typ 1-diabetes och LCHF – en utmärkt kombination

Under kryssningen blev jag inspirerad av både föreläsare och gäster att skriva några rader om LCHF och typ 1-diabetes. Det är fortfarande är en ganska vanlig missuppfattning att typ 1-diabetiker inte har någon fördel av att äta LCHF eller att det rent av kan vara farligt.

En av föreläsarna var njurspecialisten dr Keith Runyan som själv levt med typ 1-diabetes i 17 år och kostväxlade till LCHF för tre år sedan. I dag äter han ketogen LCHF eller LCHFKD som det förkortas i USA (KD, Ketogenic Diet).

Bland konferensdeltagarna fanns flera typ 1-diabetiker som förespråkar LCHF, bl.a. Hanna Boëthius. Hon har haft sjukdomen i 30 år sedan två års ålder och kostväxlade till LCHF för 4 år sedan. Hanna blev övertygad av fördelarna med kosten när hon läste till kostrådgivare och har nu startat eget företag för att hjälpa andra diabetiker även internationellt (www.hannaboethius.com).

Hanna äter ketogen LCHF med 20–30 g kolhydrater/dag och liksom dr Runyan pekar hon på många fördelar med kosten som är till hjälp för typ 1-diabetiker. Jag tänkte därför sammanställa några av de fördelar som de båda framförde under kryssningen, men först lite bakgrundskunskap.

Typ 1-diabetes

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som man i dag inte vet hur man kan förhindra. Bukspottkörteln har då ingen eller ytterst liten produktion av insulin. Insulin behövs för att transportera glukos från leverns egenproduktion samt från kolhydrater i födan till kroppens celler. Insulin måste därför tillföras dagligen.

Utmaningen för en typ 1-diabetiker är att kontinuerligt beräkna hur mycket insulin som behöver tillföras, vanligen en grundläggande dos för hela dygnet samt doser i samband med varje måltid. Beräkningen är känslig då endast 4 g kolhydrater kan räcka för att höja blodsockret med ca 1 mmol/l medan en enhet injicerat insulin sänker blodsockret med ca 2 mmol/l (värdena kan variera stort mellan individer).

Höga blodsocker- och insulinnivåer ger i ett längre perspektiv skador på både små och stora blodkärl, och lågt blodsocker kan resultera i hypoglykemi. Det är ett allvarligt tillstånd som snabbt kan leda till medvetslöshet. Man uppskattar att hypoglykemi utgör en direkt dödsorsak för 6–10 % av insulinbehövande diabetiker vilket på ett otäckt sätt understryker svårigheten med att beräkna hur mycket insulin som behöver injiceras.

Behandling med LCHF-kost

Hur kan då LCHF-kost underlätta behandlingen av diabetes typ 1 (och även insulinbehövande typ 2-diabetiker)?

Till att börja med kan fett från födan inte omvandlas till glukos vilket kolhydrater gör och även protein i viss utsträckning. LCHF innebär att man minskar andelen kolhydrater i kosten och byter ut dessa mot bra fetter. Detta minskar alltså påtagligt blodsockerhöjningen från födan och därmed behovet av tillfört insulin. Genom att arbeta med små mängder kolhydrater i kosten minskas risken för stora blodsockersvängningar och hypoglykemi (blodsockerfall) orsakad av felaktigt uppskattad insulindos.

En annan faktor är att en frisk bukspottskörtel utsöndrar en exakt insulinmängd som via levern fördelas i blodet jämt i hela kroppen. När man injicerar insulin lokalt blir fördelningen betydligt ojämnare då det absorberas och sprids olika i kroppen beroende på var, hur djupt och när i förhållande till måltiden som det sprutas in. Upptaget av injicerat insulin kan variera med ca 30 % och utgör en osäkerhetsfaktor som försvårar möjligheten att göra en korrekt bedömning av insulinbehovet. Om man däremot utgår från en mindre mängd kolhydrater minskar konsekvensen av denna osäkerhet. Små mängder kolhydrater ger alltså små fel. Stora mängder kolhydrater och därmed insulin ger stora och potentiellt farliga fel.

Hanna beskriver LCHF som ett effektivt verktyg för att underlätta behandlingen av sin diabetes. Blodsockret blir direkt mycket jämnare och störtdyker inte eller skjuter plötsligt upp i höjden som det kunde göra tidigare när man beräknat något fel, t.ex. mängden kolhydrater i såser på en restaurang. Hon har valt att äta strikt LCHF vilket innebär att man är i ketos större delen av dygnet.

Kroppen använder då ketonkroppar som huvudbränsle och behöver inte förlita sig helt på glukos för energiförsörjningen till cellerna. Det gör att blodsockret inte faller lika snabbt som annars vilket blir mindre oroande när man ser att man har låga värden på blodsockret.

Ketos låter för många otäckt då det förknippas med ketoacidos, ett förgiftningstillstånd som inträffar om man inte alls tar sitt insulin, men Hanna ser ingen fara med det. Hon förklarar att det bara kan hända om man varit helt utan insulin i minst ett par timmar. Har man normal koll på sitt blodsocker och tar insulin är det ingen fara. Ketoacidos orsakas alltså av att man inte tagit sitt insulin, inte av att man minskat på mängden kolhydrater.

Hanna förespråkar inte att ketogen LCHF är bäst för alla, det fungerar utmärkt med normal LCHF och var och en måste hitta sin nivå. Det tar dock tid att justera in sig med en ny kost och för henne blev det många extra mätningar av blodsockret, justering av insulin och uppmärksamhet på trender innan hon hamnade rätt. Hon tycker det var värt mödan och hälsofördelarna blev påtagliga med både lägre blodtryck och långtidssocker samt förbättrade kolesterolvärden. Hon använder i dag bara 20 % av sin tidigare insulindos och upplever att insulinkänsligheten ökat efterhand som hon ätit LCHF.

Hanna har i dag mer energi, större livslust och känner att sjukdomen inte längre styr hennes liv, och jag kan intyga att både hon och dr Runyan strålade ikapp med solen i Västindien!

Fredrik Söderlund
Moderator

Kommentar

Tack för den tredje kryssningsrapporten, Fredrik! Fler kommer.

OBS!

Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall. Detta bör om möjligt ske med stöd av läkare/diabetessköterska, särskilt om du har begränsad vana av insulinjustering själv.

Du behöver också vara extra noga med att kontrollera blodsockret vid akut sjukdom, se här om typ 1-diabetes.

Tidigare reserapporter

Intryck från kryssningen i Västindien

Lågkolhydratkryssningen i Karibien!

Lågkolhydratkryssningen 2015 – kort videoreportage

Tidigare om Fredrik Söderlund

Majoren blir befordrad

Majoren utmanar läkare och dietister

Framgångshistorier med typ 1-diabetiker

Kursvideo

Mer