Typ 1-diabetes – så kontrollerar du ditt blodsocker med lågkolhydratkost

Typ 1-diabetes innebär att kroppen inte kan producera hormonet insulin. Insulin håller glukosnivåerna (sockret) i blodet under kontroll genom att föra in glukos från blodomloppet till kroppens celler, där det används som energi. Eftersom denna form av diabetes innebär brist på endogent (egentillverkat) insulin, behandlas typ 1-diabetes med insulininjektioner, vanligen flera gånger per dag.

Det finns ett direkt samband mellan kolhydrater och behovet av insulin. Ju mer kolhydrater en person med typ 1-diabetes äter, desto mer insulin måste injiceras. Därför är det knappast överraskande att studier och klinisk erfarenhet visat att lågkolhydratkost kan vara fördelaktigt för personer med typ 1-diabetes.

Dock finns det några särskilda överväganden som personer med typ 1-diabetes måste vara medvetna om när de går över till lågkolhydratkost. Här är vår guide om typ 1-diabetes och lågkolhydratkost.

Vad är typ 1-diabetes och hur skiljer det sig från typ 2?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, så kallade beta-celler.

Diagnosen typ 2-diabetes ställs oftast efter flera års insulinresistens, vilket innebär att kroppen inte använder insulinet på korrekt sätt. Tidigt i processen försöker bukspottkörteln övervinna denna resistens genom att utsöndra mer insulin, vilket håller blodsockret inom det normala intervallet – för ett tag. Slutligen kommer beta-cellerna börja ge upp, insulinnivåerna sjunker och bukspottkörteln kan inte längre utsöndra tillräckligt med insulin för att övervinna resistensen och bibehålla normala blodsockernivåer. När det händer är diagnosen typ 2-diabetes ett faktum.

Gemensamt för de båda diabetestyperna är att glukoset (blodsockret) ansamlas i blodomloppet eftersom de inte kan komma in i kroppens celler på grund av frånvaron av insulin (typ 1) eller resistens mot eller brist på det (typ 2). Utan behandling ligger glukos på en förhöjd nivå i blodet, vilket på sikt kan orsaka skador på många delar av kroppen.

Tvärtemot typ 2-diabetes, som ofta kan hanteras med kost och andra livsstilsförändringar, måste personer med typ 1-diabetes injicera insulin varje dag för att täcka upp för den mat de äter. Men de behöver insulin även när de inte äter.

Detta beror på att levern kontinuerligt utsöndrar en liten mängd glukos i blodomloppet mellan måltiderna och på natten för att det ska finnas tillräckligt för att täcka kroppens behov. Denna process kontrolleras av insulin. Utan insulin skulle levern konstant utsöndra glukos i blodomloppet.

De flesta med typ 1-diabetes behandlas med två sorters insulin: basal (långtidsverkande) och bolus (snabbverkande). Det basala insulinet injiceras en eller två gånger dagligen för att hålla utsöndringen av glukos från levern under kontroll.

Bolus injiceras precis innan varje måltid. Dosen ska helst anpassas efter mängden kolhydrater i varje måltid och räknas vanligtvis ut med hjälp av en insulin-kolhydrat-ratio (efter engelska benämningen ICR), som till exempel 1 enhet insulin per 10 gram kolhydrater.

En del personer med typ 1-diabetes behandlas med två injektioner per dag, bestående av en mix av långtids- och snabbverkande insulin. Detta tillåter inte samma flexibilitet som en ratiobaserad dosering och kräver därför oftast ett mer standardiserat måltidsupplägg för att bibehålla stabila glukosnivåer. Andra använder en pump som utsöndrar förprogrammerade mängder av det långtidsverkande insulinet och doserar det snabbverkande manuellt under dagen.

Typ 1-diabetes brukar kallas barn- eller ungdomsdiabetes eftersom diagnosen oftast ställs hos barn eller unga vuxna. Dock kan sjukdomen utvecklas i vilken ålder som helst, även vid hög ålder. Den äldsta person som rapporterats var en dam som fick diagnosen vid 94 års ålder.

För äldre vuxna är en gradvis förstörelse av beta-cellerna ofta involverad i utvecklingen av autoimmun diabetes. Denna långsamma, progressiva form av diabetes kallas latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA efter den engelska benämningen). Personer med LADA kan fortfarande producera lite insulin, speciellt när de är nydiagnosticerade. Dock kommer de, precis som personer med typ 1-diabetes, att så småningom behöva injicera insulin för att kontrollera blodsockret.

Vilka är riskerna med typ 1-diabetes?

Personer med typ 1-diabetes har en förhöjd risk för ett antal hälsoproblem som hjärtsjukdom, njursjukdom, synförlust, nervskador och amputation.

Det är viktigt att notera att dessa risker hänger samman med höga blodsockernivåer och inte enbart det faktum att man har diabetes.

The American Diabetes Association har satt följande målvärden för blodsocker för personer med diabetes som i övrigt är friska:

• Fasteblodsocker: 4,5 – 7,2 mmol/l
• Blodsockervärde 2 timmar efter måltid: < 8 mmol/l
• HbA1c: < 53 mmol/mol

Ett normalt HbA1c anses vara 42 mmol/mol eller lägre.

DCCT-studien, som följde fler än 1 400 personer med typ 1-diabetes under nio år, visade att ett HbA1c som hölls på 53 mmol/mol eller lägre, associerades med en låg risk för diabeteskomplikationer.

Dock länkades en mycket strikt diabeteskontroll i DCC-studien till en ökad risk för hypoglykemi. ADAs mer tillåtande målvärden för blodsocker och HbA1c är helt klart satta med tanke på att de vill undvika farligt låga nivåer.

Dock förutsätter detta att det enda sättet att sänka blodsockret är genom att ta mer insulin. Men om du äter lågkolhydratkost för att kontrollera din diabetes, kommer du behöva mindre insulin vilket gör att oron för hypoglykemi kanske inte är befogad. Faktum är att forskning visar att en kost baserad på mindre kolhydrater eventuellt kan minska risken för hypoglykemi.

Räkna kolhydrater vs lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes

Innan insulinet upptäcktes, 1921, ordinerades många diabetespatienter en strikt lågkolhydratkost av sina läkare, eftersom de visste att kolhydrater höjer blodsockret mycket mer än protein eller fett.

Det injicerbara insulinets ankomst gjorde det möjligt för personer med typ 1-diabetes att äta kolhydrater utan att blodsockret höjdes dramatiskt. Även med insulin kan kontrollen av blodsocker vara en stor utmaning.

I dag säger diabetesutbildare ofta till personer med typ 1-diabetes att de bara behöver ta insulin som matchar kolhydratmängden vid varje måltid. Många som använder sig av insulin/kolhydrat-ratio har ofta fått höra att ”du kan äta precis vad du vill så länge du tar rätt dos insulin.”

Det finns dock flera problem med detta angreppssätt:

• Misstag vid kolhydratuppskattning. I en studie överskattade eller underskattade barn med typ 1-diabetes och deras föräldrar kolhydratinnehållet i många livsmedel – detta gällde även läkare och dietister.
  Det innebär en risk för att det ges för mycket eller för lite insulin.
• Det görs ingen skillnad på olika typer av kolhydrater. Kolhydrater som kroppen smälter långsamt (som grönsaker) kan höja blodsockret mindre och mer gradvis än snabbsmälta kolhydrater (som vitt bröd).
• Tar inte hänsyn till variationen i upptag av insulin. Forskare har visat att mängden insulin som upptas från en injektion kan variera så mycket som 25 % hos en och samma person.

För många personer som har typ 1-diabetes kan kombinationen av mat med högt kolhydratinnehåll och stora doser insulin göra att blodsockernivåerna åker berg-och-dalbana istället för att hållas inom snäva ramar – helst en tämligen rak linje.

I sin bok, Dr. Bernstein’s Diabetes Solution, förklarar dr Richard K. Bernstein att ett intag av mycket små mängder långsamma kolhydrater i kombination med mycket små insulindoser leder till mer förutsägbara resultat och väsentligen normala blodsockernivåer. Han kallar detta för “The Law of Small Numbers” – lagen om små siffror.

Visst låter det logiskt? Låt oss säga att du uppskattar att en måltid med kött och broccoli innehåller 25 % färre kolhydrater än den egentligen gör (att du till exempel uppskattar att måltiden innehåller 8 gram kolhydrater, som egentligen innehåller 10 gram). Du tar en insulindos som täcker 8 gram kolhydrater och har då bara 2 gram kolhydrater som inte täcks av dosen. Ditt blodsocker skulle då enbart stiga lite mer än om du lyckats matcha kolhydratintaget och insulindosen exakt.

Att underskatta kolhydratmängden med 25 % vid en måltid med högt kolhydratinnehåll kan ge ett helt annat resultat. Många människor skulle tycka att kött, broccoli, potatis, mjölk och en frukt är en hälsosam måltid för en diabetiker. Tar du däremot en insulindos för att täcka 60 gram kolhydrater istället för de 80 gram som måltiden innehåller, kommer du säkerligen att få ett högt blodsocker.

Överskattning av kolhydratmängden i en kolhydratrik måltid skapar mer akuta problem. Att ta mycket mer insulin än vad som krävs till en måltid med mycket kolhydrater kan resultera i hypoglykemi – farligt lågt blodsocker som kräver omedelbar behandling för att motverka eventuell medvetslöshet.

Forskning som stöder lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes

Kolhydratrestriktion vid diabetes har huvudsakligen studerats på personer med typ 2-diabetes. Dock visar resultat från de få studier som gjorts på personer med typ 1-diabetes att det kan vara mycket effektivt även för dem:

• En liten, randomiserad kontrollerad studie (RCT) – den gyllene standarden avseende evidens – från 2016, fann att personer med typ 1-diabetes som begränsade sitt kolhydratintag till 75-100 gram per dag i tolv veckor, uppvisade signifikanta minskningar av HbA1c och blodsockernivåer, jämfört med de som tillämpade kolhydraträkning. De som var överviktiga visade dessutom en icke-statistiskt signifikant trend vad gäller viktminskning (5 kg).
• En annan mindre RCT-studie från 2019, visade att tio personer med typ 1-diabetes som under 12 veckor fick äta max 100 gram kolhydrater per dag fick stabilare blodsockervärden samt hade färre tillfällen med lågt blodsocker jämfört med när de åt 250 gram kolhydrater per dag. Dessutom gick de ner ungefär 2 kg, där de istället gick upp nästan 2,6 kg i vikt under perioden med högre kolhydratintag.
• En kortare RCT-studie från 2017 fann att personer med typ 1-diabetes som under en vecka fick äta max 50 gram kolhydrater per dag, fick stabilare blodsockerkontroll och färre hypoglykemier jämfört med när de under en vecka fick äta samma mängd kalorier men 250 gram kolhydrater per dag.
• 2018 publicerade en grupp läkare och forskare resultatet från en enkät som besvarades av 316 personer som antingen själva hade typ 1-diabetes, eller var förälder till barn med typ 1-diabetes och åt drygt 30 gram kolhydrater per dag. Gruppen rapporterade en exceptionell blodsockerkontroll, få tillfällen av hypoglykemi och ett medelvärde på HbA1c på 39 mmol/mol.
• Svenska läkare publicerade år 2005 resultatet från ett utbildningsprogram där patienter med typ 1-diabetes fick konsumera 70-90 gram kolhydrater per dag. Resultatet visade både kraftigt förbättrade HbA1c-värden, minskade insulindoser och ett mycket stabilare blodsocker under hela dygnet. Ett av de mest imponerande fynden var en 94-procentig minskning av antalet hypoglykemier efter tre månader, och en 82-procentig minskning efter tolv månader.

• Samma läkare rapporterade år 2011 att patienterna som fortsatte med lågkolhydratkost efter programmet, bibehöll en mycket bra blodsockerkontroll med en genomsnittlig minskning av HbA1c på 1,8 % efter fyra år.

Lågkolhydratkost och typ 1-diabetes

Hur mycket kolhydrater ska en typ 1-diabetiker äta varje dag?

Det korta svaret är att det optimala dagsintaget är mycket individuellt. Som studierna här ovan visar, kan ett intag under 100 gram per dag ofta vara tillräckligt för att förbättra blodsockerkontrollen och reducera risken för allvarlig hypoglykemi.

Dock innebär ett riktigt lågt kolhydratintag (under 30 gram per dag) att insulinbehovet blir minimalt, vilket eventuellt kan resultera i en ännu mer förutsägbar blodsockerkontroll och en större sannolikhet att blodsockernivåerna hålls inom hälsosamma ramar hela dygnet.

Hur personer med typ 1-diabetes på ett säkert sätt kan få bra blodsockerkontroll med lågkolhydratkost

Personer med typ 1-diabetes som vill börja äta lågkolhydratkost bör helst göra det tillsammans med läkare, sköterska, dietist eller annan vårdpersonal som är specialiserad på diabetes och har kunskap om kolhydratrestriktion.

Detta eftersom du förutom att minska det insulin du tar för att täcka dina kolhydrater, även kan komma att behöva göra andra justeringar, som att minska din långtidsverkande (basala) insulindos. Även om principen gäller för alla, kan du behöva utvärdera de effekter lågkolhydratkost har på just din kropp. Bäst och säkrast är att testa regelbundet, föra detaljerade anteckningar och utvärdera dina resultat.

För de som använder ICR för att räkna ut måltidsdoserna är det lätt att hantera lågkolhydratkost, eftersom ration är densamma. Äter du en mindre mängd kolhydrater kommer du per automatik kunna injicera mindre insulin.

En del personer med övervikt kommer att gå ner i vikt på lågkolhydratkost och därmed öka sin insulinkänslighet. Det kan då bli nödvändigt att sänka ration och förmodligen även det långtidsverkande insulinet.

Protein måste också med i beräkningen av måltidsinsulinet. Kolhydratfria måltider som innehåller protein har visat sig höja blodsockret, även om detta sker mycket långsammare än vid måltider med kolhydrater.

När proteinet inte räknas in, kan det en timme efter måltiden ge ett fantastiskt blodsockervärde, men några timmar senare ge högre värden.

Insulinbehovet vid proteinintag varierar från person till person, precis som med kolhydrater. För att komma fram till ditt specifika behov kan du behöva experimentera lite. För många personer kan denna effekt kontrolleras genom en korrektionsdos av insulin i samband med nästa måltidsinjektion.

Alternativt kan korttidsverkande insulin (vanligt insulin) användas vid proteinrika måltider. Denna typ av insulin är långsammare än snabbverkande analoga (såsom Novorapid, Lispro och Apidra).

Dr Bernstein ger i en av sina Diabetes University-videor en utmärkt beskrivning av hur man täcker proteinintaget med insulin.

Förutom videor, ger även dr Bernsteins böcker och nätbaserade resurser en mer djupgående och individuell guidning för de som har typ 1-diabetes och vill övergå till lågkolhydratkost på ett säkert sätt.

Lär dig mer om lågkolhydratkost och insulindosering

Lågkolhydratkost och typ 1-diabetes: stöd och resurser

Information

Dr Bernstein’s Diabetes University

Dr Bernstein’s Diabetes Solution (Det går att läsa flera av kapitel på nätet)

Take Control of Type 1 Diabetes (Bok av dr David Cavan)

Nätverk och forum

Facebookgruppen Smarta Diabetiker

Facebookgruppen TypeOneGrit

Podcast och videor

Diet Doctor Podcast #37: Dr Jake Kushner

Video: Dr Jake Kushner: Fettsnålt eller lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes?

Video: Att hantera typ 1-diabetes med LCHF

Lågkolhydratkost: fördelar och begränsningar

Det kan inte nog betonas hur många andra saker utöver kosten som kan påverka dina blodsockernivåer. Några exempel är stress, sjukdom, ökad fysisk aktivitet och även till synes små variationer i sömnen. De flesta av dessa är svåra, eller till och med omöjliga, att förebygga. Det viktigaste när det gäller att behandla typ 1-diabetes är att förstå hur dessa saker kan påverka din blodsockerkontroll.

Vid förutsägbara situationer, som ett inplanerat träningspass, kan du justera din insulindos. Om inte, är det viktigt att veta hur du ska agera vid ett oväntat lågt eller högt blodsockervärde. Regelbundna tester är nyckeln, och gör det så mycket lättare att hantera dessa effekter.

Som tur är kan lågkolhydratkost hjälpa dig att undvika stora kostrelaterade blodsockerförändringar, samt underlättar doseringen av måltidsinsulin. Detta kommer leda till att en stor bit faller på plats i diabetespusslet. Det i sin tur kan förbättra din totala diabeteskontroll, minska ångest och öka din livskvalitet.

/ Franziska Spritzler