Felsökning periodisk fasta, del 1: stress

När vi fastar kan många av problemen som kan uppstå härledas till tre olika kategorier: stress, vanor och fysiska biverkningar. I det här blogginlägget ska vi fokusera lite på problemen och på hur man kan ta sig igenom tuffare tider.

Biverkningar av stress

De flesta förstår inte den påverkan stress har på våra kroppar. Kronisk stress kan vara lika ödeläggande för din hälsa som en helg i soffan med överätning av skräpmat. Här är de vanligaste biverkningarna av stress:

• Saktar ner viktnedgång eller orsakar viktuppgång
• Höjer blodsockret
• Höjer insulinutsöndringen
• Kan resultera i insulinresistens och metabolt syndrom
• Dålig sömnkvalitet eller problem med att somna

Olika typer av stress

Många inser inte att stress kan vara både känslomässig och kroppslig. De flesta är vanligen medvetna om känslomässig stress men det är ofta oklart vad kroppslig stress innebär. Jag ser det på mottagningen när en person hämtar sig efter en operation eller infektion och blodsockret går upp. Jag berättar att det är för att deras kroppar är stressade, vilket ofta leder till viss förvirring.

”Men vad menar du? Jag mår ju bra!” brukar de säga. Jag är glad om de mår bra, men deras kroppar gör det inte. De är under stress när de återhämtar sig från det trauma operationen eller infektionen har orsakat. Det kan ha samma påverkan och hormonella respons som känslomässig stress.

Många mäniskor inser inte att emotionell stress kan orsakas även av glada händelser. Planera ett bröllop, åka på semester eller ha långväga gäster är alla fantastiska saker, men de skapar också stress.

Samtidigt som jag skriver den här texten är jag stressad över min svärfar som kommer på besök i tio dagar, och då älskar jag min svärfar. Och trots att han är en fantastisk gäst och vi ser fram emot hans besökt, är jag ändå stressad. Jag måste tvätta sängkläder, men har inte riktigt tid. Har vi rena handdukar? Har vi mat hemma? Förra gången han kom på besök glömde jag helt bort att han äter frukost, det gör inte vi.

Många tycker att det är omöjligt att fasta under stressiga perioder och skuldbelägger sig själva när man misslyckas. Det är viktigt att minnas att stress gör att kroppen utsöndrar hormonet kortisol för att hjälpa oss att överleva. Kortisolet bidrar till att göra dig hungrig, ger dig sug efter sött och stärkelse, får dig att gå upp i vikt och ger dig förhöjt blodsocker. Det har ingenting att göra med personlighet eller viljestyrka.

När det handlar om mat kan vi välja vad vi stoppar i munnen och när. Vi kan välja att äta en kaka eller en köttbit. Vi kan välja att småäta på en näve nötter fast vi egentligen inte är hungriga. Men vi kan inte alltid välja när vi ska uppleva stress.

Stress kan vara akut eller kronisk. Akut stress är vanligen resultatet av saker som händer på kort sikt, som att bränna ett finger på spisen eller ha en urinvägsinfektion. Det är besvärande i stunden, men brukar lösa sig på en dag eller två. I det här fallet behöver du inte frångå din fasterutin i mer än ett par dagar.

Kronisk stress, som att ta hand om en sjuk anhörig eller återhämta sig efter en större operation, varar vanligen i veckor, månader eller till och med år. Ofta vänjer sig våra kroppar vid stressen efter några veckor och vi lyckas komma tillbaka till vår fasterutin.

Tips på stresshantering

Jag pressar aldrig en patient att fasta under perioder av extrem stress. Istället uppmuntrar jag till att göra vad de kan för att begränsa den skada stressen kan åsamka deras kroppar. Nedan är några av mina bästa tips för att ta sig igenom perioder med mycket stress.

1. Ät strikt LCHF/keto. Striktare kost kan hjälpa dig att få kontroll på aptit, blodsocker och midjemått.
2. Undvik småätande. Om du inte kan ha kontroll över vad du äter, försök att ha kontroll på när du äter. Håll dig till att äta två eller tre måltider per dag, men undvik att äta mellan måltider eller innan du går och lägger dig.
3. Ta tio djupa andetag. Sitt stilla med dina ögon slutna och fötterna stadigt på golvet och ta tio djupa andetag varje gång du känner dig så stressad att du vill beställa en pizza.
4. Meditera. Ladda ner en meditationsapp för att hjälpa dig att genonmföra en kort meditation för att hantera stressen.
5. Träning. Gå till gymmet eller ta fram yogamattan för att röra kroppen och få endorfinerna att flöda. Så lite som en kort promenad kan hjälpa dig att slappna av.

Sammanfattning

• Stress kan vara både känslomässig och fysisk
• Känslomässig stress kan uppkomma av både positiva och negativa omständigheter
• Fysisk stress kan orsaka liknande reaktioner i kroppen som känslomässig, stress vilket kan sakta ner din viktnedgång, höja blodsockret och orsaka sjukdom och viktuppgång
• Några exempel på fysiska stressfaktorer är återhämtning efter en operation, skada eller infektion
• Stress kan vara akut (kortsiktig) eller kronisk (långsiktig)
• Akut stress kan göra att vi avviker från våra fasterutiner en dag eller två
• Kronisk stress är något som gör att vi avviker från våra rutiner i veckor, men våra kroppar anpasar sig ofta efter förhållandena och vi kan snart vara tillbaka på banan
• Striktare kost, att äta ordentliga måltider, djupandning, meditation och rörelse är alla bra sätt att hantera stress

—
Megan Ramos

Även publicerad på idmprogram.com.