Förlamad efter viktoperation

De flesta magoperationer mot fetma leder inte till några allvarligare komplikationer. Men när det går dåligt kan det bli riktigt illa. Aftonbladet beskriver ytterligare en skräckhistoria idag.

Aftonbladet: Operation förstörde magen på Veronica

Veronica Kambusi, 22, viskar fram sin berättelse. Kroppen har tagit stryk av den långa tiden hon varit sjuk.

Benen från knäna nedåt är förlamade… Nu rullar hon sig fram i korridorerna på Danderyds sjukhus. Det har gått nära tre månader sedan hon gjorde sin magsäcksoperation, en gastrisk bypass.

– I dag kan jag säga att jag ångrar operationen. Efter allt jag gått igenom tycker jag andra ska tänka till innan de gör en operation.

Hennes tarmar opererades ihop på fel sätt. Det upptäcktes inte förrän månader senare.

Veronica hann till och med berätta om sin lyckade magsäcks-operation för Malou von Sivers i TV 4.

Några dagar senare fick hon tarmvred och började kräkas.

– Jag åkte in minst 15 gånger till sjukhuset. Men de kunde inte hitta något. De sa att jag stressade i mig vätska. Deras blickar sa: ”Är du här nu igen?”.

Till slut hittades felet som kunde rättas till via en ny operation. Men ryggmärgsbedövningen tog fel och Veronicas underben förlamades. Nu väntar minst ett halvårs rehabilitering.

Farliga operationer

Som sagt, de flesta som magsäcksopereras mot övervikt drabbas självklart inte av så här svåra besvär. Men det är knappast ovanligt med allvarliga komplikationer. Skulle jag bara dra alla historier från personer jag personligen träffat så skulle jag kunna hålla på länge.

Jag kommer att tänka på en person som inte längre kunde svälja maten efter operationen. Efter flera försök till åtgärdande kom det istället regelbundet upp mat som rann ner i lungorna. Med efterföljande lunginflammationer och långa peroder på sjukhus. Och inte hade det blivit någon större viktnedgång trots allt.

Eller personen som legat på intensivvården i flera månader efter en magsäcksoperation. Magsäcken hade inte hållt, utan brustit med följd att mat rann ut i bukhålan. Den kraftiga infektionen ledde till att kroppens organ mer eller mindre lade av ett efter ett (”multiorgansvikt”). Minns jag rätt så hörde jag senare att personen överlevde trots allt. Men dödsfall sker då och då.

Att sila mygg och svälja kameler

Riskerna med sådana här operationer verkar ofta tonas ned. Och det som gör mig upprörd är att vissa professorer (såsom Stephan Rössner och Claude Marcus) varmt rekommenderar riskabla operationer, samtidigt som de skrämmer upp folk för påstådda risker med lågkolhydratkost.

Trots att det handlar om naturlig mat istället för nya stora kirurgiska ingrepp. Och trots att det (vilket även Socialstyrelsen kommit fram till) inte finns några kända hälsorisker med lågkolhydratkost.

Se bara på professor Rössners artikel om fetmabehandling i Läkartidningen härom veckan:

Vi vet att kirurgi i dag är den enda egentligen effektiva behandlingsformen för fetma med en dokumenterad effekt på mortalitet och morbiditet för många, om än inte alla, ändpunkter i det metabola dramat [6]. Vi tvingas emellertid också inse att endast en bråkdel av alla dem, som de facto skulle ha glädje av ett operativt ingrepp, någonsin kommer upp på operationsbordet.

Inte ett ord i artikeln om riskerna med kirurgi, bara ett beklagande att vi inte hinner operera fler. För övrigt inte ett enda ord om kostbehandling heller. Viktbehandling handlar för vissa professorer tydligen mest om piller, och operationer när det inte räcker till?

Läs mer

Magoperationens baksida
“Fetmaoperationer väntas öka kraftigt”
Viktoperationer i Dalarna 10 gånger fler

Toxiska Epistlar har också skrivit om artikeln i Aftonbladet.