Friskare och smalare med LCHF och 5:2
Måste man äta fettsnål mat och ta en ”bärkasse mediciner” varje dag om man är hjärtsjuk?
Jag fick ett mejl från Eva Björnör, som valt en helt annan väg. På den har hon drastiskt förbättrat sina kolesterolvärden och kunnat sluta med flera mediciner:
Mejlet
Hej Andreas,
Du har fått många solskenshistorier från såna som minskat i vikt och från diabetiker.
Jag tänkte du skulle få en om hjärt/kärlsjukdom också att lägga till samlingen av positiva anekdoter.
Jag har väl inte varit tillräckligt försiktig i valet av mina föräldrar. På farssidan har det varit väldigt manfall i unga år, till och med före 50-årsåldern, särskilt på grund av hjärtfel.
Själv fick jag så grav kärlkramp vid 51 års ålder, 2007, så jag kunde inte gå ett kvarter ens en gång utan att stanna och vila på vägen. Jag gjorde kärlkrampsröntgen och fick stent inopererad och en bärkasse mediciner.
Jag har inte varit riktigt tjock, men en rultig kärring, så 3 år senare då jag kommit upp i som mest 84,5 kg till mina 155 cm, fick jag förmånen att gå en kurs i kosthållning och motion i Landstingets regi. Jag lyckades gå ner 4,5 kg med deras havregrynsgröt, bönor och fettsnåla såser (och den söta Becelyoughurten… Becelmargarinet fick jag bara inte i mej). Fast fettsnålt har jag ju levt hela mitt vuxna liv med lättmjölkssåser, viktväktarna, pulverdieter och andra jojobantningar.
Jag började med LCHF till julen 2010 för att försöka viktminska ytterligare. Det funkade inget bra. Jag gick inte ner ett gram på 3 år (klimakteriehäxor brukar ju hålla hårt i sina kilon) men minskade 2 storlekar i stället :-) OCH jag slapp mina hemska blodsockerfall som gjort att jag hela tiden varit tvungen att leva med ena ögat på ”mat-och sovklockan” så att jag inte gått bärsärkagång när jag blivit hungrig.
Mina kolesterolvärden har varit astronomiska.. det tidigaste provet jag har sparade värden från är från hösten 2007 med ett totalkolesterol på 13,8 och triglycerider på 18. (Då vet jag att värdena hade gått ner, så de har varit värre). Naturligtvis fick jag statiner… den ena sorten hemskare än den andra. Jag mådde riktigt dåligt och vägrade äta dem till slut vid årsskiftet 2011/2012. Min läkare ville säga upp bekantskapen med mej eftersom jag inte ville följa hans ordinationer (han var mycket negativ till LCHF), men jag övertalade honom att jämföra mina värden med enbart kost (som verkligen inte var bra) med de värden jag hade med enbart statiner (som var ÄNNU sämre). Då gick han med på att prova ett tag till och jag fick Ezetrol i stället.
I fjol somras läste jag på din sida att Ezetrol kunde förorsaka plack i blodkärlen, så då tvärslutade jag med dem. I samma veva kom hypen med periodisk fasta. Jag började med 5:2 (med endast kalorifri vätska i 20-22 timmar 2 dagar per vecka) främst för att vässa mina blodvärden. Som en trevlig bieffekt började jag helt plötsligt också gå ner i vikt och tog 1 kg i månaden i ett halvår. Samtidigt började min läkare att kvittra för det blev en markant skillnad på mina värden.
I januari läste jag att en biverkning av mina betablockerare var höga kolesterol- och triglyceridvärden. Jag började trappa ner på dem och nu före midsommar gjorde jag ett nytt blodstatusprov helt medicinfri.
I går fick jag ett brev från honom att han föreslår att jag fortsätter på den inslagna vägen och att vi inte behöver göra uppföljning mer än en gång per år framöver. Levervärdena var nästan normala (medicinfri, ju..) och nu har jag ett totalkolesterol på 4,8. Triglyceriderna är fortfarande höga (3,1) men har halverats sedan ifjol… Det tar väl kanske ett tag för kroppen att läka ordentligt?
Jag kan ha samma kläder som jag hade när jag fyllde 50 år för 8 år sedan, fast jag är 6-7 kg tyngre och naturligtvis lite sladdrigare. Efter en platå på 4 månader har jag börjat gå ner lite igen både i centimetrar och kilon. Det gör mej ingenting egentligen att vara en rultig kärring. Försvinner lite grann av mitt överflöd är det en trevlig bieffekt, men det viktiga för mej har hela tiden varit hälsan, och nu mår jag som jag gjorde innan jag blev sjuk (eller egentligen bättre, eftersom jag inte blir så vrålhungrig rätt som det är) och har kunnat börja styrketräna igen.
Jag delar gärna med mej av mina erfarenheter till din läsekrets om du vill.
Med vänlig hälsning,
Eva Björnör
Kommentar
Grattis till stora hälsovinster, Eva!
Det är tyvärr inte ovanligt med personer som försöker äta fettsnålt hela sitt vuxna liv men ”ändå” får grav hjärtsjukdom, övervikt och dåliga kolesterolvärden… och till slut ibland diabetes. Det är snarare vanligt. Orsaken kan vara att man då lätt får i sig mycket mer kolhydrater än kroppen tål.
Lågkolhydratkost verkar ofta hjälpa till inte bara med viktminskning utan också för att förbättra andra riskfaktorer som blodtryck, blodsocker och kolesterolfördelning (främst HDL och triglycerider). I Shai-studien i Israel fann man också att deltagare efter två år med råd om fet lågkolhydratkost fick mindre åderförkalkning i blodkärlen i halsen.
Många har rapporterat ytterligare hälso- och viktvinster av att kombinera lågkolhydratkost med periodisk fasta (5:2 eller 16:8), så det kan vara väl värt ett försök för de som behöver.
Angående medicinering
Som tidigare rekommenderar jag att ta statiner om man har känd hjärtsjukdom (som i detta fallet: kärlkramp och inopererade stents i hjärtats kärl). Enda undantagen är 1/ om biverkningarna är för besvärliga eller 2/ kolesterolvärdena är absolut perfekta även utan medicin. I Eva Björnörs fall verkar åtminstone det första vara fallet.
Orsaken att jag rekommenderar statiner vid hjärtsjukdom är att de då har visats minska risken för nya hjärtinfarkter m.m. Kanske mest sannolikt genom att städa bort små täta LDL-kolesterolpartiklar ur blodet. Det kan man förstås göra ganska bra med lågkolhydratkost också men när man redan är hjärtsjuk skadar det inte med både hängslen och livrem.
Om man behöver medicinering för att hålla blodtrycket under kontroll så rekommenderar jag absolut det också.
Slutligen kan man behöva ta blodproppsförebyggande medel som Trombyl eller Clopidogrel, särskilt om man har stentar inopererade i kranskärl. Att sluta med det ökar risken för ny hjärtinfarkt.
Du bör naturligtvis diskutera all eventuell medicinförändring med din läkare.
Mer
Över 200 tidigare framgångshistorier
Se också
PS
Har du en framgångshistoria du vill dela med dig av här på bloggen? Skicka den (gärna med bild) till andreas@kostdoktorn.se. Berätta om det är ok att publicera namn och bild eller om du vill vara anonym.