Så bör man använda antibiotika: Mindre är bättre

Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF:

Jag kommer att prata om något helt annat än de gamla vanliga ämnena fetma, insulin och typ 2-diabetes, nämligen antibiotika. Detta är en annan del av den medicinska läran som är helt befriad från logik.

På många sätt påminner detta mig om hela ”patienter med typ 2-diabetes har för mycket insulin. Så vi bör därför ge dem mer insulin och så får vi se om det hjälper”-argumentet. Det är inte rimligt om man tänker logiskt. Så därför har de medicinska institutionerna en attityd som går att sammanfatta med ”Jag är experten så lägg inte onödig kraft på att försöka få mig att förstå. Gör bara som jag säger.”

Behandling med antibiotika är mer eller mindre samma sak. Låt oss anta att du går till doktorn för en bakterieinfektion. Virus, precis som de flesta vanliga förkylningar, påverkas inte av antibiotika, så därför bör man inte skriva ut dem för det.

Dock skrivs antibiotika ut ”bara för säkerhets skull” vid virusinfektioner just eftersom symtomen liknar de man har vid bakterieinfektioner. Detta leder till överanvändning av antibiotika.

Att skapa resistens

Exponering orsakar resistens. Höga och ständiga nivåer av antibiotika orsakar resistens. I dessa fall dödar antibiotikan de flesta bakterierna, men det kommer alltid att finnas några som är resistenta. Eftersom alla andra har dött kan dessa bakterier, som tidigare var ovanliga, föröka sig exponentiellt och föra över sin resistens till andra bakterier.

Dessa förs över genom så kallade plasmider. Plasmider hjälper bakterierna att utveckla resistens. Men dessa plasmider kan föras över till andra bakterier vilket innebär att resistensen sprids mycket, mycket snabbare än den annars skulle. Men den grundläggande formeln förblir den samma. Höga nivåer av antibiotika orsakar resistens mot antibiotika, precis på samma sätt som höga insulinnivåer leder till insulinresistens.

Med detta i åtanke bör man inse att nyckeln borde vara att använda mindre antibiotika. (Fetma orsakas av för mycket insulin, så nyckeln är att sänka insulinnivåerna). På många sjukhus i USA har ”monsterbakterier” som är resistenta mot antibiotika blivit ett mycket stort problem.

Läkare i USA älskar att använda den senaste och bästa medicinen, och detta gäller även för antibiotika. Höga medicindoser av den senaste antibiotikan har slutligen lett till enorma problem med antibiotikaresistens.

Exempelvis har nivåerna av MRSA (Methicillin Resistant Staph Aureus) fördubblats på amerikanska universitetssjukhus mellan år 2003 och 2008. Det finns tuberkulosbakterier som är resistenta mot multipla antibiotikatyper. Detta har lett till att Infectious Disease Society har efterfrågat mer antibiotikatyper in sin idiotiska 10×20-plan. De vill ha tio nya antibiotikatyper år 2020.

Mer antibiotika, mer resistens

Varför kallar jag planen idiotisk? Låt oss backa lite och undersöka hur de resonerar. För mycket antibiotika orsakar resistens. Så svaret enligt dessa högt betalda specialister på infektionssjukdomar är att skapa mer antibiotika? Är jag den enda som kan se ett problem med detta?

Problemet är inte att vi inte har antibiotika. Vi har massor. Problemet är att vi använder alldeles för mycket. Om vi bara skapar fler antibiotikatyper, och samtidigt fortsätter att använda dem intensivt, så kommer det bara leda till mer antibiotikaresistens.

Så svaret är inte att ta fram mer antibiotika. Det är som att ge ännu mer insulin till patienter med höga insulinnivåer. Orsaken till resistensen är överanvändning av den antibiotika vi redan har. Så det varsamma svaret är: använd MINDRE antibiotika, skapa inte MER.

Alkoholism behandlas inte genom att ge mer alkohol. Kokainberoende bör inte behandlas genom att ge kokain. Det är idiotiskt.

De stora investeringarna för att tackla problemet med ”monsterbakterier” är en stor nyhet. Här är en, till exempel, om Harvards dr Grad som forskar om nya sätt att ”försvara mirakelmedicinerna”. Självklart spenderas miljontals dollar på denna ”nya” forskning för att följa och behandla antibiotikaresistens. Han får stöd av välgörenhetsorganisationer för att genomföra sitt arbete.

Självklart blir lösningen väldigt uppenbar eftersom vi redan vet orsaken. Intensivt användande av antibiotika orsakar resistens, använd mindre antibiotika. Punkt slut.

Hur länge bör man ta antibiotika?

Så vad händer när du går till läkaren för att få antibiotika utskrivet? Vanligtvis ger de dig en förutbestämd mängd. Ett typiskt exempel skulle vara ”ta amoxicillin 500 mg tre gånger dagligen i 14 dagar.” Men frågan är denna: hur vet läkaren hur länge du bör ta antibiotika? Du kan föreställa dig att det finns alla möjliga sorters studier som jämför korta och långa antibiotikakurer. Men det har du fel i.

Vanligtvis följer läkare en ”höghetsbaserad” standard (eminence-based medicine). Med andra ord, någon hittade på att man bör ta en kur under 14 dagar och det är därför de skriver ut recept för 14 dagar. Faktum är att det i princip inte finns några studier som visar hur länge en behandling bör vara.

Det är med andra ord VG-metoden (vilt gissande). Det mesta inom sjukvården följer VG-metoden, även om läkare försöker övertyga dig om att så inte är fallet. Standarden är att behandla infektioner i 7-dagarsintervaller –7 dagar eller 14 dagar. Varför? För att någon sa det. År 1695!

Vanligtvis kommer antibiotika med förmaningen att du bör ta det under 14 dagar, även om du mår mycket bättre redan dag två. Då kan man fråga sig: ”Varför ska jag ta antibiotika i 13 dagar till om jag redan mår bra?” Till vilken det enda svaret är ”För att.”

Jag har också hört läkare säga till mig att anledningen till att du bör ta hela antibiotikakuren även om du mår bättre, är för att man inte vill orsaka resistens. Va? För mycket antibiotika orsakar resistens. Så vi tar verkningslös antibiotika i 13 dagar till för att förebygga resistens när vi helt enkelt vet att det kommer ORSAKA resistens..?!

Låt oss återigen se logiskt på det. Om du i allmänhet är en frisk individ har du ett immunförsvar som kan hantera infektioner. Det blir överväldigat så du behöver ta antibiotika. Inom två dagar med antibiotika-förstärkning märks det att du kommer vinna kriget mot bakterierna. De flesta fienderna har dött, och de kvarstående bakterierna gör en snabb reträtt.

Vi kan då sluta använda atombomben och låta immunförsvaret ta hand om resten. Gör det någon skada? Nej. Vad är det värsta som kan hända? Om bakterierna börjar komma tillbaka kan du helt enkelt ta mer antibiotika.

Men vad händer om du nitiskt tar hela kuren på 14 dagar? Då kommer du att lida av mycket mer resistens och framtida strider mot bakterier kommer inte att bli lika enkla. Risken för biverkningar är mycket större. Några fördelar? Inte vad jag kan se.

Problemen orsakade av resistens ska inte underskattas. Det påverkar inte bara dig, utan hela vårdsystemet. Ett problem som inte är till någons fördel.

På mitt sjukhus, som på så många andra, finns det ett program för att uppnå detta som kallas Antibiotic Stewardship Programs (ASP). Det består av specialiserade apotekare och läkare som granskar utskrifter av antibiotika från läkare och ger förslag. Användningen av vissa typer av antibiotika begränsas i stor utsträckning för att förhindra resistens. På så sätt kan dessa antibiotikatyper fortfarande vara effektiva om en mycket allvarlig infektion skulle dyka upp.

Mindre är mer

En studie som nyligen publicerats i JAMA förtydligar att mindre är mer. Denna artikel går igenom samtliga kliniska prövningar som genomförts under den senaste tiden och det visar sig i princip alltid att kortare kurer är mer effektiva än längre.

I nästan alla fall kan man använda 1/3 till 1/2 av antibiotikadosen och fortfarande få samma resultat. Det innebär 1/2 till 2/3 mindre resistens, fantastiskt!

Och det är rätt uppenbart. Tänk dig att du tvättar din bil. Efter 10 minuter är den ren. Bör du då fortsätta tvätta den i ytterligare 60 minuter och anta att den kommer bli mer ren? Självklart inte. Tja, om de flesta bakterier är döda (och immunförsvaret kan ta hand om resten), vad är då poängen med att ta mer medicin? Det finns ingen poäng.

Så, logiskt sett, hur bör vi använda antibiotika? Tja, det är rätt enkelt. Om du inte behöver det, ta inte (exempelvis vid virusinfektioner). Om du behöver det, ta det. Men bara tills du mår bättre. Efter det kan du lita på att din kropp gör resten av jobbet (givet att du är frisk i övrigt).

Om du behöver ta antibiotika i tre dagar, ta då i tre dagar. Om du behöver ta i två veckor, ta i två veckor. Men genomgå inte en 2-veckorskur om du bara behöver tre dagar.

Ibland antar jag att det enda området inom den medicinska vetenskapen där det finns stora hål i logiken är näringslära. Tyvärr stämmer det inte.

Mer

Om du bryr dig om att ha en frisk tarmflora så är det ytterligare en anledning till att inte ta antibiotika om det inte är absolut nödvändigt. Till exempel finns det spekulationer om att användande av antibiotika kan leda till viktuppgång.

Gå ner i vikt genom att se över medicinering

Tidigare med dr Fung

Snabbstartsguide – så reverserar man typ 2-diabetes

Diabetesekonomin

Gryningsfenomenet – varför är blodsockret högt på morgonen?

Insulinresistens – det nya paradigmet

Att reversera typ 2-diabetes – Sunny och Cherie

Diabetespatient normaliserar sitt blodsocker – på tre dagar!

Mer med dr Fung

Dr Fung driver en blogg på intensivedietarymanagement.com. Han är också aktiv på Twitter.

Hand bok The Obesity Code finns tillgänglig här: Bokus.se.