Kan växt- eller animaliska proteiner påverka risken att dö i förtid?
Kan förtäring av animaliska eller växtbaserade proteiner påverka risken att dö i förtid?
En ny studie publicerad i JAMA verkar tyda på att det kan påverka. Men tillför denna studie verkligen något inom området för näringsvetenskap? Eller är det ännu ett exempel på ”healthy user bias”, alltså friska personer med redan låga riskförhållanden vilket i sådanafall snarare innebär att studiens verkliga bidrag är mer besläktat med statistiskt brus?
Tidpunkten är väldigt intressant då vi nyligen skrev om två andra epidemiologiska koststudier som är tydliga exempel på ”healthy user bias”, snarare än meningsfulla tillägg till den vetenskapliga hälsolitteraturen.
Trots entusiasmen kring denna nya JAMA-artikel, är jag rädd att detsamma gäller även för denna.
Inledningsvis i artikeln medges det att en kost bestående av högre proteinmängd kan leda till viktnedgång och minskat kroppsfett. Genom att ersätta kolhydrater med protein förbättras blodtryck, lipider och glukos. Sedan ställer sig författarna frågan om det finns data för att stödja valet av växtproteinkällor framför animaliskt protein.
För att besvara denna fråga undersökte forskarna data från NIH-AARP Diet and Health Study, som inkluderar över 400 000 personer med medelåldern 62 år (vid anmälan). Deltagarna registrerades år 1995 i Kalifornien, Florida, Louisiana, New Jersey, North Carolina, Pennsylvania, Atlanta samt Detroit. För att bedöma kostvanorna fick varje deltagare vid start fylla i ett frågeformulär för matfrekvens
Under 16 år samlades data in kring dödlighet, däremot genomfördes aldrig en uppföljning av deras matintag.
Du läste rätt. Ingen uppföljande bedömning alls.
Detta innebär att författarna baserar sin påstådda viktiga slutsats på ett engångs-frågeformulär om matintag utan en enda uppföljning på 16 år! Vid insamling av data kan det inte bli sämre än så.
Låt oss ändå diskutera vad de hittade.
Den enkla slutsatsen är att ett ökat intag av växtbaserat protein förknippas med lägre risk att dö utifrån flera orsaker. Detta är precis vad rubrikerna säger och det som många tror att studien bevisar.
Men gissa vad högre konsumtion av växtprotein också är korrelerat med:
- Högre utbildningsnivå
- Ett totalt lägre energiintag (skillnad på över 500 kalorier per dag!)
- Högre intag av fiberrika frukter och grönsaker
- Mer fysisk aktivitet
- Mer benägna att äta vitaminer
- Mindre benägna att röka (29 % gentemot 7 %) eller dricka alkohol
- Mindre benägna att rapportera sin hälsa som dålig eller skaplig
Förhoppningsvis förstår du att det här är ett perfekt exempel på ”healthy user bias”, alltså innefattar personer som tenderar att bry sig mer om sin hälsa än andra. Under 1990-talet fanns det läkare, dietister och kampanjer om folkhälsa som varnade oss för att äta ägg och kött. De som trots detta fortsatte att äta ägg och kött brydde sig troligtvis mindre om sin hälsa och hade därmed också en mindre hälsosam livsstil. Denna data bekräftar den hypotesen.
Men vad nämns om skillnaderna i dödsorsaker? Var dessa starka nog att ta sig runt frågan om hälsosamma personer med redan låga riskförhållanden?
Inte ens i närheten.
Den totala dödligheten hade HK (riskkvot) 0,95 för män och kvinnor för varje standardavvikelse av mer växtbaserat protein. För cancer var det ingen signifikant skillnad. Hjärtsjukdom hos män hade HK 0,97, men visade ingen signifikant skillnad för kvinnor. Detta är alltså ett minimalt samband som ytterligare stärker datans svaga kvalitet.
Och här är några av mina favoritpunkter.
Ett ökat intag av växtprotein var förknippat med ett minskat antal döda orsakat av skada och olycka med HK 0,90 för män, ett ännu starkare samband än för hjärtsjukdom! Om någon kan förklara den fysiologiska mekanismen för hur konsumtionen av växtprotein kan minska olyckor och skador, vill jag gärna höra den. För mig är detta ett av de absolut bästa exemplen på ”healty user bias” som jag sett på länge. Detta fynd tvingar oss att allvarligt ifrågasätta resten av uppgifterna.
Varför kan då inte bara rubriken vara ”ett ökat intag av växtprotein reducerade antalet olyckor och skador”?
Anledningen är att det inte stämmer överens med redogörelsen. Det är för ologiskt. Ett resultat av statistiskt brus, inte vetenskap.
Problemet är att det heller inte är någon skillnad gällande hjärtsjukdomar, cancer, stroke och total dödlighet.
Författarna går sedan ännu djupare i deras bedömning och hävdar att om vi ersätter 3 % av vårt intag med växtprotein istället för animaliska källor, kan det resultera i signifikanta förbättringar gällande dödlighet. Kom då ihåg att det aldrig gjordes en ersättning här. Det här var ingen studie på att ersätta något. Utan detta är en matematisk ekvation baserad på dåliga data med riktigt låga riskförhållanden.
Gällande datakvalitet kan det inte bli svagare.
En sista anmärkning; vitt köttprotein visade inte någon signifikant mortalitetsskillnad. Hur kan det komma det sig?
Förutom att vi skulle äta mindre kött och ägg, var det under 90-talet ytterligare ett budkskap om folkhälsa som dominerade, att äta mer kyckling. Detta är sannolikt ytterligare ett exempel på partiskheten från hälsosamma personer som tenderar att bry sig mer om sin hälsa. Jag behöver stanna upp och fråga mig själv om jag varit lite väl kritisk till den här studien? Kan jag ha missat något djupgående som åtminstone kan lära oss någonting om hur vi bör äta?
Jag tror inte det. Jag tror faktiskt att det är precis tvärtom. Studier som denna driver den rörelse som anser att alla behöver äta mindre kött, att våra barn ska ha vegetariska skolluncher och att statliga näringsrekommendationer bör betona växtproteiner.
Poängen här är att kvaliteten på dessa uppgifter inte är tillräckligt starka för att ge stöd till dessa slutsatser. Ett budskap som vi behöver sprida vidare.
Det kan möjligtvis vara en så pass intressant studie att den stimulerar till ytterligare forskning som då inkluderar randomiserade kontrollerade studier. Men studien i sig själv, bör inte ses som en rekomendation för hur vi ska välja att äta. Ju mer vi väljer att inse detta, desto bättre kommer hela området för näringsvetenskap också att bli.
Du kan läsa mer i våra guider om rött kött and mättat fett.
Tack för att du läser,
Dr Bret Scher
Tidigare
Metabola effekter av strikt LCHF för personer med och utan typ 2-diabetes
Kan periodisk fasta vara en effektiv metod för kvinnor över 60?
Kan frukt, grönsaker och fullkorn förebygga diabetes?
Vill du ha en gratis provmånad?
Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.
Ja tack!
Fördjupad kunskap
- ENDAST MEDLEMMAR
![Att undvika och få bukt med modern kronisk sjukdom]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Matkvalitet: räcker det med LCHF?]()
![Tolv vanliga misstag på LCHF]()
![Därför är mer protein bättre]()
- ENDAST MEDLEMMAR
!["Min värk har minskat, doktorn"]()
![Optimal prestation med ketoner]()
![Hormonbibeln – intervju med Martina Johansson]()
![Insulin, protein och hur man kan bromsa åldrande]()
![Min hjärna ville döda mig]()
![VIDEO: Erynn Kay - Does Fiber Make You Fat? (Breckenridge 2017)]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Lindra kronisk smärta med LCHF]()
![ASPI med dr Jacob Wilson]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Att se på hjärtsjukdom som en ingenjör]()
![För mycket protein är bättre än för lite]()
![Hur man ska tänka kring kost]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Kolesterol: passagerare, inte chaufför]()
![Behandling av traumatiska hjärnskador]()
![Vanliga problem och felsökning]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Finns det ett samband mellan LCHF och ätstörning?]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Så mäter du ditt insulinsvar]()
![Ett bättre liv med ketogen kost]()
![Exogena ketoner, experimentet]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Den senaste forskningen på LCHF]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Ett sjukhus som använder LCHF som behandling?]()
