Karlshamn 44 månader.
Den svenska Karlshamns-studien är mig veterligen den längsta studie som gjorts på lågkolhydratkost och diabetes typ 2. Nu har den blivit dubbelt så lång. Och ja, resultaten är bra.
I denna studie fick alltså 16 typ 2 diabetiker prova relativt måttlig lågkolhydratkost (20 E% kolhydrater), kontrollgruppen på 15 typ 2 diabetiker åt som vanligt, men efter första halvåret bytte flertalet av dem till lågkolhydratkost de också. Efter nästan 4 års uppföljning har patienternas vikt sjunkit från i snitt 100.6 till 93.1 kg. Långtidsblodsockret har sjunkit från i snitt 8.0 till 6.8%.
Klicka på tabellen för förstoring:
Notera ovan att inte bara vikten och blodsockret förbättrats på lågkolhydratkost – även blodfetterna var betydligt bättre. Särskilt kvoten kolesterol/HDL var mycket bättre – denna ses som det bästa måttet på risk för hjärtsjukdom bland vanliga blodfettsvärden.
När det gäller medicinering – 11 patienter hade i början insulinbehandling (i snitt 60 enheter dagligen). Efter 6 månader hade tre patienter slutat helt och de återstående 8 tog i snitt 18 enheter dagligen. Efter 44 månader tar 10 patienter insulin – i snitt 41 enheter. Enligt studien hade de som åter behövt ta insulin åter ökat sitt kolhydratintag en del.
Av 23 patienter på lågkolhydratkost har 2 under denna tid drabbats av hjärtsjukdom (9%). Av de 5 kontrollpatienter som fortsatt med sin tidigare kost under hela studien har 4 drabbats av hjärtsjukdom (80%) – ett flertal hjärtinfarkter följda av hjärtsvikt. 2 av dessa patienter har avlidit av sin sjukdom.
När en försämring för varje år ses som ”normalförloppet” vid vanlig behandling av typ 2 diabetes (med råd om fettsnål kost), verkar alltså lågkolhydratkost tvärtom ge förbättring även på längre sikt.
Som avslutning – här är viktutvecklingen under studien, en linje för varje patient:
Tillägg 080529: DN: “Lågkolhydratsdiet bra för diabetiker”.