Kostråd till bebisar kan ha gjort mer skada än nytta
Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se.
Sedan 1980-talet har rekommendationerna kring hur bebisar ska introduceras till gluten ändrats fyra gånger, ändå är forskare fortfarande osäkra på hur man bäst förebygger glutenintolerans hos små barn. Kostråden till bebisar visar hur fel det kan bli när forskare slarvar med vetenskapen och underlåter att testa sina hypoteser genom välgjorda vetenskapliga studier.
Nu har SvD publicerat alla artiklar i den granskande artikelserien om olika kostråd som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit. I fredags tryckte de våra texter om kostråd till bebisar i tidningen. Den första handlade om rekommendationer kring gluten och rådet att bebisar ska börja äta gluten redan när de är fyra-sex månader. I bästa fall har det rådet saknat effekt, i värsta fall kan det ha bidragit till att svenska barn har fått glutenintolerans onödigt tidigt under livet. Den andra texten handlade om rådet att bebisar som löper risk att få allergier ska undvika allergiframkallande mat. Det rådet togs bort för flera år sedan, men har med stor sannolikhet bidragit till en ökning av allergier bland barn.
Kraven på vetenskapen bakom kostråd behöver höjas
I introduktionstexten till artikelserien menade en del forskare att det är väldigt svårt att skaffa sig en god vetenskaplig grund för olika kostråd genom så kallade randomiserade och kontrollerade studier (RCTs), den form av undersökning som kan bevisa effekter och utvärderar biverkningar. Forskare menar att folk ändå inte följer de rekommendationer som de får, att för många hoppar av studierna och att de är för dyra att genomföra. På så vis rättfärdigar man att olika kostråd är illa grundade.
När det gäller kostråd till bebisar fungerar dock inga av dessa undanflykter. Det hade varit relativt enkelt att testa hypotesen att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de äter gluten tidigt redan när rådet infördes på 1990-talet. Forskare hade kunnat dela in några hundra bebisar i två olika grupper och ge den ena gruppen gluten tidigt medan den andra gruppen fick vänta med gluten. Istället dröjde det nästa 20 år innan man genomförde de vetenskapliga studier som nu visar att en tidig glutenintroduktion saknar effekt och kanske – i värsta fall – kan ge bebisar glutenintolerans onödigt tidigt.
Samma sak gäller rekommendationer kring matallergier. Under mitten av 1990-talet började man varna för att ge bebisar allergiframkallande mat. Nu – 20 år senare – visar välgjorda studier att man istället verkar kunna skydda bebisar från allergier genom att ge dem jordnötter, fisk och ägg tidigt. Rådet att vänta med mat har sannolikt istället kraftigt ökat risken för allergier.
Slarv med vetenskapen leder fel
Dessvärre verkar inte Livsmedelsverket lära sig av sina misstag. När det gäller gluten har man ännu en gång ändrat rekommendationerna till bebisar. Nu uppmanar man föräldrar att introducera gluten långsamt, men återigen underlåter man att berätta att man aldrig har utvärderat om rådet verkligen har den avsedda effekten.
Kostråden till bebisar är ett typexempel på hur illa det kan gå när forskare slirar utanför den vetenskapliga hjulfåran. De säger sig veta att ett råd fungerar, trots att de aldrig har bevisat att det är så. En gång i tiden var det säkert logiskt att tro att bebisar kan slippa allergier om de undviker allergiframkallande mat, men det visade sig dessvärre vara fel.
Inom oss har vi ett molekylärt maskineri som har utvecklats under miljontals år av evolution. Vi börjar nu ana hur detta fantastiska maskineri fungerar, men det är väldigt mycket som vi ännu inte förstår oss på. Jag tänker att det är dags att vi blir lite ödmjuka inför det faktum att vår kunskap är begränsad. Däremot har vi uppfunnit ett kraftfullt instrument för att ta reda på hur saker och ting fungerar: den vetenskapliga metoden. När forskare följer vetenskapens spelregler gör de ofta överraskande upptäcker; när de slarvar med vetenskapen går de dessvärre alltför ofta i helt fel riktning.
När det gäller kostråd till bebisar tänker jag att det är extra viktigt att forskare gör sitt jobb. Både glutenintolerans och matallergier har en stor inverkan på barns välmående. Ingen ska drabbas i onödan.
Tidigare
Ann Fernholm
Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg.