Matberoende: Fem tecken och hur du kan hantera det
Evidensbaserad
Matberoende: Fem tecken och hur du kan hantera det – evidensbaseringen
Denna guide är skriven av Dr Vera Tarman och den senaste uppdateringen gjordes den 17 november 2022. Den blev mediciniskt granskad av Dr Bret Scher den 13 maj 2022.
Guiden innehåller vetenskapliga referenser. Du kan hitta dessa i de grå noterna som finns i texten. Klicka på länkarna för att komma till den aktuella studien. När det är lämpligt inkluderar vi en gradering av styrkan på evidensen, med en länk till vår policy om detta. Våra evidensbaserade guider uppdateras minst en gång per år för att alltid referera till aktuell vetenskap inom området.
Alla våra evidensbaserade hälsoguider är skrivna och granskade av läkare som är experter på ämnet. För att vara fria från jäv och särintressen visar vi inga annonser, säljer inga produkter och tar inte emot pengar från industrin.
Läs mer om våra policyer och vårt arbete med evidensbaserade guider, kontroversiella ämnen inom nutrition, vårt team av skribenter och vårt team av medicinska granskare.
Om du skulle hitta felaktigheter i den här guiden, mejla support@dietdoctor.com.
Disclaimer: När medicinsk granskning av denna text gjorts innan översättning till svenska gäller den medicinska granskningen originaltexten. Vid eventuella faktaavvikelser som har uppstått i översättningen kommer originalversionen av denna text att ha företräde.
Har du svårt att sluta äta vissa livsmedel som du vet förvärrar din kamp för vikten och välmåendet? Känner du sug efter, eller kanske till och med besatthet av, viss mat?
Om du börjar äta din favoritmat, är det då svårt att sluta?
Om du svarar ja på dessa frågor, eller på andra frågor som kommer längre ner i texten, kanske du har ett matberoende.
Matberoende skiljer sig från att överäta (att rutinmässigt äta mer än du behöver). Det skiljer sig också från emotionellt ätande (att äta för att förstärka eller för att dämpa vissa känslor).
Matberoende är en form av neurokemiskt beroende av vissa livsmedel. Det liknar ett drog- eller spelberoende. Hjärnan hos matberoende personer tvingar dem att äta okontrollerat när den triggande maten introduceras, oavsett hur de mår känslomässigt, vilket mentalt tillstånd de befinner sig i eller om de är hungriga eller inte.
Den som äter av emotionella anledningar kan utveckla ett matberoende, och den som har ett matberoende kan på grund av olika starka känslor triggas att äta ännu mer. Men dessa två matbeteenden kan också finnas oberoende av varandra. Det beteendet liknar det som vissa har när det gäller att hantera olika känslor med alkohol, såsom stress eller sorg, utan att bli alkoholist. Att använda alkohol som hjälpmedel för att hantera känslor kan dock på sikt utveckla ett alkoholberoende hos vissa. Matberoende fungerar på ungefär samma sätt.
Matberoende har varit kontroversiellt i många år. Vissa forskare har ifrågasatt att det existerar överhuvudtaget. Hur kan mat skapa ett beroende när vi behöver det för vår överlevnad?
De som inte vill inse att matberoende är något verkligt skyller istället ibland detta tvång att överäta viss mat på individens brist på viljestyrka, moral eller bara dålig självdisciplin.
De senaste årens tilltagande forskningsevidens visar att vissa livsmedel – precis som alkohol, tobak, kokain och andra beroendeframkallande substanser – aktiverar hjärnans uråldriga neurokemiska belöningsvägar hos känsliga människor och kan skapa ett kemiskt beroende. Detta orsakar en beroendeframkallande hjärnreaktion som går bortom viljestyrkan eller löften om måttfullhet.
Det växande forskningsområdet och förståelsen för det faktum att ett verkligt matberoende existerar leder till bättre diagnostisering, behandling och stöd för de som lider av detta. Men ännu mer medvetenhet behövs.
Jag, som är författare till den här guiden, är specialist inom beroendemedicin och har, i mer än 30 år, behandlat patienter med alla typer av beroenden: allt från alkohol och droger till olika slags spel. Och ja, även mat.
Faktum är att jag själv har ett matberoende; jag har lyckats gå ner nästan 50 kilo och bibehålla viktnedgången genom att bli medveten om mitt beroende och sedan kunna undvika mina triggers (framför allt socker, mjöl och spannmål).
Min bok, Food Junkies: Recovery From Food Addiction, utreder såväl forskning kring matberoende och mina patienters egna berättelser. Min hemsida, Addictions Unplugged, och min Facebooksida, Sugar-free for Life Support Group: I’m Sweet Enough erbjuder stöd, information och kurser för de som misstänker att de har ett matberoende.
I denna guide kommer jag att belysa:
- de fem viktigaste tecknen på matberoende: hur du vet om du har ett matberoende.
- hjärnans belöningssystem och de neurokemiska förändringarna som sker i hjärnan med alla beroendeframkallande substanser.
- risken med beroendeförflyttning: varför du kan bli beroende av en annan substans (t ex mat) om triggern för det första beroendet försvinner (t ex alkohol).
- de vanligaste livsmedlen att trigga beroende, såsom socker, raffinerade kolhydrater och ultraprocessad mat.
- hur du framgångsrikt kan övervinna ditt matberoende, specifikt genom att helt avstå från den mat som triggar beroendet.
Kort sagt, matberoende är ett verkligt problem. Som en låga som tänder ett tändstift, tänder triggande livsmedel en glupsk och stark aptit som får oss att vilja äta ohämmat. Men det går att behandla. Du kan övervinna ditt matberoende, gå ner i vikt och förbättra din hälsa. Läs vidare.
De fem tecknen på matberoende
Hur vet du om du har ett matberoende?
Om du är osäker kan du få hjälp med att ta reda på det genom frågeformulär och undersökningar.
Foodaddicts.org har ett frågeformulär (på engelska) som frågar om olika beteenden och känslor, såsom skam, skuld och brist på kontroll, när det kommer till mat.
35 questions of the Yale Food Addiction Scale (på engelska) är ett validerat forskningsinstrument som används av läkare och forskare inom beroende och missbruk för att identifiera de som troligen lider av ett matberoende.
Jag har också funnit ett enkelt sätt att ta reda på det. Generellt kan matberoende identifieras utifrån fem huvudsakliga tecken. Dessa tecken gäller för ALLA beroenden, oavsett om det är mat, droger, alkohol eller något annat.
Dessa fem tecken hänger ihop med hur beroendeframkallande substanser påverkar hjärnans belöningssystem och signalsubstanser, särskilt den som kallas dopamin.
1. Sug och besatthet
- Känner du ett starkt sug efter vissa speciella livsmedel?
- Upptar dessa livsmedel en väldigt stor del av dina tankar?
- Försummar du bättre livsmedel till förmån för det du har ett sug efter eller en besatthet av?
- Är du besatt av tanken på när du kan få tag i det livsmedel du är sugen på, även om du inte har tillgång till det just nu?
- Om du ser detta livsmedel, blir du besatt av tanken på att äta det – och ger ofta in för suget?
Sug och besatthet är ofta ett tecken på att dopaminnivåerna i din hjärna är låga och att din hjärna försöker hitta sätt att höja nivåerna.
2. Tolerans
- Behöver du äta mer och mer av din triggermat för att uppnå samma effekt?
- Försöker du uppnå en känsla av tillfredsställelse från maten som aldrig verkar infinna sig?
- Är det en ”normal” känsla för dig att överäta fastän du önskar att du kunde sluta?
- Är det en ”normal” känsla för dig att äta tills du blir illamående?
Tolerans är ett tecken på att dopaminreceptorerna i din hjärna har blivit nedreglerade.Ett sökande efter dopamin, som initialt orsakas av den beroendeframkallande substansen, får hjärnan att minska på dopaminreceptorerna för att bibehålla homeostas. Detta innebär att du behöver mer av triggermaten för att uppnå samma effekt.
3. Brist på kontroll
- Kan du helt enkelt inte sluta äta efter att du har fått i dig lite av din triggermat?
- Äter du i hemlighet?
- Skäms du över ditt sätt att äta?
- Är du oförmögen att reglera ditt beteende eller din konsumtion när det gäller din triggermat?
Neurobiologin kring beroende, särskilt förändringar av dopaminnivåer och receptorer, minskar förmågan att frivilligt kontrollera beteendet kring triggermat.
4. Försämring
- Skapar ditt sätt att äta negativa konsekvenser för din hälsa, din vikt eller dina relationer, men du fortsätter ändå att äta på detta sätt?
- Har du fetma, diabetes, högt blodtryck, fettlever eller andra hälsotillstånd som du vet kunde förbättras om du förändrade ditt sätt att äta?
- Känner du dig deprimerad eller känner du självförakt över det sätt du äter på?
- Påverkas relationer, sociala tillställningar eller din arbetssituation negativt av ditt ätbeteende?
Om du inte klarar av att sluta äta vissa livsmedel trots att du vet att de är dåliga för din hälsa, ditt liv eller dina relationer kontrollerar ditt belöningssystem i hjärnan förmodligen din förmåga att själv styra över och kontrollera ditt sug.
5. Beroende
- Är det så pass svårt att sluta så att du ger upp dina försök?
- Blir suget värre eller outhärdligt när du försöker sluta?
- Upplever du abstinensbesvär, såsom irritation, ångest, sömnsvårigheter eller ilska när du försöker sluta? Eller känner du dig trött eller låg på energi?
- Kan du inte föreställa dig ett liv utan din triggermat?
- Skulle du göra vad som helst, även stjäla, för att få tag på din favoritmat, hellre än att sluta?
Att ha ett beroende av vissa livsmedel, särskilt när det alltid finns tillgång till dem, kan göra att det känns omöjligt att undvika triggermaten och skapa en känsla av hopplöshet att det aldrig någonsin går att bli fri från detta beteende.
Observera: du behöver inte ha alla dessa fem tecken för att ha ett matberoende. Även om du bara har några av dem kan det innebära att du är fast i ett beroende som kan underminera din hälsa eller din förmåga att gå ner i vikt.
Har du alla fem tecken kan du definitivt misstänka att du har ett matberoende och ha inställningen till din triggermat att de är lika potenta som en beroendeframkallande drog.
Det sjätte tecknet är förnekande
Det finns ett sjätte tecken som kan visa att du har ett beroende för viss mat. Det är förnekelse, eller att förminska den inverkan denna mat har på dig. Inom beroendemedicin säger vi att ”beroendet ljuger”.
- Intalar du dig själv att det inte är så farligt, trots att du egentligen vet att det är det?
- Lovar du dig själv att du ska sluta imorgon?
- Förminskar du den inverkan triggermaten har på din hälsa eller din vikt?
- Gömmer du mat så att andra inte ska se vad du äter? Eller för att du själv inte riktigt ska märka hur illa det är?
Studier visar att människor med ett matberoende ofta saknar självinsikt eller lever i förnekelse kring den inverkan beroendet har på deras liv. Detta kan minska chansen att de söker lämplig hjälp, eller öka risken att de förlänger beroendet eller att de får ett återfall.
De goda nyheterna är att det faktum att du läser den här texten, och funderar över om denna beskrivning passar in på dig, är det första steget till att övervinna förnekelsen. Det kan leda till att du får den hjälp du behöver och att du kan bli fri från ditt beroende.
Vad händer i hjärnan?
Hjärnans kemi, som driver den som har ett beroende att åtnjuta tillfredsställelse bortom att känna sig nöjd, ser likadan ut oavsett om man behöver en whiskey eller en chokladkaka för att dämpa suget. Studerar man en MRI, vilken kan visa vad som händer kemiskt i hjärnan, är resultaten av tillfredsställelsen likadana oavsett om substansen är kokain, socker, alkohol, glass eller heroin.
Allt händer djupt inne i våra hjärnor i ett komplex av nervceller som kallas det limbiska systemet. Detta system innehåller hjärnans belöningssystem och är involverat i våra beteendemässiga och emotionella svar, särskilt när det gäller beteenden som vi behöver för vår överlevnad.
Detta komplexa system, som ibland kallas känslohjärnan, kontrollerar och reglerar vår förmåga att känna njutning. Att känna njutning motiverar oss att lära oss saker och att upprepa vårt beteende.
Att äta, eller andra aktiviteter som bidrar till vår överlevnad – som sex, social interaktion och träning – drivs alla av samma slags signalsubstanser i våra hjärnor. Dopamin, serotonin och endorfiner har specifika neuronala vägar, vilka påverkar vår sinnesstämning och ger oss känslor av tillfredsställelse, upphetsning, trygghet eller glädje.
- Dopamin är involverat i känslor som att önska, känna sug, motivation och inlärning. Jag kallar den för substansen för att ”vilja ha” och den driver oss att söka belöning.
- Serotonin är kopplad till lycka, trygghet och lugn. Jag kallar den för substansen för ”nöjdhet” som gör att vi känner oss trygga och nöjda.
- Endorfiner är involverade i smärtlindring, stressreduktion och välmående som kan hjälpa oss att klara oss igenom perioder av stress eller smärta. De bedövar oss och hjälper oss att klara oss under svåra tider.
Medan vissa droger kopplar an till endast en signalsubstans (som exempelvis opiater kopplar an till endorfiner) visar forskning att socker, raffinerade kolhydrater och kombinationen fett, socker och salt påverkar och frisläpper alla tre substanser. Inte undra på att mat är beroendeframkallande. Den påverkar alla de signalsubstanser som ger oss njutning, trygghet och tillfredsställelse!
Hormonsubstanser, såsom leptin och ghrelin, är också involverade i att hjälpa oss reglera vårt matintag genom att kontrollera vår aptit. Matberoende kan åsidosätta dessa hormoner. Matberoende framträder när njutningen av mat har tagit över hjärnans kemi så mycket att den dominerar vår naturliga impuls att sluta äta när vi känner oss mätta och nöjda.
I korthet är vår hjärna skapad för att känna njutning av mat som en grundläggande överlevnadsmekanism. Vi njuter förmodligen av mat med mycket fett och socker – som dessutom innehåller mycket energi – för att ett tillräckligt högt energiintag gav oss en försäkran om överlevnad i tider av svält. En mekanism som var väldigt fördelaktig för många tusen år sedan men som idag snarare skadar oss, när energität, triggande mat finns runt omkring oss hela tiden.
Faktum är att den moderna matindustrin medvetet utnyttjar våra hjärnors belöningssystem när de skapar den processade maten – särskilt ultraprocessad mat som innehåller mycket socker, raffinerade kolhydrater, fett och salt – som vi finner oemotståndlig. De tjänar massvis med pengar på våra uråldriga hjärnor som vill ha mer av den här typen av mat för att överleva.
Och vissa av oss är mer mottagliga för detta än andra.
Det som utmärker ett beroendebeteende är till vilken grad en person är benägen att äta denna mat och i vilken utsträckning hen är oförmögen att kontrollera sitt intag. Vissa av oss är frestade, och ger vika för frestelsen, ibland. Andra är i riskzon för att utveckla ett regelrätt beroende.
Känslighet för och förflyttning av beroende
Varför utvecklar vissa ett beroende som driver dem att äta mer än de egentligen vill, medan andra kan reglera sitt intag av godsaker och undantagsmat?
Precis som när det gäller andra beroendetendenser visar forskning att mottagligheten för att utveckla ett beroende är en komplex blandning av riskfaktorer som inkluderar genetik, negativa upplevelser i barndomen, exponering till stressiga miljöer, tidigare trauman och mentala hälsotillstånd och andra predisponerade faktorer.
Många med ett socker- eller matberoende har en bakgrund av andra beroenden, såsom tobak eller alkohol. Faktum är att rådet på möten för Anonyma alkoholister länge var att äta en sötsak när de kände ett sug efter en drink.
Förflyttning av beroende är en överhängande risk. Studier har visat att personer med fetma (av vilka vissa antas ha ett matberoende) som genomgår bariatrisk kirurgi har en signifikant framtida risk att utveckla ett alkoholberoende eller andra beroendebeteenden.
Min slutsats, som blir mer och mer accepterad av andra experter inom beroendemedicin, är att alla beroenden är olika manifestationer för samma underliggande dysfunktion av hjärnans belöningssystem. Det är därför en förflyttning från ett slags beroende till ett annat är så pass vanligt.
När personen inte längre har möjlighet att överäta, exempelvis efter bariatrisk kirurgi, vänder sig hen till andra substanser eller beteenden för att hitta sätt att tillfredsställa hjärnans belöningssystem. På samma sätt ökar risken för ett sockerberoende när någon slutar röka eller dricka.
Behandling: hur du övervinner matberoende
Om tidigare avsnitt i denna guide har gett dig en känsla av hopplöshet ska vi vända det nu! Det finns ett liv utan beroende av mat och socker.
Det första steget är att erkänna att du har ett problem genom att lägga märke till de tecken som är nämnda ovan. När du sedan förstår vad som händer i din hjärna på neurokemisk nivå kan det skapa en känsla av förståelse till varför det är så svårt att kontrollera ditt sug och din impuls att överäta – trots att du känner dig mätt och trots negativa hälsoeffekter.
Nästa steg är att ärligt erkänna för dig själv vilken slags mat du inte kan äta i måttliga mängder; den mat du känner sug efter och inte kan kontrollera. Detta är din triggermat.
Den vanligaste triggermaten är socker och sötsaker, raffinerat mjöl och kolhydrater och en kombination av socker, raffinerade kolhydrater, fett och salt.
Min erfarenhet är att matberoende ofta börjar som ett sockerberoende som sedan utvecklas från milt, till måttligt till allvarligt beroende. I början kanske en person som är matberoende endast blir triggad av socker och kan ha svårt att kontrollera intaget av godis och sötsaker.
Men över tid kan ökad exponering för socker leda till att även kolhydratrik mat, som snabbt förvandlas till socker i kroppen, innebär problem. Ju mer beroende en person blir desto fler olika livsmedel finns det som triggar ett överätande.
Ett allvarligt matberoende kan inkludera många olika slags livsmedel som innehåller spannmål, mejeriprodukter eller sötningsmedel. Man kan även bli beroende av själva beteendet att äta för mycket eller att hela tiden småäta.
Vilken är din triggermat? Generellt är det den maten där endast en tugga leder till överätande eller annat ohälsosamt ätbeteende.
Undvika triggers är avgörande
För att övervinna matberoende tror jag att den mest effektiva behandlingen är att helt avlägsna och undvika den mat och det beteende som triggar dig. Det är tyvärr den hårda sanningen. Människor med matberoende kan inte hantera måttlighet. Precis som någon med ett alkoholberoende kan trilla tillbaka efter mindre än en drink kan en person med matberoende tappa kontrollen även efter en liten bit av deras triggermat, som exempelvis en tugga efterrätt eller en bit bröd eller pizza.
De goda nyheterna är dock att total abstinens från just din triggermat kan nollställa hjärnans belöningssystem och ge dig frihet från ditt sug och din besatthet kring mat. Även om de första dagarna av avhållsamhet från dessa livsmedel kan vara extremt tuffa blir belöningen att intensiteten av detta sug minskar och till och med kan försvinna över tid. Hur lång tid kan detta ta? Det finns tyvärr inget svar på det – det är individuellt. Vissa börjar känna mindre sug efter några dagar. Andra känner suget till och från i åratal, speciellt i mer stressiga situationer. Men du kan lära dig att utveckla strategier för att avleda dessa känslor.
Att helt ta bort triggermat från de miljöer du vistas i, såsom hemmet och arbetsplatsen, att undvika platser där du vet att dessa livsmedel finns, såsom vissa delar av mataffären, och inte äta ens en tugga av den maten kan hjälpa dig att inte trigga igång beroendecykeln på nytt.
Ketogen kost kan hjälpa
En lågkolhydrat- eller ketogen kost är ett effektivt sätt att avlägsna den mest triggande maten ur din kosthållning medan du samtidigt får i dig all näring du behöver och blir härligt mätt på hälsosam mat. Studier på individer med matberoende som börjar äta ketogen kost rapporterar en signifikant minskning av de typiska symtomen för beroende, däribland starkt sug och brist på kontroll.
Diet Doctor har många hjälpsamma guider och andra verktyg när det gäller att stötta dig i att börja äta lågkolhydratkost, men i korthet handlar det om att du undviker socker och kolhydrater som snabbt bryts ner till socker, såsom mjöl, stärkelse, pasta, potatis, kex och bakverk.
Det kan vara värt att notera att även om Diet Doctor tillhandahåller recept med kalorifria sötningsmedel så är rådet till de med ett matberoende att helt undvika dessa sötsmakande godsaker. Anledningen till det är att, även om dessa sötsaker inte innehåller socker kan den söta smaken trigga hjärnans belöningssystem hos dem med ett matberoende. Detta är ofta orsaken till att vissa får ett återfall trots att de äter keto, en kosthållning som är väldigt hälsosam för dessa personer.
På ketogen kost äter du dig mätt på näringsrika proteiner, grönsaker, nötter, frön och bär, såsom hallon, blåbär och jordgubbar.
Min erfarenhet är att när du väl har tagit dig förbi abstinensfasen kommer denna icke-beroendeframkallande mat ge dig en härlig känsla av mättnad och tillfredsställelse. Du kommer inte känna att du försakar något. Du kommer få i dig massor med näring och du kommer känna dig lugn och nöjd i ditt förhållande till mat utan att vara driven av tvångshandlingar och starka sug du inte kan styra över. Så länge du inte äter din triggermat eller fastnar i något av dina beroendebeteenden kommer du kunna ha en lugn och sund inställning till mat.
Många med matberoende upplever att det ger mycket att prata med andra med samma problem. Googla för att hitta stödgrupper och organisationer som kan vara intressanta för just dig.
Eating and Weight Disorders 2021: Attributes of the food addiction phenotype within overweight and obesity [expertöversikt; ograderad]
National Review of Neuroscience 2012: Obesity and the brain: How convincing is the addiction model? [expertöversikt; ograderad]
Människor med matberoende som förhindras att äta, t ex efter bariatrisk kirurgi, kan utveckla ett alkoholberoende.
Surgical Clinics of North America 2021: Addiction transfer and other behavioral changes following bariatric surgery [expertöversikt; ograderad]
European Eating Disorders Review 2022: Prevalence of food addiction determined by the Yale Food Addiction Scale and associated factors: A systematic review with meta-analysis [expertöversikt; ograderad]
Detta är baserat på dr Vera Tarmans kliniska erfarenhet från beroendemedicin. [svag evidens]
Neuropharmacology 2009: Imaging dopamine’s role in drug abuse and addiction [expertöversikt; ograderad]
Annual Review of Psychology 2020: Dopamine and addiction [expertöversikt; ograderad]
Nutrients 2020: Meeting of Minds around Food Addiction: Insights from addiction medicine, nutrition, psychology, and neurosciences [expertöversikt; ograderad]
Annual Review of Psychology 2020: Dopamine and Addiction [expertöversikt; ograderad]
Annals of the New York Academy of Science 2010: Regulation of the dopamine transporter: aspects relevant to psychostimulant drugs of abuse [expertöversikt; ograderad]
Trends in Cognitive Science 2009: The neurocircuitry of impaired insight in drug addiction [expertöversikt; ograderad]
Trends in Cognitive Science 2014: Impaired self-awareness in human addiction: deficient attribution of personal relevance [expertöversikt; ograderad]
Nature Reviews. Neuroscience 2011: Dysfunction of the prefrontal cortex in addiction: neuroimaging findings and clinical implications [expertöversikt; ograderad]
Frontiers in Bioscience 2018: Food addiction: A common neurobiological mechanism with drug abuse [expertöversikt; ograderad]
Neuropharmacology 2014: Overlap of food addiction and substance use disorders definitions: analysis of animal and human studies [expertöversikt; ograderad]
Lancet Psychiatry 2016: Neurobiology of addiction: a neurocircuitry analysis [expertöversikt; ograderad]
American Psychologist 2016: Liking, wanting and the incentive-sensitization theory of addiction [expertöversikt; ograderad]
National Library of Medicine StatPearls 2022: Biochemistry, Dopamine receptors [expertöversikt; ograderad]
National Library of MedicineStatPearls 2021: Biochemistry, Serotonin. [expertöversikt; ograderad]
International Journal of Biochemistry and Cell Biology 2020: The ever-changing roles of serotonin [expertöversikt; ograderad]
National Institute of Medicine StatPearls 2022: Biochemistry, Endorphins [expertöversikt; ograderad]
Neuroscience and Biobehavioral Review 2008: Evidence for sugar addiction: Behavioral and neurochemical effects of intermittent, excessive sugar intake [expertöversikt; ograderad]
PLoS One 2015: Which foods may be addictive? The roles of processing, fat content, and glycemic Load [tvärsnittsstudie; svag evidens]
Archives of General Psychiatry 2011: The neural correlates of “food addiction” [fallserier; svag evidens]
Detta är baserat på dr Vera Tarmans kliniska erfarenhet från beroendemedicin.
Läs mer om detta i Michael Moss två böcker Hooked: Food, Free Will, and How the Food Giants Exploit Our Addictions; och Salt, Sugar, Fat: How the Food Giants Hooked Us, eller Dr Robert Lustigs bok Metabolical.
Interational Journal of Environmental Research and Public Health 2022: Risk factors for addictive behaviors: a general overview [expertöversikt; ograderad]
Neuron 2011: Genetic vulnerability and susceptibility to substance dependence [expertöversikt; ograderad]
Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America 2016: Genetics of substance use disorders [expertöversikt; ograderad]
Journal of Psychiatric Research 2016.Substance use after bariatric surgery: A review [expertöversikt; ograderad]
Journal of Psychiatric Research 2016.Substance use after bariatric surgery: A review [expertöversikt; ograderad]
Detta är baserat på dr Vera Tarmans kliniska erfarenhet från beroendemedicin.
Detta är baserat på Dr Vera Tarmans klinisk erfarenhet från beroendemedicin.
Current Opinions in Endocrinology, Diabetes and Obesity 2020: Low carbohydrate ketogenic therapy as a metabolic treatment for binge eating and ultraprocessed food addiction [väldigt svag evidens]
Journal of Eating Disorders 2020: Treating binge eating and food addiction symptoms with low-carbohydrate ketogenic diets: a case series. [fallserier; svag evidens]
International Journal of Environmental Research and Public Health 2021: Very-low-calorie ketogenic diet: Apotential treatment for binge eating and food addiction symptoms in women. A pilot study [väldigt svag evidens]