Mättat fett eller socker – vad orsakar fettlever?
Icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD) är ett ökande hälsoproblem som i värsta fall kan leda till leversvikt.
Lyckligtvis behöver det inte vara en progressiv sjukdom. Ett flertal små studier har visat att lågkolhydrat- och ketogen kost kan utgöra effektiv behandling av NAFLD.
Nu menar dock en ny studie, publicerad i den medicinska tidskriften Diabetes Care, att mättat fett är en mycket större fara för fett i levern. Ett fynd som alltså står i kontrast till de tidigare nämnda studierna på lågkolhydratkost. Hur kommer det sig?
Först tar vi en närmare titt på studien. 16 överviktiga män lottades till att följa en kost med mycket mättat fett (SFA) eller mycket socker, i fyra veckor — sedan växlade man till den andra kosten.
Mer i detalj fungerade det så här: Deltagarna skulle äta en av de två dieterna i fyra veckor. Sedan hade de en sju veckor lång period då de återgick till sin normala kosthållning. När de sju veckorna var slut bytte de till den andra dieten i fyra veckor.
Resultatet av studien var att dieten med mättat fett ökade mängden fett i levern, dessutom såg man en mindre försämring av glukos och insulinrespons.
Detta väcker två viktiga frågor: Hur kan en kost rik på mättat fett leda till att försämra levervärden och blodsocker? Och hur kan en kost med så högt innehåll av socker inte göra det?
Den första frågan är ganska lätt att besvara.
På SFA-dieten åt man nära 400 kcal mer per dag än vid normalkosten och nära 300 kcal mer än på sockerdieten. Ett överskott av kalorier spelar roll.
Dessutom är det viktig att inte förväxla SFA-dieten med LCHF. På SFA-dieten åt man 239 gram kolhydrater per dag. Med andra ord kom ca 35 % av kalorierna från kolhydrater.
Det ger ytterligare evidens för att en kosthållning med högt kolhydratinnehåll OCH högt fettinnehåll är problematisk när det gäller metabol hälsa och fettlever. Detta var alltså inte ens i närheten av LCHF.
Spelar det roll? Ja, det spelar roll.
De här resultaten står i direkt kontrast till effekten av lågkolhydratkost, som även den har ett högt innehåll av mättat fett. En kosthållning med mycket mättat fett och ett lågt innehåll av kolhydrater med ett lägre kaloriinnehåll är, som vi nämner i inledningen, till fördel när det gäller fettlever.
Trots att studien inte nämner det specifikt, kan man dra slutsatsen att det mättade fettet i sig inte är ett problem, det är snarare hur kosten är sammansatt.
Du kan läsa mer om mättat fett i vår evidensbaserade guide.
Anledningen till att kosten med högt innehåll av socker inte orsakade en ökning av fettet i levern är en mer utmanande fråga att besvara.
Det kan helt enkelt vara så att det krävs längre tid för att se skillnad. Till exempel visade denna studie på en signifikant ökning av fett i levern efter ett halvår med ett ökat intag av sockersötade drycker. Men det finns andra som visat på liknande effekter efter endast nio dagar av ökat intag av fruktos.
Kan det handla om sockerarten? Det är helt klart möjligt att fruktos har en mer omedelbar påverkan, medan sukros tar längre tid.
Studiens resultat kan också ha att göra med det totala kaloriintaget, speciellt då ett högre intag av kalorier förstärker den skadliga responsen. Detta är intressant frågor som den här studien inte ger svar på, den väcker istället ytterligare frågor.
Slutsatsen är ändå att vi inte ska blanda ihop den här studien med lågkolhydratkost, då den kosthållningen i ett flertal studier visats vara till fördel vid fettlever, liksom för blodsocker och insulinnivåer — även med ett ökat intag av mättat fett.
Detta utgör ytterligare evidens för att vi inte kan diskutera makronutrienter — fett, mättat fett eller ens kolhydrater — utan att ta hänsyn till övrig kost. Sammansättningen av hela kosten och det totala energiinnehållet anpassar vår respons på olika makronutrienter. Det gäller metabol hälsa och det gäller fettlever.
Om du vill ha hjälp att utforma LCHF-kost som fungerar för dig, ta en titt på vår gratis tvåveckors LCHF-utmaning för att komma igång.
Tack för att du läser,
Dr Bret Scher
Tidigare
Mättat fett blir allt mer accepterat
Sena middagar är sämre för din hälsa
Ny studie: Lågkolhydratkost tillsammans med ökat proteinintag förbättrar hälsomarkörer
Vill du ha en gratis provmånad?
Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.
Ja tack!
Fördjupad kunskap
- ENDAST MEDLEMMAR
![Att undvika och få bukt med modern kronisk sjukdom]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Matkvalitet: räcker det med LCHF?]()
![Tolv vanliga misstag på LCHF]()
![Därför är mer protein bättre]()
- ENDAST MEDLEMMAR
!["Min värk har minskat, doktorn"]()
![Optimal prestation med ketoner]()
![Hormonbibeln – intervju med Martina Johansson]()
![Insulin, protein och hur man kan bromsa åldrande]()
![Min hjärna ville döda mig]()
![VIDEO: Erynn Kay - Does Fiber Make You Fat? (Breckenridge 2017)]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Lindra kronisk smärta med LCHF]()
![ASPI med dr Jacob Wilson]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Att se på hjärtsjukdom som en ingenjör]()
![För mycket protein är bättre än för lite]()
![Hur man ska tänka kring kost]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Kolesterol: passagerare, inte chaufför]()
![Behandling av traumatiska hjärnskador]()
![Vanliga problem och felsökning]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Finns det ett samband mellan LCHF och ätstörning?]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Så mäter du ditt insulinsvar]()
![Ett bättre liv med ketogen kost]()
![Exogena ketoner, experimentet]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Den senaste forskningen på LCHF]()
- ENDAST MEDLEMMAR
![Ett sjukhus som använder LCHF som behandling?]()
