Mysteriet med närsynthet
Närsynthet är oerhört vanligt i västvärlden. Runt var tredje barn blir närsynt idag. Men så verkar det inte alltid ha varit, och orsaken kan förvåna dig.
Här är ett avsnitt som inte fick plats i min kommande bok. Det var smärtsamt att prioritera bort, för ämnet är fascinerande.
Närsynthet: varför så vanligt?
Bland djur i naturen är dålig syn snarast en dödsdom, särskilt om de jagas eller jagar. Sådana gener borde snabbt sorteras bort. Faktum är att närsynthet knappt verkar existera bland vilda djur.
Samma sak bör ha gällt människor under vår utveckling. Vi behövde kunna se skarpt. De senaste 200 åren har uppfinningen av glasögon minskat problemet med närsynthet, men det är evolutionärt sett en ytterst kort tid. Våra gener har inte förändras mer än marginellt sedan dess. Så de kan inte förklara hur vanlig närsynthet är idag.
Mysteriet tätnar
Hur skarp syn hade människor innan vår nya mat? Det vet vi. På trettiotalet undersöktes olika stammar av jägare och samlare i Gabon i Afrika. Av 3 624 undersökta ögon var 14 närsynta, mindre än 0,4 procent, de flesta ganska lindrigt. Liknande resultat sågs hos eskimåer på femtiotalet. Men skarp syn skulle snart inte alls vara så självklar.
År 1969 undersöktes eskimåer i Alaska som nyligen tagit över de vitas kultur och mat. Hos eskimåer över 40 års ålder sågs då bara 1,5 procents närsynthet. Men hos yngre eskimåer var förekomsten över 50 procent! Liknande resultat har setts i andra befolkningar som just bytt till västerländsk livsstil. Skillnaden har förklarats med att bokläsande hos barn kanske ger närsynthet. Håller den förklaringen, eller har närsynthet samma förklaring som andra västerländska sjukdomar?
Det finns ett enkelt sätt att avgöra det. När både ny mat och bokläsande dyker upp samtidigt som närsyntheten vet man inte orsaken. Men vad händer i befolkningar som antingen får den nya maten eller böcker, men inte båda?
Barn på landsbygden i Nepal, söderhavsön Vanuatu och i Malawi har undersökts. De hade obligatorisk skolgång men begränsad tillgång till modern mat. Närsynthet var sällsynt trots att de läste (2,9, 1,3 respektive 4,1 procent).
Hur är det med motsatsen, modern mat i befolkningar som inte läser? När analfabeter i Kairo undersökts hade olika grupper mellan 11 och 39 procents närsynthet. Liknande resultat sågs hos Hong Kong-bor som aldrig gått i skola.
Det verkar inte spela någon roll om man läser eller inte. Äter man den moderna maten som barn blir man ofta närsynt. Annars får man nästan alltid skarp syn. Varför?
Långa ögon
Att äta mycket socker och stärkelse höjer insulinet och tillväxtfaktorn IGF-1. De får celler att dela sig, de ökar tillväxten i olika vävnader. När du vet vad närsynthet beror på kan polletten ramla ned.
Överst normalsyn. Underst närsynthet.
När du tittar på något långt bort faller ljuset normalt in genom pupillen, bryts av linsen och ger en skarp bild på näthinnan.
Vid närsynthet är det för långt till näthinnan. När du tittar på håll hinner ljusstrålarna vidgas igen innan de når näthinnan. Bilden blir suddig, du kan inte se skarpt på avstånd. Varför? Ögat har blivit för långt.
Sockret och stärkelsen kan ge sjukligt höga nivåer av tillväxtfaktorer. Om det lurar ögat att växa sig för långt blir du närsynt. Barn som undviker den nya maten bör få skarp syn. Äter de maten de är designade för kan synen utvecklas normalt. Precis som för alla djur i naturen och alla människor förr i tiden.
Är det kört om du redan är närsynt? Ja, har du vuxit färdigt kan du inte påverka det med maten. Men fram till 20-årsåldern bör man åtminstone kunna bromsa ökningen av närsynthet. Ta bort det som får ögat att växa för snabbt. På 50-talet visade en forskare att närsynta i snitt åt mindre kött än andra. Han testade sen att låta en grupp barn äta mer kött och utvecklingen av deras närsynthet bromsades upp jämfört med en kontrollgrupp. De barnen lär ha fått mindre blodsockerhöjning efter maten och därmed mindre av insulin och IGF-1.
Den nya maten ger mer tillväxthormoner i blodet. De ökar celldelningen överallt i kroppen. Det kan vara skadligt i längden, och närsynthet kanske bara är början.
Referenser
Samtliga studier ovan finns refererade här:
- Cordain L, et al. An evolutionary analysis of the aetiology and pathogenesis of juvenile-onset myopia. Acta Ophthalmol. Scand. 2002: 80: 125–135.
Mer
De västerländska sjukdomarnas ankomst
Ingen karies på stenålderskost?