Varför är inte c-peptid ett standardtest för insulinresistens?
i Diabetes, Insulinresistens, Lågkolhydratkost, Metabolt syndrom, Prediabetes, Professorn svarar 
Fråga: Hej,
Först tack för en mycket användbar kunskapsbaserad webbplats. Jag arbetar kliniskt som fysioterapeut där min främsta patientgrupp bland annat lider av ihållande smärttillstånd från olika organsystem samt brottas med övervikt.
Vissa har fått diagnosen typ 2-diabetes, andra har fått veta att de är prediabetiker och måste ta hand om sin vikt, men de allra flesta, trots att de är kraftigt överviktiga, har fått veta att deras blodsockernivå är helt okej.
Nu är intresset för förebyggande hälsa något som legat mig varmt om hjärtat i många år och jag har därför skaffat mig en del kunskap om bland annat insulinresistens. Reaktionen från husläkaren är varierande men de allra flesta är positiva till min rekommendation att följa upp detta med ett utökat blodprov där bland annat c-peptid bedöms.
Det är inte ovanligt att vi upptäcker för höga insulinvärden och normala blodsockervärden hos en patient. Med kostförändringar och successivt förbättrad fysisk aktivitet går det att sänka insulinvärdena till väl inom normalområdet. Resultatet blir ofta bättre sömn, mer energi, mindre smärta, minskad vikt, blodtrycksnormalisering och normaliserade triglyceridvärden. Det vill säga inte bara positiva subjektiva fynd utan även positiva objektiva fynd när vi tar ett nytt blodprov strax efter intervention.
Min fråga är: Varför mäts endast blodsockervärden, som kan vara normala, och inte också c-peptid vid standardtest för utvärdering av insulinresistens när vi idag är medvetna om de negativa hälsokonsekvenserna höga insulinvärden kommer att kunna ge om det är obehandlat?
Professorn svarar: Jag håller helt med dig om att man alltför sällan använder fasteinsulin eller c-peptid som hjälp till att fastställa insulinresistens. Det är känsliga mått som reagerar långt innan fasteglukos stiger.
På min vårdcentral använder vi det relativt ofta. Jag tror att den enkla förklaringen till ”impopulariteten” är att det kan vara svårt att tolka värdena. Särskilt hos de som har en tendens till insulinresistens så ökar ju insulinet kraftigt om man äter minsta mängd kolhydrater dessutom.
Jag har varit med om skyhöga insulinvärden som kunnat förklaras med att patienten bara konsumerat en skvätt socker innan mätning, t ex druckit kaffe med mjölk och socker. Så man måste ju vara helt säker på att värdena verkligen är fastande (fria från kalorier) avseende både dryck och mat.
Och dessutom så är våra referensområden inte så användbara härvidlag; att ligga inom den högre delen av referensområdet innebär i regel att man är ganska insulinresistent (i alla fall på de flesta labb, referensområdena är olika i olika regioner). Och förresten, insulin- respektive c-peptidprover brukar vara ganska dyra och många regioner gör allt för att hålla kostnaderna nere.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor
Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.
Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.
Vi ser fram emot din fråga!
Senaste inläggen
Livsstilscoachen vill inte prata om LCHF
Potatismjöl bra källa till resistent stärkelse?
Ökar intaget av rött kött verkligen risken för cancer?
Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.
