Stimulerar protein tillväxt av cancerceller?
Fråga: Hej,
Jag har lyssnat på Rangan Chatterjees pod med dr Pradip Jamnadas, om fasta. Jag lyssnade därefter på en av Jamnadas föreläsningar på Youtube. Han säger där bland annat att protein stimulerar tillväxt av cancerceller, att vi inte behöver särskilt mycket protein alls och framför allt ska vi inte ta extra protein som tillskott (om vi inte är body builders). Detta gör mig undrande över high protein keto. Tidigare har olika experter, bland annat i detta forum, framhållit att (för?) mycket protein ger insulinpåslag och därmed fettinlagring på samma sätt som kolhydrater. Jamnadas, som förespråkar olika former av fasta för hjärtpatienter och för oss alla, menar att detta alltjämt gäller. Protein stimulerar tillväxt, och som jag förstår det, även av cancerceller. Kan du klargöra vad senaste forskningen säger? Skall jag äta ”high protein keto”? Varför? Vilka är för- och nackdelar med mycket respektive lite protein i kosten? Gäller olika för olika åldrar/kön? Tack på förhand
Professorn svarar: Oj, det var många frågor på en gång. Om jag tar första delen med att protein ”stimulerar tillväxt av cancerceller” så ligger det en del i det. Men man får vara noga med hur man uttrycker detta. Proteiner bygger upp alla våra celler. Det är protein som skapas utifrån de mallar vi har i vårt DNA, bokstavligen. Så ja, protein är grundläggande för alla cellers tillväxt och delning och därmed alla våra kroppsvävnaders tillväxt. Protein behövs också för att t ex immunsystemet skall kunna hindra de första cancercellerna att leva vidare. Vi har bland annat särskilda mördar-T-celler till det (T-killer cells). Problemet med cancer är inte i första hand att hindra den från att växa utan det är att inte få några första cancerceller som överlever i kroppen överhuvudtaget, som sedan kan växa om man har otur, och därefter sprida sig. T-cellerna dödar bland annat dessa cancerceller. De kan också angripa virusinfekterade celler och på så sätt stoppa virusbildning. En del virusar ger ju också cancer. Så immunsystemet är viktigare än saker som påverkar tillväxt får man säga.
Så resonemanget om protein och cancer som ett enkelt samband haltar; Man kan inte säga att mer protein automatiskt skulle ge högre risk för cancer. Om man tar bort för mycket protein ur kosten så blir immunsystemet sämre. Sett ur ett annat perspektiv så finns det inga stora randomiserade studier på olika kosthållningar som verkligen visat att en viss kosthållning skyddar bättre mot cancer än någon annan. Så vitt jag vet har man emellertid bara försökt sig på en tillräckligt stor randomiserad studie som också var tillräckligt lång (trodde man) för att kunna testa kost mot bland annat cancer. Det var den så kallade WHI-studien på kvinnor i USA som startade för snart 30 år sedan. I den studien deltog nästan 50 000 kvinnor och det undersöktes om det var bättre med fettsnål kost + mycket fibrer + mycket frukt och grönt mot cancer och hjärtkärlsjukdom jämfört med att fortsätta äta som förut. Och kort och gott så fann man ingen skyddande effekt mot cancer med den tänkta frukt- och grönt- och fiberkosten. Däremot fann man att den grupp kvinnor som hade känd hjärtkärlsjukdom blev sjukare av experimentkosten (med extra mycket grönsaker och fibrer och lite fett) vilket jag tycker är en stor skandal att man inte tagit fasta (!) på mer.1
I PREDIMED-studien, där man jämförde medelhavskost med fettsnål kost i Spanien, fann man minskad utveckling av invasiv bröstcancer i gruppen som åt medelhavskosten. Men det var ett slags ”positivt” bifynd; studien var gjord för att testa effekterna på hjärtkärlsjukdom, och hjärtkärlsjukdom minskade hela 30 % med medelhavskosten jämfört med den fettsnåla kosten.
Klassisk medelhavskost har byggt just på ganska lång fasta, och det passar ju in här bland dina frågor. Klassiskt så har man ju i många regioner kring Medelhavet ätit två stora måltider snarare än de tre huvudmål och tre mellanmål som Livsmedelsverket brukar rekommendera i Sverige. Klassisk medelhavskost har alltså ofta varit fri från frukost och då blir det ett naturligt långt uppehåll mellan kvällsmat och nästa måltid som blir lunchen dagen efter. Men det finns inga stora långa studier på hur man skall fasta för att det skall ge mindre risk för cancer till exempel. Det finns inga tydliga skillnader mellan folkslag/regioner där man fastar återkommande (oftast av religiösa skäl) och andra som äter mer med samma måltidsintervall året om. Vad gäller nyttan med fasteperioder så brukar jag själv mest hänvisa till att vi är konstruerade för att kunna vara utan mat i långa perioder (vi sparar vår galla i en blåsa till exempel) och att vi slösar mer med energin när vi äter stora glesa måltider än om vi småäter, vilket gör det lättare att minska på sin övervikt med den metoden, om man vill. Man kan ju i och för sig vända på det och konstatera att om man småäter så går kroppen ned en aning i metabolism, den blir snålare, jämfört med om man äter stora måltider med lång tid emellan. Historiskt har det antagligen varit en signal till kroppen att det inte finns lika mycket mat och att man behöver spara på det lilla man får fatt i.
Vi behöver mer forskning på flera av dessa områden: Betydelsen av mycket protein i kosten respektive av långa måltidsuppehåll. Men just vad gäller betydelsen av att insulin stiger en aning av stort proteinintag tror jag inte påverkar cancerutvecklingen alls. Vid ett ganska ordinärt intag av kolhydrater så stiger insulinet utan vidare 10 gånger; om det skulle vara viktigt för cancerutveckling skulle vi för länge sedan ha sett, i ovannämnda studier, att det var fettsnål kost (med mycket kolhydrater som ger insulinpåslag) som gav en kraftig cancerökning, inte proteinrik kost som kanske ger 10 % insulinpåslag. Det blir en 100-faldig skillnad alltså, mellan att stiga 10 % eller 10 ggr (= 1000 %). Men om man är ung och har goda förutsättningar att få mycket muskler och om just det är målet med kosthållningen (och den träning som då ofta hör till) kan det vara lättare att nå sitt mål om man äter high protein keto. Men även med mer ”vanlig” lågkolhydratkost kommer du långt om du vill förbättra din hälsa. I en av mina egna studier visar jag exempelvis att man får bättre stegring av nyttigt kolesterol samt mindre inflammation av lågkolhydratkost jämfört med fettsnål kost.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor
Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.
Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.
Vi ser fram emot din fråga!
Senaste inläggen
Ärftligt högt kolesterol
Gikt och LCHF
Typ 2-diabetes, betaceller och insulinbehandling
Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.
