HP_foods_desktop-SE
HP_recipes_desktop-SE
HP_snacks-desktop-SE
HP_foods_desktop-SE
HP_recipes_desktop-SE
HP_snacks-desktop-SE

Växtprotein eller animaliskt protein: Vilket är mest hälsosamt?

Att öka ditt proteinintag kan ge många hälsovinster, såsom viktnedgång, bättre kroppssammansättning, förbättrad blodsockerkontroll, högre mättnadskänsla och mycket mer.

Det är dock viktigt att känna till att alla proteinkällor inte är desamma. Växtprotein och animaliskt protein skiljer sig åt signifikant på många sätt. Spelar det någon roll vilket slags protein du väljer? I denna guide kommer vi att utforska den frågan och studera den senaste forskningen inom området.

Precis som med alla våra guider vill Diet Doctor utrusta dig med evidensbaserad information för att du ska bli stärkt i att kunna fatta egna beslut. Om du följer våra tips och förslag i den här guiden är vi övertygade om att du inte kommer att ha några problem med att möta ditt proteinbehov oavsett om du äter växtbaserat eller animaliskt protein, eller en blandning av de båda, beroende på din livsstil.

Sammanfattning

  1. Ett förhöjt proteinintag, oavsett om det kommer via växtprotein eller animaliskt protein, kan ge många hälsovinster.
  2. Jämför man 1 gram animaliskt protein med 1 gram växtprotein är det animaliska proteinet mer komplett, det absorberas lättare i kroppen och har bättre muskelbyggande effekter, det innehåller fler näringsämnen samt färre kalorier och kolhydrater.
  3. Du kan tillgodose ditt proteinbehov med endast växtbaserat protein om du väljer soja eller om du blandar dina växtproteinkällor för att få en komplett aminosyraprofil.
  4. Det finns idag ingen högkvalitativ data som tyder på att ett högre intag av animaliska produkter ger negativa hälsoeffekter. Om du lever hälsosamt i övrigt ska du kunna njuta av den proteinkälla du tycker bäst om.
DD+ MEDLEMSKAP

Vad är fullvärdigt protein?

Du kanske har hört att olika livsmedel kategoriseras som “fullvärdigt protein” eller “icke fullvärdigt protein”. Men vad betyder det egentligen?

När du har ätit mat som innehåller protein bryter kroppen ner proteinet till aminosyror – proteinets “byggstenar”. Av de 20 aminosyrorna man har hittat i protein kan kroppen själv producera elva av dem. De andra nio är essentiella, vilket innebär att de måste komma från kosten då kroppen inte själv kan producera dessa.

Lyckligtvis är animaliskt protein “fullvärdigt” och bidrar alltså med alla aminosyror i de mängder kroppen behöver. Växtprotein är dock (med soja som undantag) “icke fullvärdigt” för att det saknar tillräckliga mängder av en eller flera essentiella aminosyror.1

Det betyder inte att du inte kan möta ditt proteinbehov från vegetabilier. Du behöver bara blanda intaget av olika växtproteinkällor för att kompensera för de aminosyror som det inte finns så gott om. Exempelvis kan du kombinera baljväxter, såsom bönor eller ärtor (som innehåller mycket av aminosyran lysin men mindre av metionin) med spannmål som är rika på metionin men har lågt innehåll av lysin. Korn- och linssoppa är ett populärt exempel på denna kombination.

Alternativt kan du kombinera bönor med nötter och frön, äta hummus tillsammans med fullkornspitabröd eller varför inte den klassiska kombinationen ris och bönor.

Kolhydratrika kombinationer som de som beskrivs ovan passar inte så bra ihop med lågkolhydratkost, men om du är mindre strikt med kolhydratintaget kan detta upplägg bidra med alla essentiella aminosyror.


Kolhydrater och kaloriinnehåll

Växtbaserade proteinkällor tenderar att innehålla mer kolhydrater och kalorier än motsvarande mängd protein från animaliska källor. Om du äter lågkolhydratkost eller keto kan det vara svårt att hålla dig till den kolhydratnivå du vill om du använder dig av växter som din enda proteinkälla.

Vår proteintabell visar det antalet kalorier som krävs av olika livsmedel för att få i sig 25 gram protein. Som du kan se kan du få i dig 25 gram protein av nötkött på en bråkdel av de kalorier du behöver få i dig från quinoa, jordnötssmör eller svarta bönor för att komma upp i 25 gram protein.

protein and calories from animal and plant foods

Din portion med nötkött innehåller dessutom inga kolhydrater, till skillnad från portionen med quinoa som innehåller 126 gram kolhydrater och svarta bönor som innehåller 68 gram.

Om du vill hålla ditt kolhydratintag under 20 eller 50 gram per dag och hålla ditt kaloriintag så lågt som möjligt kanske inte en kost med uteslutande växtbaserade proteinkällor är ett realistiskt alternativ. Om du däremot är mer liberal när det gäller kolhydrat- och kaloriintag kan växtbaserat protein vara ett bra val.


Biotillgänglighet/absorption

Din kropp absorberar generellt sett animaliskt protein bättre än växtprotein. Soja är undantaget och är jämförbart med animaliska proteinkällor.

I praktiken innebär detta att du kan behöva äta 20-50 % mer av växtbaserade proteinkällor för att absorbera motsvarande mängd aminosyror som du skulle göra från animaliska källor.2

Det betyder inte att du inte kan möta dina proteinmål med mestadels växtproteiner. Det kan du absolut göra, speciellt om du prioriterar att äta soja. Det är dock viktigt att du har ett extra öga på de kalorier och kolhydrater som kommer med den större volym mat som krävs, om du försöker gå ner i vikt.


Anabola eller muskelbyggande effekter

Ett högre proteinintag har anabola effekter, vilket innebär att det hjälper dig att bygga muskler.3

Det betyder dock inte att du per automatik kommer få bodybuildarmuskler bara för att du äter protein. Det innebär snarare att ett högre proteinintag kan hjälpa dig att bygga eller bibehålla din nuvarande muskelmassa – särskilt om du tränar.

I genomsnitt har animaliska proteinkällor mer muskelbyggande fördelar per gram om man jämför med växtbaserade proteinkällor.4

Det är dock återigen värt att nämna att soja kan vara unikt bland växtprotein då det verkar ha liknande muskelbyggande effekter som animaliskt protein.5

Är du på jakt efter den maximala muskelbyggande effekten per gram protein och per kalori verkar animaliskt protein vara det bästa valet.6

Bortsett från soja behöver du kombinera olika typer av växtbaserade proteinkällor och äta mer protein för att få motsvarande muskelbyggande effekt som du skulle ha fått från animaliskt protein.7 Det är dock fullt möjligt för de som inte äter animaliska produkter.

BLI MEDLEM

Medföljande näringsämnen

Animaliskt och växtbaserat protein har båda vissa fördelar gentemot varandra när det gäller näringsämnen.

En teori, “Protein leverage hypothesis”, menar att vårt behov av naturligt protein från maten handlar lika mycket om de mikronäringsämnen som kommer med den proteinrika maten som proteinet i sig.8

Jämfört med växtbaserade proteinkällor innehåller animaliska källor mer vitamin B12, D-vitamin, omega-3-fettsyran DHA, hemjärn, zink och vitamin K2.9

Växtbaserade källor innehåller mer fibrer, C-vitamin och flavonoider jämfört med animaliska källor.10

Även om man rent medicinskt inte kan drabbas av fiberbrist kan en del vilja lägga till mer fiberrika livsmedel, såsom ovanjordgrönsaker, till sin kost om det mesta av deras protein kommer fram animalier.11

Läs mer i vår guide om 15 LCHF-vänliga råvaror med högt fiberinnehåll.

Om det mesta av ditt protein kommer från växtkällor rekommenderar vi dock starkt att du överväger supplementering av de vitaminer och mineraler som nämns här ovan.12

Läs mer i våra guider om du hur äter lågkolhydratkost som vegan eller vegetarian.


Livslängd och kronisk sjukdom

En av de mest diskuterade frågorna när det gäller protein generellt handlar om effekten det har på människors livslängd. Data från flugor, råttor och andra djur föreslår att en kost med lägre proteinintag kan förbättra livslängden, medan data på människor är otillräcklig och dessutom väldigt svag.13

I teorin kan en kosthållning med högt proteinintag “slå på” tillväxtsignaler i våra kroppar, särskilt mTOR (mechanistic target of rapamycin).14

Men går det att tillämpa data från möss och flugor på människor? Kanske inte.

Som vi har visat i den här guiden kan ett högre proteinintag bidra till viktnedgång, metabol hälsa och ökad styrka – som alla är viktiga faktorer för att förbättra hälsan och leva väl.

Vidare visar djurstudier att en kost med lågt proteininnehåll förvisso kan förbättra livslängden men även leda till övervikt och fetma.15 Och proteinrik kost förbättrar reproduktiv hälsa, vilket för flugor och möss kan vara den ultimata markören för generell hälsa.16

Djurdata verkar därför föreslå att vi behöver välja mellan hälsa och livslängd, en intressant paradox.

Vi behöver dessutom känna till att den exakta påverkan animaliskt protein har på livslängd inte bara är långt ifrån klarlagd, den kan dessutom vara extremt liten, om den ens existerar alls.17

Med andra ord; Om du undviker kött, kommer du då öka din livslängd med några månader? År? Ett decennium eller mer? Svaret är väldigt oklart, men givet den låga riskkvoten i mänskliga studier för att dö oavsett orsak av animaliskt protein kontra växtprotein vågar vi antyda att de flesta inte kommer att få en meningsfull ökning av livslängd.

Tittar vi på behovet av ett adekvat proteinintag när det gäller att förebygga förlust av muskelvävnad och svaghet som kommer med stigande ålder verkar det inte vara särskilt tillrådigt att rekommendera ett begränsat proteinintag för att leva längre.

Nedan kan du läsa mer för ett representativt exempel av en humanstudie som föreslår att ett lägre animaliskt eller generellt proteinintag förbättrar livslängden och få en bättre förståelse för varför vi tycker att kvaliteten av forskningen inte stödjer rekommendationen.

En observationsstudie rapporterar att ett högre intag av animaliskt protein, men inte växtprotein, är associerat med en högre risk att dö hos människor i åldern 50 till 65 år.18 Samma samband fanns inte för de över 65 år, förmodligen till viss del på grund av behovet av adekvat proteinkonsumtion för att förhindra skörhet och sarkopeni med stigande ålder.19

Datan kunde inte visa huruvida typen av protein orsakade skillnaden eller om studieresultat var snedvridet, som exempelvis “healthy user bias” (friska personer med redan låga riskförhållanden), och att detta i så fall orsakade skillnaden.

I en observationsstudie inträffar “healthy user bias” när människor som följer konventionella hälsorekommendationer – såsom “ät vegetariskt istället för animaliskt” – är friskare än kontrollgruppen eller gruppen de jämförs med redan från start.

I den ovannämnda studien hade exempelvis de som valde mer växtbaserat protein en lägre incidens av diabetes redan vid början av studien jämfört med de som åt mer animaliskt protein (2 % vs. 17 %). Eftersom den största skillnaden i dödlighet berodde på dödlighet i diabetes kan det ha haft mer att göra med det underliggande hälsotillståndet än valet av protein.

Även om detta inte ogiltigförklarar all den svaga evidensen från observationsstudier, att animaliskt protein påverkar livslängden negativt, är det viktigt att känna till att vissa observationsstudier inte har rapporterat någon skillnad i dödlighet mellan de som äter kött och de som inte gör det.20


När det gäller möjliga skillnader i effekt av växtprotein kontra animaliskt protein på kroniska sjukdomar tyder vissa data på att animaliskt protein är mer oroväckande. Med det sagt är datan som föreslår att ett intag av animaliskt protein leder till diabetes, hjärtsjukdom eller till och med för tidig död av låg kvalitet och därför, anser vi, bör den inte användas för att fälla avgörande argument.21


Som vi beskriver i våra djupgående guider om rött kött och om kost och cancer är datan som talar emot animaliska livsmedel fortfarande väldigt svag. När vi tittar på mer högkvalitativ evidens hittar vi ingen sådan som stödjer påståendet att animaliska livsmedel är mindre hälsosamma än växtbaserade alternativ, särskilt om det handlar om en i övrigt hälsosam livsstil.


Miljö

Du kanske har hört argument som att sluta med kött är en av sakerna du kan göra för att bidra till en bättre miljö.

Det är sant att kor och andra idisslande djur avger metangas när de rapar och på grund av det kan de ha en större påverkan på växthuseffekten än andra djur, som exempelvis kyckling eller gris. Det är dock fortsatt väldigt komplicerat att beräkna det faktiska bidraget av metangas från kor till de andra växthusutsläppen.

Till att börja med är det en omfattande skillnad när det gäller miljöpåverkan mellan industriell boskapsuppfödning och gräsbetande boskap. Som vi diskuterar i vår podcast med dietist, bonde och förespråkare för regenerativt jordbruk, Diana Rodgers, kan betande boskap till och med vara positivt för miljön genom att det förbättrar jordkvaliteten och tar bort kol från atmosfären.

Miljöargumentet nyanseras också när man undersöker hur mycket vatten och andra resurser kor kräver. Vattnet som används till kött kommer till största delen från nederbörd, inte från bevattning. Ris och mandel kräver dock mycket mer “blått vatten” – det vatten som kommer från bevattning och som endast finns i begränsade mängder – per gram protein än kött.22

I slutändan, om vi zoomar ut och tittar på miljöskador i ett bredare perspektiv, bidrar mänskliga aktiviteter och användning av fossila bränslen mycket mer till klimatförändringen än vad idisslande djur gör.23 Detta inkluderar även de fossila bränslen som krävs för växtbaserat jordbruk.

Hela miljöfrågan är alldeles för komplex för att kunna utforskas på ett tillfredsställande sätt i denna guide. Detaljerna kring detta ämne är dock mer nyanserade än vad man kanske tror vid första anblick.

Om du vill lära dig mer om denna viktiga fråga och hur du kan göra skillnad kan du lyssna på vår podcast med växthusgasexperten professor Frank Mitloehner och ett annat podcastavsnitt med miljöadvokat och ranchägare Nicolette Hahn Niman. Du kan också läsa vår serie i tre delar om den klimatsmarta köttätaren.


Djur eller växter, du väljer

Att öka ditt proteinintag, oavsett om det är via animaliska eller växtbaserade källor, kan ge många hälsovinster.

Jämför man gram för gram är animaliskt protein mer fullvärdigt, det är lättare för våra kroppar att ta upp det, det har bättre muskelbyggande effekter, det innehåller mer näringsämnen samt färre kalorier och kolhydrater.

Det finns i dagsläget ingen högkvalitativ data som stödjer oron att ett högre intag av animaliska produkter ger negativa hälsoeffekter.

Trots skillnaden mellan animaliska och växtbaserade proteinkällor kan du möta ditt proteinbehov med enbart vegetabiliskt protein.

Äter du en vegetarisk eller vegansk kost är det viktigt att du blandar dina växtbaserade proteinkällor för att få en fullständig aminosyraprofil och att du siktar på minst 1,5 gram per kilo kroppsvikt för att absorbera tillräckligt tillgängligt protein. Kom ihåg att soja är ett bra livsmedel att äta för att få i sig fullvärdigt protein med god absorptionsförmåga. Prata även gärna med din läkare om nödvändiga vitamin- och mineraltillskott.

Oavsett om du föredrar växt- eller animaliska proteinkällor kommer här några av våra favoritrecept.

Proteinrika recept

Växtprotein eller animaliskt protein: Vilket är mest hälsosamt? - evidensbaseringen

Denna guide är skriven av Dr Bret Scher och den senaste uppdateringen gjordes den 13 september 2022. Den blev mediciniskt granskad av Dr Michael Tamber den 28 juli 2022.

Guiden innehåller vetenskapliga referenser. Du kan hitta dessa i de grå noterna som finns i texten. Klicka på länkarna för att komma till den aktuella studien. När det är lämpligt inkluderar vi en gradering av styrkan på evidensen, med en länk till vår policy om detta. Våra evidensbaserade guider uppdateras minst en gång per år för att alltid referera till aktuell vetenskap inom området.

Alla våra evidensbaserade hälsoguider är skrivna och granskade av läkare som är experter på ämnet. För att vara fria från jäv och särintressen visar vi inga annonser, säljer inga produkter och tar inte emot pengar från industrin.

Läs mer om våra policyer och vårt arbete med evidensbaserade guider, kontroversiella ämnen inom nutrition, vårt team av skribenter och vårt team av medicinska granskare.

Om du skulle hitta felaktigheter i den här guiden, mejla support@dietdoctor.com.

Disclaimer: När medicinsk granskning av denna text gjorts innan översättning till svenska gäller den medicinska granskningen originaltexten. Vid eventuella faktaavvikelser som har uppstått i översättningen kommer originalversionen av denna text att ha företräde.

  1. Amino Acids 2018: Protein content and amino acid composition of commercially available plant-based protein isolates [laboratoriestudie; ograderad]

    Food and Agriculture Organization of The United Nations 2011: Dietary protein quality evaluation in human nutrition [översiktsartikel; ograderad]

  2. De följande sammanfattningarna dokumenterar den bättre biotillgängligheten och det högre innehållet av essentiella aminosyror i animaliskt protein:

    Food and Agriculture Organization of The United Nations 2011: Dietary protein quality evaluation in human nutrition [översiktsartikel; ograderad]

    Nutrients 2019:
    The role of the anabolic properties of plant- versus animal-based protein sources in supporting muscle mass maintenance: A critical review
    [översiktsartikel; ograderad]

    The Journal of Nutrition 2015: The skeletal muscle anabolic response to plant- versus animal-based protein consumption
    [översiktsartikel; ograderad]

  3. Nutrition Reviews 2016:
    Effects of dietary protein intake on body composition changes after weight loss in older adults: a systematic review and meta-analysis
    [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    American Journal of Clinical Nutrition 2012: Effects of energy-restricted high-protein, low-fat compared with standard-protein, low-fat diets: a meta-analysis of randomized controlled trials [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    Nutrients 2019: Dietary protein and muscle mass: Translating science to application and health benefit [översiktsartikel; ograderad]

  4. Följande översikter belyser att animaliskt protein har mer metabola (eller muskelbyggande) effekter än växtbaserat protein. De sammanfattar: “Exempelvis har protein i mjölk, vassle, ägg, kasein och nötkött högst poäng (1,0), medan poäng för växtbaserat protein ser ut som följande: soja (0,91), ärtor (0,67), havre (0,57) och fullkorn (0,45).”

    Proceedings of the Nutrition Society 2018: Characterising the muscle anabolic potential of dairy, meat and plant-based protein sources in older adults [översiktsartikel; ograderad]

    Journal of Nutrition 2015: The skeletal muscle anabolic response to plant – versus animal-based protein consumption [översiktsartikel; ograderad]

  5. Följande randomiserade studie visar liknande anabola effekter för proteintillskott gjort på soja och vassle.

    International Journal of Environmental Research and Public Health 2020: No significant differences in muscle growth and strength development when consuming soy and whey protein supplements matched for leucine following a 12 week resistance training program in men and women: A randomized trial [ måttlig evidens]

  6. Som vi nämnde tidigare kan soja vara ett undantag. Det finns en del evidens som föreslår att det har liknande muskelbyggande effekt som animaliskt protein.

  7. Kom ihåg att växtprotein inte har lika hög biotillgänglighet som animaliskt protein, så du behöver konsumera omkring 20-50 % mer för att uppnå samma effekt.

  8. Obesity reviews 2005: Obesity: the protein leverage hypothesis [översiktsartikel; ograderad]

    PLoS One 2011: Testing protein leverage in lean humans: a randomised controlled experimental study [randomiserad studie; måttlig evidens]

  9. Experimental Biology and Medicine 2007: Vitamin B12 sources and bioavailability
    [översiktsartikel; ograderad]

    American Journal of Clinical Nutrition 2004: Vitamin D fortification in the United States and Canada: current status and data needs
    [översiktsartikel; ograderad]

    International Journal of Vitamin and Nutrition Research 1998: Can adults adequately convert alpha-linolenic acid (18:3n-3) to eicosapentaenoic acid (20:5n-3) and docosahexaenoic acid (22:6n-3)? [översiktsartikel; ograderad]

    Biological Trace Element Research 2009: Total iron and heme iron content and their distribution in beef meat and viscera [overview article; ungraded]

    Nutrients 2020: Vitamin K2 needs an RDI separate from vitamin K1 [översiktsartikel; ograderad]

  10. Även om det inte finns något essentiellt behov när det gäller fiberintag associerar många observationsstudier ett högre fiberintag med ett antal potentiella hälsovinster.

    Nutrients 2020:
    The health benefits of dietary fibre
    [översiktsartikel; ograderad]

    US Food and Nutrition Board rekommenderar ett lägsta fiberintag på 25 gram för kvinnor och 38 gram för män per dag, baserat på forskning som kopplar ett högre fiberintag till bättre hälsa.

    Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics: Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Health implications of dietary fiber [översiktsartikel; ograderad]

    Dessa rekommendationer är dock mestadels baserade på observationsstudier gjorda på populationer som äter blandkost eller fettsnål kost. Vi har ingen specifik information när det gäller de som äter lågkolhydratkost.

    Högt fiberintag kontra lågt fiberintag kan fungera som en proxy för livsmedelskvalitet i många studier. Kolhydratinnehållande livsmedel med lågt fiberinnehåll tenderar att vara lågkvalitativa, högprocessade livsmedel. Därför antar vissa experter att de som äter lågkolhydratkost inte får ta del av samma hälsovinster från fibrer som de som äter en kost med mer kolhydrater. Mer data krävs dock för att stödja detta påstående.

    C-vitamin kan fungera som en antioxidant och även delta i många enzymatiska reaktioner. Den finns i betydligt större mängd i växter och är sällsynt i animaliska livsmedel.

    Advances in Nutrition 2014: Vitamin C [översiktsartikel; ograderad]

    Flavonoider anses ha antioxidativa, antiinflammatoriska och till och med anticancerogena egenskaper. De återfinns nästan uteslutande i vegetabiliska livsmedel. Det finns dock inget rekommenderat intag för flavonoider och heller inga kända negativa biverkningar av flavonoidbrist.

    Journal ofNutritional Science 2016: Flavonoids: an overview [översiktsartikel; ograderad]

  11. Även om den största delen av datan kommer från lågkvalitativa observationsstudier är ofta ett ökat fiberintag associerat med förbättrat hälsoutfall. Detta kan bero på dess samband med insulinkänslighet, minskad mängd Apo B-innehållande fettpartiklar, fördelaktig effekt på mikrobiomet och andra potentiella mekanismer.

    Nutrients 2020:
    The Health Benefits of Dietary Fibre
    [översiktsartikel; ograderad]

  12. Alla förändringar när det gäller att börja, sluta eller justera intaget av tillskott och läkemedel bör göras i samråd med din läkare eller vårdgivare.

  13. EBioMedicine 2019: The impact of dietary protein intake on longevity and metabolic health [översiktsartikel; ograderad]

  14. Nature Cell Biology 2019: mTOR as a central hub of nutrient signalling and cell growth [översiktsartikel; ograderad]

    Nature Reviews Molecular Cell Biology 2013: Amino acid signalling upstream of mTOR [översiktsartikel; ograderad]

    Det finns en oro att en kontinuerlig tillväxtsignalering uppmuntrar inte enbart friska celler men även sjuka celler eller cancerceller. Därför kan det vara så att man vill, allt annat lika, begränsa kontinuerlig mTOR-stimulering genom att minska proteinintaget.

    Nature 2009: Rapamycin fed late in life extends lifespan in genetically heterogeneous mice [djurstudie; väldigt svag evidens]

  15. Nutrition Research Review 1997:
    Integrative models of nutrient balancing: application to insects and vertebrates
    [översikt av djurstudier; väldigt svag evidens]

    The Royal Society Publishing 1993: A multi-level analysis of feeding behaviour: the geometry of nutritional decisions [djurstudie; väldigt svag evidens]

    Animal Behaviour 1993: The geometry of compensatory feeding in the locust [djurstudie; väldigt svag evidens]

  16. Proceedings of the National Academy of Sciences 2008: Lifespan and reproduction in Drosophila: New insights from nutritional geometry [djurstudie; väldigt svag evidens]

  17. En omfattande översikt fann evidens för en förhöjd risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom samt dödlighet oavsett orsak, även om den förhöjda risken är extremt liten, med en riskkvot på 1,03.

    JAMA Internal Medicine 2020: Associations of processed meat, unprocessed red meat, poultry, or fish intake with incident cardiovascular disease and all-cause mortality [nutritionskohortstudie med HR < 2; väldigt svag evidens]

    Och en observationsstudie gjord i Italien år 2021 rapporterade en lägre risk att dö oavsett orsak hos de som åt MER protein. Detta bevisar inte att animaliskt protein ger en skyddande effekt, men det ifrågasätter definitivt om det kan vara skadligt, när de som åt mest levde längst.

    Journal of Gerontology 2021: Animal protein intake is inversely associated with mortality in older adults: the InCHIANTI study [nutritionsepidemiologisk studie med HR < 2; väldigt svag evidens]

  18. Cell Metabolism 2014: Low protein intake is associated with a major reduction in IGF-1, cancer, and overall mortality in the 65 and younger but not older population [nutritionsepidemiologisk studie och djurstudie; väldigt svag evidens]

  19. PLoS One 2017: Health outcomes of sarcopenia: A systematic review and meta-analysis [översiktsartikel; ograderad]

  20. American Journal of Clinical Nutrition 2016: Mortality in vegetarians and comparable nonvegetarians in the United Kingdom [nutritionsepidemiologisk studie; väldigt svag evidens]

    American Journal of Clinical Nutrition 2009: Mortality in British vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford) [nutritionsepidemiologisk studie; väldigt svag evidens]

  21. Följande är lågkvalitativa nutritionsepidemiologiska studier som föreslår en minimalt förhöjd risk med intag av rött kött eller en lägre risk med växtbaserat protein. Som vi dock diskuterar i vår guide om olika typer av studier försvåras den här typen av evidens av “healthy user bias”, bristfällig datainsamling, störfaktorer och andra metodologiska svagheter.

    JAMA Internal Medicine 2016: Association of animal and plant protein tntake with all-cause and cause-specific mortality [nutritionsepidemiologisk studie med HR < 2; väldigt svag evidens]

    British Journal of Nutrition 2014: Association between total, processed, red and white meat consumption and all-cause, CVD and IHD mortality: a meta-analysis of cohort studies [observational study with HR < 2; very weak evidence]

    Current Atherosclerosis Report 2013: Unprocessed red and processed meats and risk of coronary artery disease and type 2 diabetes – An updated review of the evidence [observationsstudie med HR < 2; väldigt svag evidens]

    Journal of the American Heart Association 2017. Role of total, red, processed, and white meat consumption in stroke incidence and mortality: A systematic review and meta‐analysis of prospective cohort studies [observationsstudie med HR < 2; väldigt svag evidens]

    BMJ: Risks of ischaemic heart disease and stroke in meat eaters, fish eaters, and vegetarians over 18 years of follow-up: results from the prospective EPIC-Oxford study [observationsstudie; svag evidens]

    Andra studier visar ett samband med processat kött men inte med minimalt processat rött kött.

    Circulation 2010: Red and processed meat consumption and risk of incident coronary heart disease, stroke, and diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis [observationsstudie med HR < 2; väldigt svag evidens]

  22. MDPI 2020: The water footprint of global food production [översiktsartikel; ograderad]

  23. Följande uttalande (på engelska) från the US Environmental Protection Agency visar att allt jordbruk i USA (inklusive både växt- och animaliskt jordbruk) bidrar till 10 % av växthusgasutsläppen. Transport, elektricitet och industri bidrar till 77 % av växthusgasutsläppen.

    Som denna översikt förklarar kommer mycket av de växthusgasutsläpp som tillskrivs jordbruket från CO2 på ungefär samma sätt som transporter och industri bidrar till CO2-utsläpp. Metan från idisslare verkar väsentligt annorlunda i atmosfären än CO2, och dess påverkan på miljön bör ses separat från jordbrukets CO2-utsläpp.

    Frontiers in Sustainable Food Systems 2021: Agriculture’s contribution to climate change and role in mitigation is distinct from predominantly fossil CO2-emitting sectors [översiktsartikel; ograderad]