Ledande experter eniga: rådet att begränsa mängden fett i maten saknar grund

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se.

1971 fick svensken för första gången rådet att dra ner på mängden fett i maten. Som lägst skulle vi äta maximalt 30 energiprocent fett. Nu har några av världens ledande nutritionsexperter enats om att det ensidiga fokuset på mängden fett i maten har varit skadligt för vår hälsa, framförallt eftersom vi ersatte fettet med raffinerade kolhydrater.

Under de senaste dagarna har en rapport i tidskriften Science fått en hel del uppmärksamhet: Dietary fat: From foe to friend? Fyra ledande nutritionsforskare har gått igenom vetenskapen på kostområdet och dragit slutsatsen att det inte spelar någon större roll hur mycket fett eller kolhydrater vi äter. Det viktigaste är att vi äter mat lagad på bra råvaror.

Rapporten är en uppgörelse med tallriksmodellen och de kostråd som vi har fått sedan 1971, där vi har uppmanats att begränsa mängden fett i maten. Som lägst rekommenderade Livsmedelsverket att maximalt 30 procent av våra kalorier fick komma från fett. Den som ville banta skulle till exempel skära ner på livsmedel som avokado och lax, eftersom de är feta. Istället för naturell yoghurt utvecklade också livsmedelsindustrin smaksatta och sötade lågfettyoghurts, som så småningom började nyckelhålsmärkas. Under lång tid spelade det ingen roll hur mycket socker livsmedelsindustrin hällde i lågfettyoghurten, Livsmedelsverket ansåg ändå att den var nyttig. Fram till 2005 kunde till och med glass nyckelhålsmärkas förutsatt att det var lite fett i.

Forskare eniga: Dra ner på socker och raffinerade spannmål

Istället för fet mat uppmanades vi alltså att äta mer kolhydrater, som ris, pasta och gärna en skiva bröd till maten. Det vita mjölet ansågs bättre än fett, eftersom det per gram innehöll färre kalorier. I den nya rapporter är det tydligt att detta smala fokus på mängden kalorier i maten har varit illa för vår hälsa:

Current evidence indicates that no specific carbohydrate-to-fat ratio in the diet is best for the general population. Nor do all diets, and calorie sources, have similar metabolic effects in everyone. With attention to diet quality—and specifically a focus on reducing processed foods, including sugar and refined grains—many people do relatively well with substantial variation in macronutrient composition.

Höj kraven på kostråden

Det är intressant hur denna viktiga rapport vinklas i svenska medier. Journalistens roll är att granska makten, vilket i det här fallet är staten, Livsmedelsverket och de experter som tar fram våra nordiska näringsrekommendationer. Men istället för att lyfta fram hur illa grundade kostråd vi har fått har SVT Nyheter följande rubrik: Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater | SVT Nyheter.

I artikeln står inte ett ord om att de statliga rekommendationerna sannolikt har bidragit till epidemierna av fetma och typ 2-diabetes. Det är synd, eftersom vi borde dra lärdom av det här hyfsat kostsamma misstaget. Tidigare i år publicerade SvD en serie artiklar av medicinjournalisten Gunilla Eldh och mig där vi gick igenom den vetenskapliga grunden för en rad offentliga kostråd, med målet att se vilka som vilar på så kallade randomiserade och kontrollerade studier. Sådana studier krävs för att bevisa effekten av ett kostråd och identifiera eventuella biverkningar. Inga av våra kostråd vilar på några sådana studier, och när det gäller de tidigare rekommendationerna kring att bebisar och gluten kan man misstänka att även det har gjort mer skada än nytta. Rådet att vi ska dra ner på mängden salt är troligtvis också effektlöst, och kan i värsta fall vara skadligt.

Vi skulle alltså behöva en ordentligt kravhöjning när det gäller den vetenskapliga grunden för olika kostråd. Det ska bli spännande att se vad som händer nästa gång som de nordiska näringsrekommendationer revideras. Tror ni att gränserna för hur mycket fett och kolhydrater vi bör äta kommer att försvinna?

—
Ann Fernholm

Tidigare

Slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater?

Ann Fernholm

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg. Du kan också följa Ann på Facebook, Instagram eller Twitter.

• Ann Fernholms blogg
• Kostfonden
• Här hittar du Anns böcker