Recension av What the Health: Grundlösa påståenden om hälsa

what-the-health

Vi bad Nina Teicholz (undersökande journalist och författare till den internationella bästsäljaren The Big Fat Surprise) att skriva en recension av filmen ”What the Health”. Här följer hennes översatta recension:

Tar kött död på dig? Det är vad man skulle kunna tro efter att ha sett den populära nya filmen ”What the Health” (WTH) på Netflix.

WTH är en film som utger sig för att vara en dokumentär, av filmskaparen Kip Anderson. Han ger sig iväg från San Francisco i sin förtroendefullt blåa van för att söka svar på frågor om hälsosam kost. Eftersom Anderson redan är vegan och i sin tidigare film, Cowspiracy, argumenterade för att det är nötboskap som står bakom förstörelsen av vår planet, kan man redan från början vara ganska säker på slutsatsen.

Trots hans försök att framstå som chockad och förvånad över sina “upptäckter” längs vägen, kommer han fram till att en växtbaserad kost inte bara är bäst för hälsan, utan också att animalisk föda orsakar sjukdom och död för alla mäniskor som väljer att äta det.

cowspiracy_quote-800×426Anderson ska ändå få lite beröm: hans film är så hänsynslöst skrämmande och övertygande att i slutet vill man bara hoppa upp på vegantåget och för alltid avstå från att äta ost, som en person i filmen kallar “koagulerat var från kor” eller “rent avskräde” från “dött, ruttnande djurkadaver,” vilket är Andersons uttryck för kött.

Filmen framför 37 påståenden om hälsa och i den här recensionen har jag gått till botten med samtliga. (WTH gör också en myriad påståenden om smittbärande ämnen och miljöpåverkan, men eftersom de ligger utanför mitt expertområde har jag bara tittat på de som rör hälsa.)

Några tankar

Innan jag dyker in i dessa påståenden vill jag kommentera filmens metoder, sopa rent framför egen dörr och ge lite bakgrund till vetenskapliga metoder.

För det första är jag ingen filmexpert, men det här ser i mina ögon väldigt mycket ut som en skräckfilm. Scener där Anderson färdas genom skuggiga illavarslande tunnlar eller är alldeles ensam i ett mörkt rum, googlande på mystiska saker. Intervjuerna är upplysta med skenet från en enda glödlampa, som om man pratar med en informatör från maffian, olycksbådande musik spelas i bakgrunden och skapar en känsla av bävan.

wth-2-1-800×450Den smygande faran som finns överallt är naturligtvis animalisk föda, med toxiner, kemikalier, hormoner, antibiotika, steroider, pesticider, galna ko-sjukan, bakterier, varfyllt kött. En samling utan slut av orsaker till kronisk sjukdom som tydligen kommer att ta död på oss.

Skrämmande filmsnuttar med gravida kvinnor (de mest sårbara!) med nålar som sticker upp ur gravidmagarna blandas med motbjudande bilder på feta, pulserande kroppsdelar uppskurna av skalpeller eller andra kirurgiska verktyg. Vi får se animationer av en lycklig gravid kvinna eller ett oskyldigt barn som dricker mjölk, i skenet av neonorange för att signalera dess dolda faror. Sen får vi följa hur det orangea ljuset sprider sig i de ovetande kropparna — om de bara visste! “Välj ditt gift,” säger en av filmens experter och refererar till de många olika sätt animalisk föda dödar på. “Frågan är om du vill bli skjuten eller hängas.”

Enligt Anderson är anledningen till att vi inte känner till dessa faror att kött-, mejeri- och äggindustrin fungerar precis som ”Big Tobacco”. Tobaksindustrin är sinnebilden av den usla industriaktören som är ökänd för metoderna att undanhålla farorna med sina skadliga produkter. Att ge även djurindustrin denna roll har varit en framgångsfull taktik som använts av vegangrupper sedan 70-talet, men WTH lyckas ta detta till nya höjder.

wth-5-800×450Varmkorven i barnens mun förvandlas till feta, rykande cigarrer och ett “faktablad” över näringsinnehållet i ägg omvandlas till en broschyr om hälsofördelarna med cigaretter. “Ett ägg om dagen är som att röka fem cigaretter,” hävdar läkaren Michael Greger, filmens mest framstående expert. Om jag räknar ihop får tobaksindustrin eller dess produkter illustrera kött-, mejeri- eller äggindustrin minst ett dussin gånger.

Filmen menar också att våra hälsoproblem till viss del beror på det överdrivna inflytandet livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin har på våra hälso-organisationer, som exempelvis the American Diabetes Association och American Heart Association (AHA). Här håller jag med, men filmen skulle ha visat hela bilden: WTH fokuserar enbart på kött- och mejeriproducenter när det är ett faktum att hela livsmedelsindustrin spelar samma spel.1

Donationerna gör det svårt för de organisationerna att rekommendera hälsosam kost (t ex väljer AHA att sätta sin ”hälsostämpel” på sockrade frukostflingor) eller att till och med ge råd om att välja näringsrik mat framför läkemedel och medicinska råd. Jag är också nöjd över att kunna hålla med om ytterligare en WTH-åsikt, som repeteras filmen igenom (på det mest skrämmande sätt man kan tänka sig), nämligen att dessa sjukdomar innebär en stor kostnad både när det gäller hälsa och ekonomi. Det gör de verkligen.

Nu ska jag sopa framför min egen dörr. Jag ser den här filmen med uppenbar partiskhet eftersom jag har skrivit en bok som heter The Big Fat Surprise: Why Butter, Meat, and Cheese Belong in a Healthy Diet. Bokens centrala argument är att mättat fett och kolesterol har varit orättvist utpekat som skadligt, men är trots detta inte negativt för din hälsa.

Därför köper jag inte filmens budskap om att animaliska produkter är ohälsosamma baserat på de anledningarna (för att få en fullständig genomgång av de argumenten, läs min bok för en kort översikt, läs den här nyskrivna artikeln i Medscape eller eller den här artikeln som jag skrivit för the Wall Street Journal). Filmen presenterar andra argument mot animalisk föda och jag är öppen för dessa.

Slutligen, några ord om vetenskap. På sin hemsida lägger WTH upp många länkar till fakta som grund för sina påståenden. Jag har graderat dem enligt ett system. WTH åberopar de olika typer av evidens som räknas upp här:

Epidemiologi

De flesta av påståendena i filmen kommer från observationsstudier. Dessa är fundamentalt begränsade på så vis att de bara kan visa samband, men inte påvisa orsak. Därför är dessa data egentligen menade att bara generera hypoteser och kan endast i sällsynta fall ”bevisa” dem.2 Bland de många problemen med epidemiologiska studier finns:

  1. Den extrema opålitligheten när det gäller frågeformulär om mat, som hänger på att folk korrekt kommer ihåg vad de ätit de senaste 6 eller 12 månaderna.3
  2. Det är omöjligt att justera för förväxlingsfaktorer. Till exempel, hur tar man hänsyn till det faktum att de som äter mycket kött uppenbarligen är personer som ignorerat sina läkares råd om rött kött (eftersom nästan alla läkare numera ger råd om att dra ner på rött kött). Därmed är de förmodligen personer som sannolikt också ignorerar råd om “hälsosam livsstil” på många andra sätt. De röker förmodligen i högre utsträckning och går knappast på regelbundna läkarbesök eller närvarar vid kulturella evenemang — samtliga är faktorer som är länkade till sämre hälsa och ingen av dem kan epidemiologerna ta hänsyn till fullt ut.4 Forskare vet heller inte i vilken utsträckning olika typer av mat, som socker eller high-fructose corn-syrup, orsakar sjukdom, de kan alltså inte ens justera för dessa; uch det är bara början på diskussionen om problem med förväxlingsfaktorer.
  3. Epidemiologer samkör hundratals mat- och livsstilsvariabler mot risken att dö från olika åkommor, vilket resulterar i ett enormt antal samband. Av rena sannolikhetskäl kommer vissa av dessa samband att vara helt slumpartade.Man kan göra statistiska justeringar för att undvika det problemet, men epidemiologerna på Harvard som åberopas av WTH, gör sällan den typen av justeringar.5

Alltså, av alla dessa anledningar och fler därtill, är forskare inom alla områden (utom nutrition) överens om att svaga samband – med en riskkvot på mindre än 2 — är icke tillförlitliga.6

Epidemiologiska studier med kvot <2 kommer därför att markeras med rött.

(Notera att riskkvoten är helt fristående från de skrämmande siffrorna över ”relativ förändring” som brukar beskrivas i nyhetsartiklar. Det kan stå: “kött ökar risken för bröstcancer med 68%!” Den siffran är uppblåst och meningslös, vilket förklaras här.)

Kliniska försök

Det finns en mer trovärdig typ av bevisning som kan peka på orsak och verkan.7 Jag graderar undersökningarna grovt enligt följande kriterier: Var studien randomiserad? Hade den en kontrollgrupp? Var den tillräckligt stor? Utfördes den på en relevant grupp av människor? Var det tillräckligt många som slutförde undersökningen för att den ska vara meningsfull? Stödjer resultatet påståendena i filmen?

Kliniska studier som inte når upp till den standarden markeras med rött.

Kliniska studier som kan stödja påståendet markeras med grönt.

Icke avgörande evidens

Här inkluderas antingen studier som inte stöder påståendet eller evidens som är högst preliminär, det kan vara uppsatser som spekulerar i möjliga hypoteser, fallstudier på 1-2 personer eller provrörsstudier på celler. De representerar den mest preliminära forskningen och kan inte betraktas som bindande evidens. Alla dessa icke-konklusiva studier markeras med rött.

Dagstidningar, artiklar i magasin och blogginlägg

Eftersom dessa inte är granskade kan de inte betraktas som seriös källa, trots att vissa publikationer är bättre än andra. Artiklar skriva av subjektiva källor (t ex veganläkare) markeras med rött, därför att de har både kommersiella och ideologiska motstridiga intressen. Vanlig media som låter utomstående faktagranska artiklar är mer pålitliga, men fortafarnde inte en källa som granskad forskning, de markeras med gult.

Således:

  • Poster i rött kan inte anses stödja påståendet.
  • Poster i gult innebär svagt stöd för påståendet.
  • Poster i grönt stöder påståndet.

Och… trumvirvel… här är evidensen:8

What-the-health-table-1-800×855

Om man ska summera så stöds de påståenden som görs i filmen till 96% inte av det som åberopas. Filmen hänvisar inte till en enda randomiserad kontrollerad studie på människor som stödjer argumenten. Istället presenterar WTH en stor mängd svaga epidemiologiska data, fallstudier på en eller två personer eller annan ofullständig evidens. Några av studierna som åberopas kommer faktiskt fram till motsatsen av vad som påstås.

Dessutom är majoriteten av ”avhandlingarna” skrivna av läkare som är veganer — huvudsakligen Michael Greger och Neal Barnard. Båda dessa är passionerade djurrättsaktivister,9 man kan alltså inte veta om de söker sanningen om hälsosam kost eller har som utgångspunkt att de vill få slut på all djurhållning och därmed plockar fakta som stöder detta.

Med tanke på de svaga till icke-existerande data som presenteras i filmen, ser det ut som om det senare är en möjlighet. Faktum är att WTH är baserad på noll vetenskaplig grund och sannolikt är en film som handlar om djurrätt, samtidigt som den är maskerad till en film om hälsa som vänder sig till den stora massan.

För en fullständig lista över alla hälsopåståenden i WTH och det exakta stödet, se det här PDF dokumentet.

the-wth-claims-picture-400×558

Slutsats

Filmens förespråkare kan komma att säga att bättre studier finns gömda i alla inlägg av veganläkare, alla forskare vet dock att åberopa primära källor snarare än sekundära. Var är vetenskapen? Den ser ut att inte ens existera.

Vi kan dessutom anta att om vetenskapen har blivit så tillrättalagd och förvanskad för att underbygga påståendena om hälsa, då ser det förmodligen ut på samma sätt när det gäler påståenden kring andra ämnen, som miljöpåverkan, toxiner, antibiotika, hormoner, evolutionen, etc.

Om det här är den bästa evidens som finns för att bevisa att vegankost är hälsosam, då är inte jag övertygad. Jag är mer skeptisk och det baserat på några ordentliga observationer:

  1. Under hela mänsklighetens historia finns det ingen folkgrupp som överlevt på vegankost.
  2. Vegankost är näringsmässigt otillräcklig, det är inte bara vitamin B12 som saknas, den orsakar också brist på järn och folat (det innebär att vi alltid borde hänvisa till det som “vegankost plus tillskott”).
  3. En nästan-vegansk kost, i nogranna kliniska studier, orsakar alltid att HDL-kolesterolet minskar och ibland ökar också triglyceriderna. Båda är tecken på högre risk för hjärtinfarkt; Under de senaste 30 åren har siffrorna för fetma och diabetes stigit kraftigt i USA, konsumtionen av animalisk mat har gått ner ordentligt: fullfet mjölk har gått ner med 79%; rött kött med 28% och nötkött med 35%; ägg har gått ner med 13% och animaliskt fett har gått ner med 27%.10 Samtidigt har konsumtionen av frukt gått upp med 35% och grönsaker med 20%. Allt pekar därmed på att amerikanerna går från en kost baserad på animalier till en kost baserad på växter och den här datan motsäger att ett fortsatt utbyte av animalisk föda mot vegetarisk dito främjar hälsan.
  4. På den indiska kontinenten, där den stora majoriteten inte äter nötkött, har man sett förekomsten av diabetes explodera under det senaste årtiondet.

Det stämmer heller inte att WTH är filmen som “hälsoorganisationer inte vill att du ska se!” som den hävdar, eftersom ordförande för the American College of Cardiology, som intervjuas i filmen, uttrycker ett orubbligt stöd för vegankost. Expertkomittén som står bakom de amerikanska kostråden framförde år 2015 att man ska ta bort kött från listan över “hälsosam mat”.

Alltså skulle dessa två organisationer för allmänhetens hälsa troligen bli glada över att du ser den här filmen. Faktum är att växtbaserad kost har anhängare på många höga positioner, inklusive Harvard Chan School of Public Health, som producerar många av de svaga epidemiologiska samband som åberopas i filmen. Att de tar på sig rollen som ”Michael-Moore style underdog” ser mest ut att vara ett av filmens retoriska knep.

Slutligen: jag skulle vilja kommentera filmen journalistiskt. I WTH misslyckas Andersons roll som ”reporter” om man jämför med den yrkesstandard som råder på området. Han inte bara hoppar över ett taggtrådsstängsel, i vad som ser ut att vara olaga intrång, på en svinfarm i North Carolina, han genomför dessutom en serie intervjuer som fick mig att skratta.

wth-1-1-800×450Vilken journalist som helst vet att om du vill ha information från t ex American Cancer Institute, American Heart Association eller American Dietetics Association, som Anderson vill, då kontaktar du kommunikationsavdelningen och ber att få kontakt med lämplig expert. Anderson verkar inte känna till detta eller också hycklar han. Istället ställer han sina frågor till telefonisten eller — mycket roligt — säkerhetsvakten i receptionen.

”Återigen… fler frågor som ingen kan svara på,” mässar Anderson. Ja, för dessa personer är anställda för att svara i telefon eller vara säkerhetsvakt, mr Anderson, inte för att vara vetenskapliga experter. I filmen porträtterar Anderson dessa möten som en serie av “vad var det jag sa” och hävdar att det läggs hinder ivägen för honom, men det är inget annat än en illusion.

Och det är filmen i sin helhet: skrämmande scener, övertygande språk och illusionen av säkerhet och data, där det i verkligheten inte finns någon. Fortsätt alltså att äta dina ägg, mejeriprodukter och kött, för det finns ingen vetenskap som visar på att traditionell riktig mat är negativt för din hälsa.


Nina Teicholz

 

Filmer om hälsa

Nina Teicholz

  1. Många industrier drar nytta av statens ”Check Off”-program. Förespråkare för växtbaserat tycker om att prata om påverkan från kött-, mejeri- och äggindustrin, men liknande program finns för sojabönor, vete, avokado, potatis, svamp, etc. Alla har troligen samma metoder att påverka marknaden. WTH gör ett urval av vilken evidens som presenteras.

  2. Epidemiologiska samband måste vara mycket starka för att påvisa orsak.

    Det klassiska exemplet är sambandet mellan rökning och lungcancer, där den “relativa risken” var mycket hög: rökare av ett paket om dagen löpte 10 till 35 gånger större risk än icke-rökare. Jämför det med 1,17, den relativa risken att få cancer för de som äter mest och minst rött kött. Siffran för processat rött kött är 1,18.

  3. För mer om det här, se den här avhandlinegn av Edward Archer, Ph.D. eller läs det här utmärkta stycket av journalisten Christie Aschwanden. Jag skriver också om detta i min bok, på sidorna 262-263.

  4. Gary Taubes skrev ett strålande inlägg om det här.

  5. För mer i det här ämnet och om hur Walter Willett, en ledande Harvard-epidemiologi, svarade på anklagelser från statistiker när det gäller frågor som dessa, läs min bok, sidorna 261-266. Ett nyskrivet inlägg om Harvard och “p-hacking” finns här.

  6. Ett liknande mått på samband, kallat oddskvot, är värt att ta i beaktande om det är lägre än 0,5 eller större än 2. Om oddskvoten är nära 1, betyder det att styrkan av sambandet är nära noll.

  7. De bästa studierna är både slumpade och kontrollerade. I en sådan studie tar forskaren en grupp människor och delar sedan slupmässigt upp den i två mindre grupper. En grupp får en speciell diet medan den andra gruppen får en kontroll-diet. För att vara under ”god kontroll” måste varje grupp få samma intervention — dvs lika mycket stöttning, läkarbesök, gratis mat och samma uppmärksamhet i stort — för att undvika de förbättringar som oundvikligen ses hos en patient bara genom att man åtnjuter uppmärksamhet av sjukvårdspersonal. Det visar sig att de flesta av oss kommer att vara lite mer noga med vad vi äter när vi vet att någon ser oss över axeln.

  8. Obs: Jag påstår inte att alla dessa siffror är perfekta. Utan tvekan kan det finnas ett misstag eller två här, något som ofrånkomligen händer när man hanterar stora mängder data. Försvarare av vegansk kost kommer sannolikt att hänvisa till ett av mina misstag och avfärda hela recensionen som felaktig, men om jag har bedömt varje post korrekt överskuggas av det överväldigande antal av svag, vinklad och ofullständig data som åberopas i WTH för att kunna göra påståenden som är omöjliga att underbygga på något annat sätt.

  9. Michael Greger “proudly serve[d] as the public health director for the Humane Society of the United States” fram till 2016, enligt hans webbsida.

    Neal Barnard har länge kopplats till djurrättsgrupper och aktiviteter, som beskrivs här, här, här, här, och här.

  10. Jeanine Bentley. U.S. Trends in Food Availability and a Dietary Assessment of Loss- Adjusted Food Availability, 1970-2014, EIB-166, U.S. Department of Agriculture, Economic Research Service, January 2017.

Äldre inlägg