Socialstyrelsen rekommenderar lågkolhydratkost vid diabetes!

5 december 2011 av i Diabeteskost

Vad ska diabetiker äta egentligen? Idag kom efter åratal av förarbeten och expertgrupper Socialstyrelsens nya vägledning till sjukvården.

De gamla råden att akta sig för allt fett saknar vetenskapligt stöd och är uppenbarligen på väg ut. Men vad kommer istället? Förvirringen är stor idag.

Frågan är om Socialstyrelsens nya vägledning kommer att minska förvirringen. Istället för de gamla fettskrämda råden till alla förs nu (minst) fyra alternativ fram för rådgivning till diabetiker i sjukvården. Ett av dem är revolutionerande i sammanhanget.

Fyra huvudalternativ

Här är de huvudsakliga alternativen:

Traditionell diabeteskost
Måttlig lågkolhydratkost
Medelhavskost
Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)

”Traditionell” diabeteskost (sid 16)

Fettsnålt enligt alla gamla nyckelhålsmärkningar och tallriksmodeller. Den kolhydratrika kost vi fått råd om sedan 80-talet, medan fetmaepidemin tagit nya rekord varje år.

Nackdelarna verkar vara uppenbara även för Socialstyrelsen. Enligt vägledningen (sid 16) är det i sammanhanget viktigt att inte ersätta fettet man tar bort med för mycket söta (”skorpor, saft och läsk”) eller stärkelserika livsmedel (som ”bröd, frukostflingor eller gryn”) då dessa ”höjer blodsockret” och ”kan göra det svårt att gå ner i vikt”!

Ingen rungande rekommendation av tallriksmodellen precis. I praktiken skriver allså Socialstyrelsen att Livsmedelsverkets råd kan riskera att ge sämre blodsocker och högre vikt för diabetiker!

Måttlig lågkolhydratkost (sid 18)

Detta är revolutionerande och jag citerar direkt ur rapporten:

På senare år har måttlig lågkolhydratkost studerats vetenskapligt i allt större omfattning. I flera studier har man undersökt effekten av en måttlig kolhydratreduktion även hos diabetespatienter.

Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. [min fetstil]

Flera internationella riktlinjer för kostbehandling av personer med diabetes rekommenderar i dag en kost som i stort liknar måttlig lågkolhydratkost, särskilt vid övervikt och minskad känslighet för insulin.

…

Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

…

Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter (det vill säga ökar HDL-kolesterol hos patienter med lågt HDL-kolesterol).

Spektakulärt.

Visserligen brasklappar Socialstyrelsen med tal om ”måttlig” lågkolhydratkost (30-40% kolhydrater) och mest omättat fett. Men läs den markerade meningen om kosten ovan ett par gånger. Låter inte det som nästan exakt vad diabetiker bör äta?

Detta är ur Socialstyrelsens nya vägledning för sjukvården! En anledning att fira, absolut.

Extrem lågkolhydratkost (sid 24)

Striktare lågkolhydratkost som LCHF och Atkins är också med i vägledningen. De rekommenderas dock ännu inte bland förstahandsalternativen då man anser att de studier som finns inte räcker för att bedöma de långsiktiga effekterna.

Dock medger man att liknande kost kan ge snabb initial viktminskning och något förbättrade (!) blodfetter och ”lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid”.

Här är ytterligare framsteg:

Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt. [min fetstil]

Det står inget om att försöka övertala patienter att sluta. Inget om några bevis för att det skulle vara farligt. Istället ska sjukvården kunna informera och följa upp effekterna!

Särskilt viktigt är det (helt riktigt) att vid strikt lågkolhydratkost vara uppmärksam på risken för blodsockerfall vid behandling med insulin eller liknande mediciner (man kan snabbt bli för frisk för dem, även om Socialstyrelsen inte formulerar sig så).

Invändningar

De som föredrar att se glaset som halvtomt kommer att peka på alla föråldrade gamla idéer i rapporten (det finns många), samt klaga på att Socialstyrelsen inte genast rekommenderar LCHF för alla diabetiker. Men låt oss vara realistiska: Det var aldrig ett alternativ redan i år.

Denna typ av förändringar tar tid, det blir aldrig några 180 graders vändningar genast. I praktiken kan en del äldre experter i expertråden kan behöva pensioneras ut och ersättas innan friskare nytänkande kan få friare spelrum.

Låt oss se det väldigt positiva istället:

Ett stort steg åt rätt håll

Socialstyrelsens nya vägledning slår alltså undan benen för tallriksmodellens gamla monopol över kostråden i sjukvården. Istället öppnas helt för flera olika alternativ, inklusive en måttlig lågkolhydratkost som på beskrivningen låter utmärkt.

Dessutom informeras om striktare varianter av lågkolhydratkost för (smarta) patienter som själva väljer detta.

Resultat? Många dietister i sjukvården kan behöva lära sig nytt nu och deras patienters hälsa kan förbättras. Låt oss välkomna alla nyfikna hit!