Sol, sommar och alkohol

Drygt halva sommaren har gått och i just den här spalten har ni till skillnad från i kvällspressen sluppit förmaningstal om alkoholens faror.

Förstå mig nu rätt. Jag menar inte att du BÖR dricka alkohol. Dessa droppar kan ju vara lika förrädiska som underbara; och många av oss har ett djupt personligt och komplext förhållande till alkoholens risker och möjligheter. Vilket är värt att ibland tänka igenom, tycker jag. Själv tar jag ibland en längre vit period för att, så att säga, få syn på mitt alkoholbeteende.

Slentriandricker jag? Dricker jag för att reducera stress? Fortsätter jag fast festen egentligen är slut? Precis som en lite längre fasta kan klargöra vissa aspekter av min relation till mat, menar jag att en ”alkoholfasta” kan göra detsamma beträffande rusdrycker.

Låt mig nu dra in min idol, stordrinkaren Winston Churchill i texten. Han var inte bara bra på att hålla tal och vinna världskrig, han hade också – trots en hel del uppenbara hälsoproblem – vissa fundamentala insikter i LCHF. Bland annat lär han ha myntat uttrycket ”Champagne ska vara kall, torr och gratis.” Det är i det här sammanhanget givetvis aspekten ”torr” som är central. Ju ”torrare” alkohol desto bättre, helt enkelt.

Så om du nu prompt ska dricka, finns det några i grunden ganska enkla riktlinjer att hålla sig till. Öl undviker du förstås. Det finns ett gammalt öknamn för öl: ”flytande bröd”. En halvliter folköl innehåller 25 gram kolhydrater, alltså minst hela dagsransonen om du kör strikt LCHF.

När det gäller vin finns ju sällan kolhydratinnehållet angivet på boxen eller flaskan. Dock erbjuder Systembolaget en fin service: sockerinnehållet är angivet på hyllkanten. Själv köper jag i regel vin där sockerhalten understiger 3 gram per liter.

Men ofta är det ju inte vi själva som köpt det vin vi dricker. På bjudningar har värden/värdinnan gjort valet åt oss, och även om det är ett så kallat torrt vin kan sockerhalten uppgå till 8-10 gram per liter. Vad göra då?

Ja, du kan förstås googla fram sockerhalten; på fester och middagar finns ju ofta flera alternativ, och du kan dricka det mest skonsamma. Eller så tar du med eget vin. Eller så håller du dig till sprit. Alltså torra spritsorter som vodka, gin och whisky, vilkas kolhydrathalt är i princip obefintlig.

Givetvis utan groggvirke, om det inte råkar finnas sockerfritt virke tillgängligt. Likörer och cider – glöm det!

Ytterligare en lösning: ägna dig åt medveten kolhydratnjutning. Drick och ät det som bjuds och se till att du från och med nästa dag återtar din fina fettförbränning genom fasta eller extrem lågkolhydratkost, typ kött med vitlökssmör eller fiskgryta med sparsamt med grönsaker.

Nu till en lite lurigare dimension av drickandet. Hur mycket driver spriten aptiten? Eller kan det för vissa lyckliga drinkare vara så att kalorierna in genom alkohol minskar matsuget och därmed gör viktkontrollen enklare?

Här är vi nog, precis som när det gäller så mycket annat i livet, lite olika. Personligen tycker jag att jag både under festkvällen och dagen efter kan kan känna såväl stark som svag hunger. Men en sak står klar. De gånger hungern blir stark av alkoholen, är det extremt svårt att stå emot suget. Delvis för att omdömet är grumlat, tänker jag mig. När man druckit är man ju mer benägen att tänka kortsiktigt.

Men det är även på det viset att alkoholen driver ner nivån av blodsocker. Alkoholen metaboliseras nämligen av levern. Där förvandlas den till fettsyror (triglycerider), vilka blir muskelenergi eller lagras som fett.

När levern håller på med detta hamnar den på efterkälken när det gäller att producera blodsocker. Vilket därför sjunker. Är du i sockerdrift är risken därför stor för överätning; kroppen känner ju nu att den svälter. Det tycks också vara så att alkohol triggar ämnet AgRP som finns i hypothalamus. Effekten är att hjärnan upplever sig vara i just svält – och vips har du hamnat i kön till kebabkiosken på väg hem från krogen.

Om däremot din eventuella ketos överlever festkvällen, så är ”dumsuget” avsevärt mycket lägre dagen efter, det är min mycket tydliga och bestämda erfarenhet. Bland annat för att levern i ketos kan göra dunderbränslet ketonkroppar av alkoholen.

Ett annat verktyg i min lilla låda för att hantera alkoholkopplad överätning har jag redan varit inte på. Ät fett och protein om du måste äta. Varför inte fläskkarré eller en kyckling med mycket feta tillbehör – och självfallet med allt knaprigt härligt skinn i behåll.

På sommaren är det ju inte ovanligt med alkohol till både lunch och middag. Själv blir jag socialt pigg när jag dricker men ofta lite halvslö fysiskt. Så jag avstår gärna snapsen till lunchsillen (eller, okay, vi tar väl den lille!) eller det mineraliga chablisvinet till tonfisksalladen. Därigenom ökar sannolikheten att jag bränner kalorier på något sportigt innan det är dags för middag. På det viset blir kalorinettot förbättrat, sett över dagen som helhet. Plus att kroppen faktiskt tål lite fler kolhydrater efter fysisk aktivitet utan att hamna ur fettdrift.

Tänk också på att ketos driver ut vätska ur kroppen. Det gör även alkohol. Du kommer därför troligen att må bättre dagen efter om du tillför rikligt med vatten och salt från det att festen börjar.

Något att tänka på för den metabolt störde är att alkohol försämrar leverns funktionsförmåga och insulinkänslighet. Vill du snabbt hamna i stark och underbar ketos är det därför ingen dum idé att korka igen flaskan under en period. Som bantningsmetod är det också effektivt. Den som normalt dricker fyra flaskor i veckan ”tjänar” tre hekto fettvikt på en vit vecka. (Vin innehåller runt 700 kilokalorier per liter.)

Och så en liten varning här på slutet, om du råkar ha fastat länge. Det finns ett potentiellt dödligt tillstånd som heter ketoacidosis. Då är mängden ketonkroppar i blodet för hög. Det kan drabba den som fastat länge och häller i sig en massa sprit.

Förresten, vi tar väl en varning till! En stor man som jag och en veritabel stordrinkare som Winston förbränner alkohol i ungefär samma takt som en liten lågkonsumentkvinna. Cirka en snaps i timmen. Förbränningstakten påverkas inte av kaffe och kalla bad. Så även om du känner dig nykter… har du festat rejält tar det många timmar att få alkoholen ur kroppen.

Två vinare: runt 20 timmar. (Men du ska då räkna från festkvällens början, inte från att den slutar. Universalorganet levern börjar ju jobba redan till fördrinken!)

Erik Hörstadius