Större frukost ökar kaloriförbrukningen. Behöver vi bry oss?

Hur kan något så enkelt som frukost vara så pass kontroversiellt? Jag är inte helt säker på svaret, men det härstammar sannolikt från en marknadsföringskampanj på 80-talet som förklarade frukosten som ”dagens viktigaste måltid.”

Nu verkar det som om pendeln har svängt då allt fler hoppar över frukosten, som en del av periodisk fasta. Det finns studier som pekar på potentiella hälsovinster och med tanke på vår sociala måltidsordning verkar de flesta tycka att skippa frukosten är det enklaste sättet att krympa ätfönstret.

En ny studie kan dock få en och annan att ifrågasätta vanan att hoppa över frukosten. Studien, som är publicerad i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, visar att de hälsosamma frivilliga som åt en större frukost och en liten middag hade över dubbelt så mycket ”kostrelaterad termogenes” än de som åt liten frukost och större middag. De förbrände alltså mer kalorier utan ansträngning.

En del personer kommer då fram till slutsatsen att det är hälsosammare att äta en stor frukost. Eller ännu värre, vissa menar att det är ohälsosamt att hoppa över frukost.

För att undersöka om de här slutsatserna stämmer med verkligheten får vi ta en titt på detaljerna i studien. Gruppen bestod av 16 friska män med medelåldern 23 år och normalt BMI. Redan här ställer man sig frågan om samma effekter skulle ses hos personer som är medelålders, överviktiga eller kämpar mot metabola sjukdomar som insulinresistens och typ 2-diabetes.

Måltiderna de fick var kolhydratrika, med 46 % av det totala energiintaget från kolhydrater. Skulle man se samma sak med lågkolhydratkost? Det vet vi inte.

För det tredje fick deltagarna maten de åt. Det fanns inget inslag av eget val eller den naturliga kalorivariation som förekommer i verkligheten. Det kan tyckas vara en liten sak, men jag tror att det är ett viktigt påpekande.

Vi har tidigare skrivit om en randomiserad kontrollerad studie som visade att kvinnor som äter frukost fick i sig mer kalorier totalt under dagen, åt mer kolhydrater och gick upp mer i vikt än de som inte äter frukost. Det är mer relevant data då det pekar på resultat vi bryr oss om – hur mycket vi äter och om vi går upp i vikt när vi äter det vi själva väljer. Kostrelaterad termogenes är en intressant variabel, men den säger ingenting om våra hälsomål eller hur vi beter oss under dagen.

Och det var inte en enstaka studie, det finns andra som kommer fram till samma sak. Som många tidigare påpekat är vi inga kalorimätare och vi är inte maskiner. Om vi vill veta om något är ”hälsosamt” behöver vi genomföra studier som mäter de faktiska hälsovinsterna. Den här nya studien gör inte det.

Men det innebär inte att studien inte har något värde. Vi har evidens från 70-talet på att vi har en naturlig variation när det gäller insulinkänslighet beroende på vilken tid på dagen det är. Det verkar vettigt för våra kroppar att äta en större måltid tidigare på dsgen, än senare. Det innebär inte att vi ska äta en stor frukost, men det innebär förmodligen att vi inte ska äta en sen middag.

Hur ska man då få ut det bästa av allt det här? Om du vill ägna dig åt tidsbegränsat ätande bör du äta din första och största måltid sent på förmiddagen eller tidigt på eftermiddagen och göra kvällsmålet till en mindre måltid. Nu tror jag att många européer rullar på ögonen åt den här fånige amerikanen som beskriver något som redan är vanligt i många delar av Europa. Ibland är vi amerikaner lite långsamma av oss.

Tack för att du läser,
Dr Bret Scher

Tidigare

Ny forskning: En kalori är inte en kalori