Typ 1-diabetes
Typ 1 diabetes – det som tidigare kallades ”ungdomsdiabetes” – beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin som kroppen behöver. Av någon (vanligen autoimmun) anledning har majoriteten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln dött.
Typ 1 diabetes behandlas med injektioner av det insulin kroppen saknar.
Ju mer kolhydrater man äter desto större doser insulin behövs. Detta gör vanligen blodsockret mer svårstyrt, med högre sockervärden i snitt. Många upplever därför att minskade mängder kolhydrater i kosten gör det lättare att hålla blodsockret på stabila och normala nivåer.
Effekten av mindre kolhydrater
Bild ovan på blodsockermätningar under ett tiotal dagar före och efter start av lågkolhydratkost. Data från denna studien. Klicka på bilden för större version.
Notera särskilt hur mycket stabilare blodsockret blir. Innan är det stora höjningar av kolhydratratrik mat, och stora sänkningar av motsvarande mängder insulin. Att istället äta mindre kolhydrater och ta mindre insulin ger logiskt nog mycket mindre svängningar. Därmed blir det lättare att få ett normalare blodsocker utan att riskera känningar (blodsockerfall).
Typ 1-diabetiker som revolutionerat sin hälsa
Fördelarna med lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes borde vara uppenbara, ändå lever sjukvården kvar i gamla kostråd som gör det onödigt svårt att kontrollera blodsockret.
På Kostdoktornbloggen finns ett flertal exempel på personer med typ 1-diabetes som har revolutionerat sin hälsa.
Det var frågor som typ 1-diabetikern P-O Heidling frågade sig. Sen kom förändringen som tog honom från ”överviktig och grå gammal gubbe” till ”en helt ny man” – genom att gå mot råden han fått i sjukvården!
En inspirerande historia vare sig man har diabetes eller inte: ”Min fru har fått en helt ny man”
Något är allvarligt fel i den här historien. Du kan se hela intervjun här: ”Hon fick panik och sade att jag skulle dö…”
Sjukvårdens inställning ändras snabbt
Även om sjukvården i några decennier har gett mycket tveksamma råd vid diabetes så rör sig saker idag snabbt i rätt riktning.
Allt fler får upp ögonen för att lågkolhydratkost inte bara är ett rimligt alternativ vid diabetes utan normalt även det bästa alternativet. Här är tre större nyheter från de senaste åren, från forskare, patientföreningar och Socialstyrelsen:
Bristande uppdatering
Trots att allt fler uppdaterar sig finns det skrämmande kunskapsluckor kvar i sjukvården… som drabbar patienter. Här är ett par exempel.
Din historia kan få fler läkare och diabetessköterskor att bli nyfikna och uppdatera sina kunskaper snabbare än de annars gjort. Det kan hjälpa många som kommer efter dig.
Berättelser på forumet från typ 1-diabetiker som testat lågkolhydratkost.
Berättelse från en som provat. Fler berättelser. Diskussionstrådar: 1 2 3 4 5 6 7 8. Diabetes typ 1 och LCHF – så häftigt
Vikt
Överviktiga diabetiker (både typ 1 och 2) går regelmässigt ner i fettvikt på lågkolhydratkost.
Kolesterol
Men vad händer med blodfetterna om man äter mindre kolhydrater, och högre andel fett? Faktum är att nyare studier (tvärtom mot vad man tidigare trott) visar tydligt förbättrade kolesterolvärden.
Blodtryck
Blodtrycket blir också ofta bättre på lågkolhydratkost. Vilket delvis, men troligen inte helt, förklaras av viktnedgången.
Jag har hört av många som behövt minska på eller sluta med blodtrycksmediciner, efter att blodtrycket blivit väl lågt. Ett vanligt symtom då är yrsel och svaghetskänsla.
OBS
Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall. Detta bör om möjligt ske med stöd av läkare/diabetessköterska, särskilt om du har begränsad vana av insulinjustering själv.
Du behöver också vara extra noga med att kontrollera blodsockret vid akut sjukdom, se nedan.
Insulin vid typ 1-diabetes
Doserna insulin behöver sänkas rejält på lågkolhydratkost. Som en utgångspunkt kan bli lämpligt med minskning av doserna med i storleksordningen 50 procent på strikt LCHF-kost (jämfört med om man äter gott om kolhydrater). Dock är det individuellt och det går inte att förutse exakt hur stor sänkning som behövs. Det finns bara ett säkert sätt: testa blodsockret ofta vid kostförändringen och justera doser efter behovet.
Är du osäker så gör en gradvis övergång med successivt minskad mängd kolhydrater i maten under några dagar eller längre tid.
Resultatet (efter anpassade doser) brukar bli betydligt stabilare blodsocker, med minskad risk för hypoglykemier. Utöver andra potentiella vinster för vikt och hälsa av lägre insulindoser.
Att helt klara sig utan insulinsprutor går i princip aldrig i längden vid typ 1-diabetes, oavsett hur lite kolhydrater man äter. Däremot kan vissa i bästa fall få ett högst välkontrollerat blodsocker med endast basinsulin vid strikt LCHF-kost. Måltidsinsulin blir då främst något man tar till då man undantagsvis äter mer kolhydrater.
Vid blodsockerfall
Ät genast något kolhydratrikt såsom en frukt eller en smörgås. Ett glas juice eller druvsockertabletter kan också fungera bra. Det höjer blodsockret. Får du blodsockerfall bör du starkt överväga att minska dina insulindoser framöver. Behöver du hjälp med det så kontakta din läkare.
Akut sjukdom och ketoacidos
Observera också att insulinbehovet – oavsett vilken mat du äter – ökar vid akut sjukdom. Det är inte ovanligt med farlig ketoacidos (livshotande tillstånd på grund av svår insulinbrist) i samband med exempelvis magsjuka då man inte äter och därför kan glömma att ta sitt insulin.
Samma sak gäller om man äter LCHF. Insulinbehovet kan öka vid sjukdom. Om man till vardags tar låga doser är det förstås extra viktigt att inte missa detta ökade behov. Glöm inte det. Att missa det ökade insulinbehovet vid sjukdom är sannolikt den största risken vid lågkolhydratkost och anpassade låga insulindoser.
Mer om typ 1-diabetes
Nytt liv med typ 1 diabetes och LCHF
Typ 1 diabetes, maratonlöpning… och LCHF
Ytterligare en diabetesepidemi – typ 1
Fler solskenshistorier om LCHF
Unga diabetiker får allt SÄMRE blodsocker – här är lösningen
Kritik mot kolhydratstinna råd till diabetiker i DN!
Berättelser av typ 1 diabetiker / Studier på typ 1 diabetiker
Vanliga frågor och svar
Jag MÅSTE äta kolhydrater med jämna mellanrum eftersom jag annars får blodsockerfall?
Ja, OM du tar samma doser insulin du tar idag måste du nog äta gott om kolhydrater. Men om du anpassar insulindoserna efter ditt behov så behöver du inte göra det.
Frågan är: ska du låta insulinet styra ditt liv, eller kan du tänka dig att anpassa insulindoser så de passar livet du lever? I det andra fallet kan LCHF fungera utmärkt, som för många andra typ 1-diabetiker som testat.
Som noterat ovan behöver man vanligen sänka insulindoserna rejält. Det är inte ovanligt att doserna behövs halveras.
Är inte feta såser, massor av ost och smör döden för mig som etta? För diabetiker är risken att få hjärt- och kärlsjukdomar stor, och en kost som är baserad på mycket fett är väl som att skriva under för en framtida hjärtinfarkt?
Detta är en gammal teori som visats vara felaktig. Naturligt fett i maten ger inte hjärtsjukdom, vare sig man är typ 1-diabetiker eller inte.
Problemet vid typ 1-diabetes är enbart brist på eget insulin vilket gör det svårt att kontrollera blodsockret. Höga blodsocker under lång tid är vad som sen ger hemska komplikationer på sikt: hjärtsjukdom, blindhet, dialys pga trasiga njurar, amputationer.
Om man med hjälp av lågkolhydratkost och anpassade insulindoser får ett normalt och stabilt blodsocker fungerar ens kropp precis som vilken frisk människa som helst. Om man kan upprätthålla det är risken för långsiktiga komplikationer sannolikt noll.
Lär dig snabbt
Se då denna femton minuter långa videokurs: Hur du blir friskare från diabetes
Mer som är värt att veta
Att bli friskare från diabetes handlar förstås inte bara om att äta mindre kolhydrater, även om det är en extremt effektiv början.