Vad är åldrande?

Här följer ett översatt inlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF:

Den legendariska spanska erövraren Juan Ponce de León (1460-1521) sökte, precis som många av sina samtida, berömmelse och rikedom genom att utforska den Nya Världen. Han bosatte sig i Hispaniola (dagens Dominikanska Republiken), blev guvernör i Puerto Rico och ersattes efter två år av Cristofer Columbos son Diego. När han i samband med detta lämnade Puerto Rico, sägs det att han hörde talas om en mystisk ungdomskälla.

Han utforskade många delar av Bahamas, och man tror att han landsteg nära dagens St. Augustine i nordöstra Florida 1513. Han döpte sin ”nya upptäckt” till Florida efter det spanska ordet ”florido” som betyder ”blommig”. Han fortsatte utforska Florida och dog utan att ha hittat denna gäckande ungdomens källa.

Den här historien är högst troligen påhittad. Någon ungdomens källa nämns inte i de Leóns egna anteckningar, och hans mål var nog troligare att hitta guld och land att kolonisera samt att sprida den kristna tron. Men tanken på en magisk källa som kunde motverka åldrandet var så stark att den överlevt till dags dato. Så – vad är då egentligen åldrande?

Alla vet vad det innebär att åldras, men vetenskapen kräver en korrekt definition för att kunna tackla problematiken kring åldrandet. Man kan se på åldrande på flera olika sätt. Först och främst märker man av åldrande genom att utseendet förändras: man får grått hår, rynkor eller andra ytliga förändringar. Dessa kan spegla bakomliggande fysiologiska förändringar som minskad produktion av pigment i hårsäckarna eller minskad hudelasticitet. Kosmetisk kirurgi kan förändra ytan, men inte den underliggande fysiologin.

Å andra sidan kan man se åldrandet som en funktionsförlust. Med åren sjunker kvinnors fertilitet och den upphör helt i och med klimakteriet: en process som huvudsakligen är åldersberoende. Skelettet blir svagare, vilket ökar risken för till exempel höftfrakturer – något som yngre människor sällan drabbas av. Musklerna försvagas, vilket förklarar varför atleter och kroppsbyggare är unga. För det tredje: hormonresponsen minskar på både cellulär och molekylär nivå med stigande ålder. Mitokondrierna, cellernas kraftverk, blir mindre effektiva och deras förmåga att producera energi minskar. Den åldrande kroppens sjunkande förmåga överlag resulterar i fler sjukdomar.

Med stigande ålder ökar risken för kroniska sjukdomar och död exponentiellt. Hjärtinfarkt är ytterst ovanligt bland barn, men vanligt bland äldre. Människor ställs inför en ”mur av död”. Åldrandet i sig är ingen sjukdom, men risken att bli sjuk ökar, vilket innebär att man bör fokusera på själva åldrandet om man vill förhindra eller vända kroniska sjukdomar. Vi kan inte göra något åt vår ålder i antal kronologiska år, däremot kan vi påverka åldrandet i fysiologiska år.

Hippokrates, den moderna läkekonstens fader, insåg för länge sen att näring är en viktig hörnsten när det gäller hälsa och livslängd. Näringsbrist orsakad av svält var en av Apokalypsens fyra ryttare, men dagens problem med fetma, insulinresistens och diabetes är precis lika dödliga. I båda fallen spelar maten vi äter en viktig roll för att driva på eller förebygga alla dessa åkommor.

En viktig skadereglerande mekanism är autofagi. Yoshinori Ohsumi fick Nobelpriset i medicin 2016 för sina upptäckter om just autofagi, vilket verkligen understryker hur viktig denna process är. Organeller, celldelar, bryts ner och återvinns regelbundet som en del av ett omfattande kvalitetskontrollsystem. Precis som vi behöver byta olja, filter och fläktrem i en bil måste en cell byta ut sina organeller för att upprätthålla normal funktion. När organellerna passerat bäst-före-datum ser kroppen till att de avlägsnas och ersätts med nya, så att det inte finns några rester kvar som hindrar funktionen. En av de stora upptäckterna under det senaste kvartsseklet är att denna process påverkas kraftigt av den mat vi äter. Men varför åldras vi då över huvud taget?

Evolutionen bryr sig inte om att du åldras

Evolution genom naturligt urval fungerar på gennivå, och inte på enskilda organismer. Vi bär alla på tusentals olika gener och skickar dem vidare till våra barn. De gener som är bäst lämpade för sin omgivning överlever, vilket gör att de i sin tur kan få fler barn. Med tiden kommer dessa mer fördelaktiga gener att få en bred spridning bland befolkningen. Åldern spelar en viktig roll när det gäller att bestämma en gens effekt på en befolkning.

En gen som är dödlig vid tio års ålder (innan man föder barn) kommer att försvinna snabbt eftersom personen som bär på genen inte kommer att kunna föra den vidare till några barn. En gen som är dödlig vid trettio års ålder kommer också att försvinna (även om det går lite långsammare), eftersom människor som inte har denna gen kommer att kunna föda fler barn. En gen som blir dödlig vid sjuttio års ålder kommer kanske aldrig att försvinna eftersom den redan förts vidare till den efterkommande generationen långt innan den visat sin dödliga effekt.

Ser vi på det på detta sätt är kampen mot åldrandet en kamp mot naturen. Åldrandet är helt naturligt, även om omfattningen och hastigheten varierar. Att leva och äta helt i harmoni med naturen skyddar inte mot åldrande. Naturen och evolutionen bryr sig inte om din livslängd, bara dina geners överlevnad. Därför måste vi bortse från naturen för att sakta ner eller förebygga åldrandet.

Åldrandet och sjukdomar

Dagens barn kan komma att leva kortare tid än sina föräldrar – det är chockerande och saknar säkerligen motstycke i mänsklighetens historia. Det tjugonde århundradet har inneburit stora medicinska framgångar och medellivslängden har ökat kraftigt. Men nu hotar en epidemi av kroniska sjukdomar att sakta ner eller vända den trenden.

Infektioner var den vanligaste dödsorsaken innan industrialismen som var en era med stora framsteg inom hygien och hälsa. År 1900 var den förväntade livslängden i USA 46 år för en man och 48 år för en kvinna, huvudsakligen på grund den höga spädbarns- och barnadödligheten. De som överlevde till vuxen ålder hade goda chanser att leva till hög ålder. 1900 var de tre största dödsorsakerna olika infektioner: lunginflammation, influensa, tuberkulos samt mag/tarminfektioner. Dessa infektiösa sjukdomar drabbar alla åldrar, även om barn och äldre är särskilt känsliga.

Dagens situation är annorlunda. De två vanligaste dödsorsakerna, hjärt-kärlsjukdom och cancer, hänger ihop med åldrande. Hjärt-kärlsjukdom och stroke är den vanligaste dödsorsaken i USA och står för en fjärdedel av alla dödsfall. Förekomsten ökar dramatiskt med åldern. Barn råkar sällan ut för hjärtinfarkter, men vid 65 års ålder har en majoritet av männen haft någon form av hjärt-kärlsjukdom (för kvinnor är motsvarande siffra 85 år).

Detsamma gäller för cancer. Barn och unga vuxna står för cirka en procent av alla nya cancerfall per år. Vuxna mellan 25 och 49 står för ytterligare cirka tio procent, vilket innebär att personer från 50 och uppåt står för närmare nittio procent av alla nya cancerfall. Andra sjukdomar som är tydligt kopplade till åldrandet är grå starr, osteoporos, typ 2-diabetes, Alzheimer, Parkinson och njursjukdom. Dessa åldrandets sjukdomar står för ungefär två tredjedelar av alla de 150 000 dödsfall som inträffar dagligen över hela världen. Det är sjukdomar som knappast drabbar någon under fyrtio år. I den industrialiserade västvärlden närmar sig andelen dödsfall till följd av åldersrelaterade sjukdomar nittio procent.

En konsekvens av att den moderna medicinen lyckats besegra och/eller minska antalet infektionssjukdomar, som till exempel smittkoppor, är en åldrande befolkning som löper en högre risk att drabbas av kroniska sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom, autoimmuna sjukdomar och diabetes. Men det är inte hela sanningen. Ökningen av en till synes ostoppbar och oöverträffad epidemi av fetma och typ 2-diabetes riskerar att utsätta oss för en än mer ökad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det finns mycket du kan göra vad gäller både kost och livsstil för att minska risken att drabbas av kronisk sjukdom.

Åldrandet är den långsamma ökningen av cellskador som orsakas av en sjunkande förmåga att reparera dessa. Detta resulterar i en låggradig inflammation (så typisk för åldrandet att den på engelska kallas ”inflammaging”). Oxidativ stress, ett tillstånd där fria radikaler besegrar kroppens antioxidativa försvarssystem, ökar med åldern. Men det är fullt möjligt att göra livsstilsförändringar som ökar oddsen för ett friskt åldrande! Du kan inte bara öka din livslängd, utan även förbättra din hälsa och öka din livskvalitet. Ingen vill tillbringa sina sista år som sjuk och bräcklig på någon vårdinrättning. I boken The Longevity Solution (finns ännu inte på svenska) tar vi upp mer om åldrandets olika aspekter. Att förebygga åldrandet handlar om att förlänga åren med en god hälsa, fri från sjukdomar och andra bakslag som hänger samman med hög ålder, att vara vid god vigör och ha gott om energi, med en inställning till både livet och att leva som präglas av entusiasm. Ett långt liv med livskvalitet innebär att förlänga ungdomen – inte att förlänga ålderdomen.

—
Dr Jason Fung

Mer

Alla inlägg av dr Fung

Dr Jason Fung har en egen blogg: idmprogram.com. Han är också aktiv på Twitter.

Dr Fungs böcker Fetmakoden, Allt om fasta och Diabeteskoden finns samtliga på Bokus, Adlibris eller andra nätbokhandlare.