Kolhydrater, protein och fett: Vilken är den bästa fördelningen för viktminskning?
Sammanfattning
De flesta experter är överens om att dagens kosthållning i genomsnitt innehåller för mycket processade kolhydrater och fett samt otillräckligt med protein.På Diet Doctor tror vi att de flesta av oss mår bättre av att äta mindre kolhydrater och mer protein. Gällande fett mår sannolikt de flesta av oss bättre av att minimera intaget av processade fetter och istället fylla på med naturliga fetter från hälsosamma proteiner.
Vad är nyckeln till långsiktig viktminskning? Svaret är ett kontinuerligt kaloriunderskott (att du förbränner fler kalorier än vad du stoppar i dig) som håller i längden och leder till förbättrad hälsa och välbefinnande.
Detta kanske låter enklare än vad det egentligen är. För många handlar det inte om mer viljestyrka eller om att försöka ännu hårdare då de mest lättillgängliga livsmedlen ofta både är kaloririka och näringsfattiga. Dessutom kan livsmedel fyllda med kolhydrater, fett och socker ge upphov till beroende.
Frestelsen blir ofta för svår att stå emot.
Kroppens behov av att få i sig tillräckligt med protein och näring, i kombination med att det lurar små frestelser i varje hörna, är som upplagt för överätning.
Lyckligtvis visar vetenskaplig forskning att ett ökat proteinintag kan gynna viktminskning.1 Detsamma gäller ett lägre kolhydratintag.2
För många verkar en kombination av de båda vara det mest effektiva tillvägagångssättet. Det skulle kunna innebära en makronutrientfördelning på 5–15 % kolhydrater, 25–35 % protein och 45–65 % fett.3
Nyckelbudskap
Protein för viktminskningDet är vetenskapligt bevisat att ett högre proteinintag gynnar viktminskning, förbättrar kroppssammansättningen samt ger ökad mättnadskänsla. Läs mer
Hur mycket kolhydrater?
Enligt flera studier leder ett begränsat intag av kolhydrater till bättre viktminskning samtidigt som det naturligt minskar din aptit och kaloriintag. Läs mer
Ska du äta fett?
Oavsett vad du möjligtvis har hört, kommer du inte per automatik bli fet av att äta fett. För en hälsosam viktminskning vill du däremot säkerställa att du äter rätt mängd. Läs mer
Den ideala fördelningen av makronutrienter för viktminskning
När du går ner i vikt vill du säkerställa att du gör det på ett hälsosamt sätt.
Detta innebär främst att minska i fettmassa utan att minska i muskelmassa. Det innebär också att bevara din ämnesomsättning i vila, förbättra din metabola hälsa och samtidigt äta på ett sätt som fungerar för dig långsiktigt.
Men vad är då den bästa procentfördelningen av kolhydrater, fett och protein – ofta kallade makronnutrienter eller ”makron” – för att uppnå hälsosam viktminskning? Högt proteininnehåll? Kalorisnålt? Låg fetthalt? Hög fetthalt?
Även om det skiljer sig från individ till individ, kommer de flesta att lyckas gå ner i vikt på proteinrik lågkolhydratkost.
Som ovan nämnts, skulle det innebära ett intervall på 5-15 % kolhydrater, 25-35 % protein och 45-65 % fett. (För en kost på 1800 kalorier motsvarar det cirka 20 till 70 g kolhydrater, 110 till 160 gram protein och 90 till 130 gram fett).
För kosthållning på 1800 kalorier | % kalorier | ungefärliga totala gram |
---|---|---|
Kolhydrater | 5-15% | 20-70 g |
Protein | 25-35% | 110-160 g |
Fett | 45-65% | 90-130 g |
Även om proteinrik lågkolhydratkost inte är det enda sättet kan det vara en bra utgångspunkt. Du kan därefter se över din hungernivå, matglädje och hälsosamma viktminskning och justera efter behov.
Läs vidare om du vill veta varför just detta för de flesta är en lyckad kombination och hur du redan idag kan komma igång med en hälsosam viktminskning.
De sämsta livsmedlen för viktminskning
Innan vi dyker in i vad du bör äta, börjar vi med den enkla delen – vad du inte ska äta. Och när vi säger den ”enkla” delen, menar vi lättare sagt än gjort.
Du vill undvika kaloririka, näringsfattiga livsmedel – särskilt de som triggar dig att vilja äta mer. De flesta av dessa livsmedel är ultraprocessade och innehåller en kombination av fett, stärkelse och socker.4
Du bör också undvika livsmedel som innehåller ultraprocessade fetter, till exempel oljor eller grädde, eller rena kolhydrater, och såklart allt med tillsatt socker.5
Kalorifria sötningsmedel bör också påpekas. Använder du enbart kalorifritt sötningsmedel i ditt kaffe eller te är det troligtvis ingen större fara. Däremot kan dessa sötningsmedel när de tillsätts i kaloririka livsmedel, som desserter eller snacks, leda till överätning.6
Proteinrik kost för viktminskning
När det gäller viktminskning kan protein vara den viktigaste makronutrienten. Detta kan för många vara lite överaskande då fokus ofta ligger på att minska intaget av kolhydrater eller fett.
Inom ramen för måttlig till kolhydratrik kost, har ökat proteinintag visat sig ge förbättrad viktminskning och kroppssammansättning.7
Förbättrad viktminskning och kroppssammansättning kan förklara varför proteinrik kost genomgående leder till förbättrad metabol hälsa och blodsockerkontroll för personer med och utan diabetes.8
Studier visar också att proteinrik kost främjar mättnad och minskar hunger bättre än proteinsnål kost.9
Faktum är att de flesta studier som visar att lågkolhydratkost ger bättre viktminskning och förbättrad metabol hälsa, också har ett högre proteininnehåll. Det betyder att studiedeltagarna reducerade intaget av kolhydrater och samtidgt ökade andelen protein i dess kosthållning. Mer om detta kommer vi att förklara ytterligare i avsnittet nedan om lågkolhydratkost för viktminskning.
Andra skäl till varför protein kan gynna viktminskning
- För att tillgodose kroppens behov av protein kommer våra kroppar att söka efter mat och näring tills vi uppnått vår medfödda setpoint för protein.10 Baserat på hypotesen som på engelska heter ”Protein leverage hypothesis”, leder kost med lågt proteininnehåll till överkonsumtion av kalorier för att kroppen ska få tillräckligt med protein. På proteinrik kost sker motsatsen – ju mer protein man har i sin kost, desto färre totala kalorier tenderar man att äta.
- Studier visar att protein ökar termogenesen – mängden energi som krävs för att smälta och metabolisera mat. Energin som krävs kan vara så hög som 15 % av den totala dagliga energiförbrukningen och är genomgående högre med proteinrika måltider.11
- Proteinrik kost kan göra det lättare att undvika den energitäta och näringsfattiga maten som ofta är lätt att överäta. Ta en titt på vår guide för de bästa proteinrika livsmedlen. Här slipper du onödiga processade livsmedel och istället får du tips på hälsosamt protein.
Lågkolhydratkost för viktminskning
Varför tenderar lågkolhydratkost att vara effektivare än fettsnål kost för viktminskning? Personer som äter lågkolhydratkost begränsar intaget av processade kolhydratrika livsmedel och därigenom sänker sina insulinnivåer. De tenderar också att automatiskt minska sitt kaloriintag. En ytteligare förbisedd fördel med lågkolhydratkost, är att det ofta också har ett högre proteininnehåll jämfört med fettsnål kost.
RCT-studier på lågkolhydratkost är också RCT-studier på högre proteininnehåll
Resultat från 29 randomiserade studier som varade i minst tre månader där viktminskning och glykemisk kontroll mättes på lågkolhydratkost och jämfördes med fettsnål kost:
- Ingen av studierna visar att fettsnål kost var bättre för varken viktminskning eller glukoskontroll.
- Tretton studier visar att kost som kombinerar lågt kolhydratintag med högt proteinintag var bättre än kontrolldieten.
- Nio studier visar att lågkolhydratkost med högre proteinintag motsvarade kontrolldieten.
- Av de sju studier som kontrollerade samma mängd protein:
- Tre av studierna visar ingen skillnad mellan lågkolhydratkost och kontrolldieten.
- Fyra av studierna visar att lågkolhydratkost är bättre. Däremot specificerade man inte vad deltagarna åt, bara vad de blev ordinerade att äta. Därför är det oklart om de efterlevde kosten eller inte. Ena studien höll proteinintanget väldigt lågt med bara 64 gram per dag.
Eftersom många av de ovanstående studierna på lågkolhydratkost också ökade proteininnehållet i interventionsdieten, kan vi inte definitivt säga att det är just kolhydratreduktionen som leder till hälsovinster. Däremot kan vi istället konstatera att kost med lågt kolhydratinnehåll OCH högt proteininnehåll oftast är bättre än jämförelsekosten.
Du kan läsa mer om dessa 29 studier i följande guide (på engelska).
En liten randomiserad studie rapporterade att ett ökat proteinintag verkar ha större inverkan på viktminskning än kolhydratreduktion.13 Det krävs dock fler studier för att dra en slutgiltig slutsats.
Kalorier har betydelse
Kolhydrater och fett ökar kalorimängden i kosten. Detta är inte en åsikt, utan ren fakta. Kalorier behövs för energi, men för att gå ner i vikt måste du uppnå ett kaloriunderskott.
Nyckeln är att hitta ett ätmönster som ger tillräckligt med protein och näring samtidigt som du håller dig mätt och nöjd – med få kalorier. För vissa innebär detta LCHF, för andra lågkolhydratkost med högt proteinintag, och för några kan det innebära kolhydratrik fettsnål kost med naturliga råvaror.
Sammanfattning
På Diet Doctor brukar vi säga att ”kalorier räknas – men du behöver inte räkna dem.” Det betyder att det bästa är om ditt kostmönster hjälper dig minska kalorierna på ett naturligt sätt där du inte behöver mäta och beräkna allt du äter.
Därför har kolhydrater fortfarande betydelse
Eftersom majoriteten av de ovan nämnda lågkolhydratstudierna ökade proteinintaget betyder det då att kolhydraterna inte längre spelar någon roll?
Självklart inte.
I en liten studie där man jämförde proteinrik ketogen kost med proteinrik måttlig lågkolhydratkost visade den ketogena kosten bättre resultat på viktminskning samt minskad hunger och lägre kaloriintag.14 Denna studie tyder på att kombinationen av ett högre proteinintag och lägre kolhydratintag kan vara det mest effektiva tillvägagångssättet.
För de som har lätt för att överäta kolhydrater och svårt att kontrollera intaget har kolhydraterna definitivt betydelse. En studie från Harvard rapporterar att kost med 60 % kolhydrater gav en 43 % ökad aktivitet i hjärnans belöningscenter jämfört med kost med 20 % kolhydrater. Den ökade hjärnaktiviteten tyder på att kolhydrater för en del personer kan vara starkt beroendeframkallande.15
Kombinationen av processade kolhydrater och fett kommer sannolikt att stimulera hjärnan på ett sätt som kan få dig att äta för mycket och vilja äta mer.16
Lågkolhydratkost kan också sänka insulinnivåerna, vilket möjliggör enklare åtkomst till lagrat fett. Även om viktminskning i sig kan sänka insulinnivåerna, har lågkolhydratkost troligen en mer direkt inverkan på insulin än andra kostupplägg.17
Kolhydrater är inte ”dåligt” för alla
Trots bevis på att lågkolhydratkost ofta är bättre för viktminskning och blodsockerkontroll än fettsnål kost, betyder det inte att kolhydrater är skadliga för alla.
Observationer på befolkningen i de blå zonerna, där människor oftare än den allmänna befolkningen lever till de blir 90 och 100 år, visar att vissa populationer kan leva ett hälsosamt liv trots att de äter kolhydratrik kost.18
Kolhydrater skiljer sig också gällande fiberinnehåll, glykemiskt index, glykemisk belastning och tillsatt socker.19 Kolhydratrik kost som också har en låg energitäthet, hög fiberhalt och lågt sockerinnehåll kan för många fungera bra så länge kosten kan hållas långsiktigt.
Sammanfattning
Kolhydrater är energi. Kolhydratrik kost kan fungera så länge du är insulinkänslig, äter kolhydrater av högre kvalitet och inte överdriver ditt kaloriintag.Kolhydrater kan dock för vissa personer ha beroendeframkallande egenskaper. Dagens industrialiserade samhälle skapar också en miljö som främjar överätande av kolhydratbaserade livsmedel. Du kan behöva justera ditt kolhydratintag och anpassa det efter din livsstil.
Många studier visar att för de flesta verkar proteinrik lågkolhydratkost vara bäst för hälsosam viktminskning.
Fett och viktminskning
Låt oss slå hål på en myt direkt. Att äta fett behöver nödvändigtvis inte göra dig fet.
På lågkolhydratkost har fett helt klart betydelse, därav det populära namnet: LCHF. LCHF har visat sig förbättra viktminskning och blodsockerkontroll.20
När du minskar ditt kaloriintag genom att minska från 200-300 till 20 gram kolhydrater behöver du få energin från något annat. Den energin kommer från fett – både från fettet du äter och lagrat kroppsfett.
Att ersätta kolhydrater med fett (och protein) kommer alltså inte per automatik göra dig fet, och kan dessutom hjälpa dig att använda dina fettlager som energi – förutsatt att du äter färre kalorier än du förbränner.
Det är dock viktigt att notera att i de flesta lågkolhydratstudier förblir det totala fettintaget i antal gram på samma nivå eller en liten ökning. Detta verkar ologiskt, men betrakta detta exempel:
Om du äter 40 % fett på kost med 2000 kalorier kommer du att äta 88 gram fett. Äter du lågkolhydratkost med 60 % fett och naturligt minskar ditt kaloriintag till 1400 kalorier per dag kommer du att äta 93 gram fett. Det är en total ökning med bara 5 gram per dag – knappast en dramatisk skillnad som är värd termen ”hög fetthalt”.21
Men precis som kolhydrater är fett energi som kan överkonsumeras, vilket leder till kaloriöverskott och viktökning.
Och i ärlighetens namn gör fett att maten smakar bättre, vilket kan få dig att äta mer än du tänkt äta.
Om vi jämför fett och kolhydrater som kalorikälla, vilket är då den ”bästa?” För majoriteten kan svaret vara fett.
Till skillnad från kolhydrater, orsakar inte fett en direkt förhöjning av glukos och insulin. Eftersom många överviktiga också är insulinresistenta, kan kost med mindre kolhydrater och mer fett vara fördelaktig för att förbättra glukosregleringen.22
Efter några veckors anpassningstid på lågkolhydratkost, kommer insulinnivåerna med stor sannolikhet dessutom att vara lägre; kom ihåg att insulin främjar lagring av fett och förhindrar nedbrytning. Därför kan en minskning av cirkulerande insulin hjälpa kroppen att effektivare komma åt fettlagren och använda det som energi.
Vad händer då på lång sikt? Så länge du bibehåller ett kaloriunderskott och går ner i vikt, eller stabiliserar dig på en hälsosam vikt, finns det inga bevis för att LCHF skulle försämra insulinresistensen. I själva verket tycks det vara precis tvärtom.23
Sammanfattning
Fett kan ingå som en del av en hälsosam kost och främja viktminskning samt förbättra metabol hälsa.Men precis som kolhydrater är fett energi som lätt kan överätas.
Njut av det fett som naturligt finns i din mat. Njut av en fet köttbit eller kycklinglår med skinn. Fräs grönsakerna i smör eller olivolja. Var dock försiktig med att tillsätta extra smör, grädde eller oljor som egentligen inte behövs för att skapa en njutfull måltid.
De bästa makron för viktminskning
Det finns inget kostupplägg som fungerar lika bra för alla. Vi rekommenderar att du hittar ett ätmönster som du gillar, är hållbart på lång sikt och samtidigt hjälper dig att gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt.
För många är det mest framgångsrika kostupplägget ett högre intag av protein och lägre intag av kolhydrater. Även om detta upplägg inte är den enda fungerande metoden, kan det vara en bra utgångspunkt.
Äter du dock för mycket av processade, näringsfattiga livsmedel kommer det förmodligen inte spela någon roll hur din makrofördelning ser ut då dessa livsmedel kan få dig att äta för mycket och därmed sabotera dina hälsoframsteg. Oavsett vilken kostplan du väljer, se alltid till att du får i dig tillräckligt med protein och näring samt fokuserar på högkvalitativa, minimalt processade livsmedel.
Populärt just nu
British Journal of Nutrition 2013: Effects of high-protein diets on body weight, glycaemic control, blood lipids and blood pressure in type 2 diabetes: meta-analysis of randomised controlled trials [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens] ↩
PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: Comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens] Läs mer
The British Journal of Nutrition 2016: Effects of low-carbohydrate diets v. low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] Läs mer ↩
Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens] ↩
Nutrients 2020: Ultraprocessed food: addictive, toxic, and ready for regulation [översiktsartikel; ograderad]
Current Obesity Reports 2017: Ultra-processed food intake and obesity: what really matters for health-processing or nutrient content? [översiktsartikel; ograderad]
Cell Metabolism 2019: Ultra-processed diets cause excess calorie intake and weight gain: an inpatient randomized controlled trial of ad libitum food intake [randomiserad studie; måttlig evidens]
↩Frontiers in Nutrition 2015: Effects of high-fructose diets on central appetite signaling and cognitive function [översiktsartikel; ograderad]
American Journal of Clinical Nutrition 2004: Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity [översiktsartikel; ograderad]
Livsmedel med högre energitäthet har lägre mättnadseffekt än livsmedel med lägre energi.
Journal of Nutrition 2000: Dietary determinants of energy intake and weight regulation in healthy adults [översiktsartikel; ograderad]
↩The Yale Journal of Biology and Medicine 2010: Gain weight by “going diet?” Artificial sweeteners and the neurobiology of sugar cravings [översiktsartikel; ograderad] ↩
Flera studier visar att högre proteinintag gynnar viktminskning, speciellt minskning av fettmassa. Den första studien rapporterar förbättrad kroppssammansättning och viktminskning på proteinrik kost hos överviktiga kvinnor – utan en minskning av fettfri massa eller försämrad energiförbrukning i vilotillstånd.
Nutrients 2018: Effects of adherence to a higher protein diet on weight loss, markers of health, and functional capacity in older women participating in a resistance-based exercise program [randomiserad studie; måttlig evidens]
Följande studie, en 12-veckors intervention med överviktiga kvinnor, rapporterar också mer betydande fettförlust på kost med 25 % protein, jämfört med kost med 15 % protein.
British Journal of Nutrition 2020: The effect of 12 weeks of euenergetic high-protein diet in regulating appetite and body composition of women with normal-weight obesity: a randomised controlled trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
Och de två följande exemplen rapporterar också liknande resultat:
International Journal of Obesity Related Metabolic Disorders 2004: Effect of normal-fat diets, either medium or high in protein, on body weight in overweight subjects: a randomised 1-year trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
Endocrine, Metabolic, and Immune Disorders of Drug Targets 2020: Effects of a low carb diet and whey proteins on anthropometric, hematochemical, and cardiovascular parameters in subjects with obesity [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Denna RCT rapporterar att de som följde ett kostupplägg med 27 % protein jämfört med 16 %, behöll mer fettfri massa och fick bättre glykemiskt svar – trots ingen skillnad i viktminskning.
American Jounral of Clinical Nutrition 2003: Effect of a high-protein, energy-restricted diet on body composition, glycemic control, and lipid concentrations in overweight and obese hyperinsulinemic men and women [randomiserad studie; måttlig evidens]
Denna randomiserade tvärsnittstudie rapporterar att personer med typ 2-diabetes har en mer signifikant minskning av HbA1c och total daglig glukos, fettlever och fett i bukspottkörtel på kost med 30 % kolhydrater och 30 % protein, jämfört med kost med 50 % kolhydrater och 17 % protein.
Diabetologia 2019: A carbohydrate-reduced high-protein diet improves HbA1c and liver fat content in weight stable participants with type 2 diabetes: a randomised controlled trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
Denna mindre RCT rapporterar 100 % reversering av prediabetes på kost med högre proteininnehåll.
Nutrition, Metabolism, and Cardiovascular Diseases 2020: High protein diet leads to prediabetes remission and positive changes in incretins and cardiovascular risk factors [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
American Journal of Clinical Nutrition 2008: Protein, weight management, and satiety [översiktsartikel; ograderad]
En ökning av protein från 15 % till 30 % resulterade i en betydande minskning av kaloriintag.
American Journal of Clinical Nutrition 2005: A high-protein diet induces sustained reductions in appetite, ad libitum caloric intake, and body weight despite compensatory changes in diurnal plasma leptin and ghrelin concentrations [icke randomiserad studie; svag evidens]
↩Obesity reviews 2005: Obesity: the protein leverage hypothesis [översiktsartikel; ograderad]
PLoS One 2011: Testing protein leverage in lean humans: a randomised controlled experimental study [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Journal of the American College of Nutrition 2004: The effects of high protein diets on thermogenesis, satiety and weight loss: a critical review [översiktsartikel; ograderad]
Nutrition and Metabolism 2004: Diet induced thermogenesis
[översiktsartikel; ograderad]American Journal of Clinical Nutrition 2000: Effect of fat-reduced diets on 24-h energy expenditure: comparisons between animal protein, vegetable protein, and carbohydrate [randomiserad studie; måttlig evidens]
↩Följande metaanalyser av randomiserade studier visar samtliga hälsovinster med lågkolhydratkost.
PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: Comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens] Läs mer
The British Journal of Nutrition 2016: Effects of low-carbohydrate diets v. low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] Läs mer
Lågkolhydratkost resulterar inte bara i mer viktminskning än vissa jämförelsedieter, det resulterar också i högre fettförlust, särskilt när kolhydratintaget är begränsat till 50 gram per dag:
Obesity Reviews 2016: Impact of low-carbohydrate diet on body composition: meta-analysis of randomized controlled studies [stark evidens] ↩
Physiology and Behavior 2012: Relatively high-protein or ’low-carb’ energy-restricted diets for bodyweight loss and body weight maintenance? [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
American Journal of Clinical Nutrition 2008: Effects of a high-protein ketogenic diet on hunger, appetite, and weight loss in obese men feeding ad libitum [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Journal of Nutrition 2021: Diets varying in carbohydrate content differentially alter brain activity in homeostatic and reward regions in adults [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Cell Metabolism 2019: Ultra-processed diets cause excess calorie intake and weight gain: an inpatient randomized controlled trial of ad libitum food intake [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Nutrition & Diabetes 2017: Enhanced insulin sensitivity in successful, long-term weight loss maintainers compared with matched controls with no weight loss history [fallkontrollstudie; svag evidens]
Journal of the American College of Nutrition 2013: Improvements in glucose metabolism and insulin sensitivity with a low-carbohydrate diet in obese patients with type 2 diabetes [icke kontrollerad studie; svag evidens]
JCI Insight 2019: Dietary carbohydrate restriction improves metabolic syndrome independent of weight loss [randomiserad studie; måttlig evidens]
Obesity 2015: Weight loss on low-fat vs. low-carb diets by insulin resistance status among overweight adults & adults with obesity: A randomized pilot trial [måttlig evidens]
↩Ett exempel är de traditionella Okinawans. De är en geografiskt isolerad befolkning som bor på en av Japans södra öar och har ovanligt många personer som lever över 100 år vars kost består av 85 % kolhydrater och 9 % protein.
Age and Aging 2016: New horizons: dietary protein, ageing and the Okinawan ratio [översiktsartikel; ograderad]
Även om dessa data visar att det är möjligt att leva ett långt liv med ett mycket högt kolhydratintag, bevisar det inte att kolhydrater ledde till Okinawans förbättrade livslängd.
Okinawanerna åt också ungefär hälften så många kalorier som den vanliga västerländska kosten. De åt lokal, minimalt processad mat och levde en aktiv livsstil utomhus. Kanske är det deras relativa låga kaloriintag, eller andra aspekter i deras hälsosamma livsstil som är den främsta orsaken till deras livslängd, vilket också i sin tur gör de mer tolereranta mot det höga kolhydratintaget.
Biogerentology 2006: Caloric restriction and human longevity: what can we learn from the Okinawans? [epidemiologisk koststudie; mycket svag evidens] ↩
BMJ 2018: Dietary carbohydrates: role of quality and quantity in chronic disease [översiktsartikel; ograderad] ↩
PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: Comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens] Läs mer
The British Journal of Nutrition 2016: Effects of low-carbohydrate diets v. low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] Läs mer
Obesity Reviews 2016: Impact of low-carbohydrate diet on body composition: meta-analysis of randomized controlled studies [stark evidens]
Nutrients 2020: Impact of a ketogenic diet on metabolic parameters in patients with obesity or overweight and with or without type 2 diabetes: A meta-analysis of randomized controlled trials [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]
Diabetes Research and Clinical Practice 2018: Effect of dietary carbohydrate restriction on glycemic control in adults with diabetes: A systematic review and meta-analysis [stark evidens]
BMJ Open Diabetes Research and Care 2017: Systematic review and meta-analysis of dietary carbohydrate restriction in patients with type 2 diabetes [stark evidens]
The American Journal of Clinical Nutrition 2018: Effects of low-carbohydrate- compared with low-fat-diet interventions on metabolic control in people with type 2 diabetes: a systematic review including GRADE assessments [stark evidens]
Diabetes, Obesity & Metabolism 2019: An evidence‐based approach to developing low‐carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a systematic review of interventions and methods [stark evidens] ↩
I följande studie där lågkolhydratkost användes gick faktiskt de totala grammen fett ner.
PLos One 2020: Effect of a 90 g/day low-carbohydrate diet on glycaemic control, small, dense low-density lipoprotein and carotid intima-media thickness in type 2 diabetic patients: An 18-month randomised controlled trial [måttlig evidens]
Och i denna studie ökade fettet endast med 13 gram per dag.
Nutrition & Metabolism 2008: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus [måttlig evidens]
↩Diabetes Care 1991: Plasma glucose and insulin response to macronutrients in nondiabetic and NIDDM subjects [översiktsartikel; ograderad]
Diabetes Care 2013: The effects of carbohydrate, unsaturated fat, and protein intake on measures of insulin sensitivity: results from the OmniHeart trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
PLos One 2020: Effect of a 90 g/day low-carbohydrate diet on glycaemic control, small, dense low-density lipoprotein and carotid intima-media thickness in type 2 diabetic patients: An 18-month randomised controlled trial [måttlig evidens]
Nutrients 2018: The effect of low-carbohydrate diet on glycemic control in patients with type 2 diabetes [måttlig evidens]
Nutrition & Diabetes 2017: Twelve-month outcomes of a randomized trial of a moderate-carbohydrate versus very low-carbohydrate diet in overweight adults with type 2 diabetes mellitus or prediabetes [måttlig evidens]
Diabetes Care 2014: A very low-carbohydrate, low–saturated fat diet for type 2 diabetes management: a randomized trial [måttlig evidens]
Nutrition & Metabolism 2008: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus [måttlig evidens]
↩Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens] ↩