Viktminskningskirurgi för metabol hälsa och viktnedgång
Letar du efter snabba och effektiva sätt att gå ner i vikt eller behandla typ 2-diabetes? Du kanske har hört talas om viktminskningskirurgi, även kallad bariatrisk kirurgi – vilket har visat sig vara effektivt för viktminskning och metabol hälsa. Men är det rätt val för dig?
I den här guiden kommer vi ge dig ökad kunskap om de potentiella för- och nackdelarna med viktminskningskirurgi – liksom kostens läkande roll.
Vi införlivar den senaste evidensen som vi kompletterar med en klinisk erfarenhet och praktiska råd från två erfarna viktminskningskirurger; dr Ariel Ortiz and dr Meredith Sweeney.1
Efter att du läst den här guiden kommer du fått en bättre förståelse för för- och nackdelar samt möjliga alternativ till viktminskningskirurgi.
Vill du ha en gratis provmånad?
Få omedelbar tillgång till fantastiska LCHF-recept och veckomenyer, videokurser, hälsoguider, goda råd om viktminskning och mycket mer. Påbörja din nya hälsosamma livsstil redan idag med en kostnadsfri provmånad.
Testa en gratis provmånad!
1. Vad är viktminskningskirurgi?
Viktminskningskirurgi, även känd som bariatrisk kirurgi, är en stor operation som förändrar magen och tarmarnas anatomi. Det gör det svårare att äta och smälta stora mängder mat.2
Kirurger utför bariatrisk kirurgi via titthålskirurgi, som också kallas laproskopi och innebär att kirurgen jobbar med titthålsinstrument genom små hål i magen.
De två vanligaste metoderna vid fetmaoperationer är gastric bypass och gastric sleeve. Gastric bypass innebär att en stor del av magsäcken och den första delen av tunntarmen kopplas bort. Vid denna metod skapar kirurgen en ny och mindre magsäck.
Vid gastric sleeve opereras en stor del (ungefär två tredjedelar) av magsäcken bort och minskas i storlek och struktur som liknar matstupen. Vid denna metod behöver ingen ny magsäck skapas eller delar av tarmen kopplas ur.3
Gastric bypass är en längre, mer komplex operation jämfört med gastric sleeve. Även om gastric bypass kan ge mer betydande viktminskning, är resultaten inkonsekventa. Dr Ortiz anser att eventuella skillnader är försumbara då gastric sleeve är en mycket enklare och kortare operation som fortfarande resulterar i dramatisk viktminskning.4
Nyare, mindre invasiva alternativ inkluderar uppblåsbara ballonger, trattar eller stentar placerade i magen.5 Dessa metoder är utformade för att minska magens storlek eller funktion. Då dessa tekniker är nya, är också data om dess långsiktiga framgångar begränsade.
Sammanfattning
Viktminskningskirurgi begränsar magens storlek (både vid gastric sleeve- och gastric bypass-operation) och förmågan att ta upp näringsämnen (bypass-operation). Vissa tekniker involverar också att övre delen av tunntarmen kopplas ur. Gastric bypass och gastric sleeve är de vanligaste metoderna.
2. Viktminskningsframgångar med operation
Både gastric bypass och gastric sleeve är effektiva för viktminskning. En randomiserad studie visade att gastric bypass-patienter bibehöll 24 % av sin viktminskning tre år efter operationen, medan patienter som gjort en gastric sleeve bibehöll 21 % av viktminskningen.6
En annan studie på 417 patienter som genomfört en gastric bypass rapporterade 35 % viktminskning från startvikten efter två år, där patienterna fick tillbaka en del vikt, men bibehöll 27 % av sin viktminskning 12 år efter.7
De flesta bevis överensstämmer med dessa studier och visar betydande viktminskning vid bariatrisk kirurgi.8
Däremot har inte alla patienter samma framgång. I ett granskningsunderlag uppskattades misslyckandet vid gastric bypass-operationer uppgå till 20-35 %. Ett misslyckande definierades som en viktminskning på mindre än 50 % eller ett BMI högre än 35.9
Dessutom är viktökning vanlig 18 månader efter operationen, där cirka 50 % av patienterna återfår en del vikt.10
Sammanfattning
Viktminskningskirurgi är ett effektivt sätt att tappa 25 till 30 % av sin startvikt och bibehålla viktnedgången i 12 år. De flesta patienter upplever en långsiktig framgång, men ungefär 26 % förblir överviktiga även efter operationen. Att återfå en del vikt är vanligt efter 18 månader.
3. Metabola hälsovinster med viktminskningskirurgi
Förutom viktminskning medför bariatrisk kirurgi även stora hälsovinster för den metabola hälsan, så pass mycket att många läkare idag refererar till det som ”metabol kirurgi”.
En inflytelserik studie som tittade på effekterna av bariatrisk kirurgi vid typ 2-diabetes, randomiserade 150 patienter med detta tillstånd samt ett genomsnittligt HbA1c (ett mått på genomsnittligt blodsocker) på 78 mmol/mol i följande tre grupper: enbart diabetesläkemedel, gastric bypass-operation, eller en gastric sleeve-operation.
Efter tre år fann forskarna en HbA1c på lägre än 42 hos endast 5 % av patienterna inom gruppen med enbart diabetesläkemedel, i motsats till 38 % hos patienterna med gastric bypass och 24 % hos patienter med gastric sleeve. Kirurgipatienterna uppnådde också mycket större viktminskning på 24 % av sin kroppsvikt, jämfört med bara 4 % inom gruppen med diabetesläkemedel.11
Även andra studier bekräftade dessa fynd med liknande resultat.12
Som dr Ortiz konstaterar upplever de flesta patienter en snabb förbättring av blodsockerkontroll och kan sätta ut sin diabetesmedicin i god tid innan någon signifikant viktminskning har inträffat. Detta väcker en fråga: Om enbart viktminskning är det som orsakar förbättrad blodsockerkontroll, hur förklarar vi då att detta sker så snabbt redan innan någon betydande viktminskning har inträffat?13
Ändå tyder vissa studier på att de metabola hälsovinsterna som bariatrisk kirurgi kan medföra är sammankopplade med långsiktig viktminskning.
I en liten studie jämfördes patienter som uppnått 18 % viktminskning med hjälp av livsstilsförbättringar, med liknande patienter som istället hade genomgått viktminskningskirurgi. Resultaten tyder på att när det gäller förbättringen av HbA1c och insulinkänslighet fanns ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna.14
Däremot är inte alla operationer desamma. Till exempel rapporterade en studie att de som genomgått en gastric bypass hade större förbättring av diabetes efter sju år, jämfört med de som genomgått gastric banding (innebär att magsäcken görs mindre genom att ett band snörs runt den).15
Har det någon effekt på livslängden?
Med ökad viktnedgång och reversering av diabetes kan viktminskningskirurgi också bidra till att patienter lever längre? Den nuvarande evidensen tyder på att svaret är ja.
En svensk studie rapporterade en relativ minskning av risken för tidig död med 24 % efter 10 år bland de som opererats, jämfört med en kontrollgrupp.16
Även en metaanalys från 2020 pekar på en minskning av risken för tidig död på 38 % för de som opererats.17
I dessa analyser fanns dock en drastisk skillnad i viktminskning mellan den kirurgiska gruppen och kontrollgruppen.
I den svenska studien tappade till exempel operationsgruppen i genomsnitt 24 % av sin kroppsvikt, medan personerna i kontrollgruppen upplevde en mindre viktökning. Det är därför okänt om viktminskningsoperationer skulle medföra en större effekt på livslängden, jämfört med personer som uppnår liknande viktminskning genom förbättrad kost och livsstil.
Vi kan dra slutsatsen att viktminskningsoperationer kan ge förbättrad livslängd, viktminskning samt metabol hälsa. Vi kan däremot inte svara på om kirurgi innebär ytterligare fördelar jämfört med liknande metabola- och viktförbättringar som uppnås på andra sätt.
Sammanfattning
Viktminskningskirurgi är effektiv för att förbättra blodsockerkontroll och även reversera av typ 2-diabetes. Experter har olika åsikter om huruvida fördelarna enbart beror på viktminskning eller beror på något unikt med själva operationen.
Studier tyder på förbättrad livslängd efter bariatrisk kirurgi, men det är okänt om personer som uppnår liknande och bestående viktminskning på andra sätt också har liknande förbättringar gällande livslängd.
4. Vikten av sund kost
Kost – särskilt lågkolhydratkost — kan vara ett effektivt sätt att uppnå betydande viktminskning. För de som genomgår viktminskningskirurgi spelar kosten en integrerad roll i både förberedelse inför operationen samt för att generera långsiktiga resultat efter operationen.
Det är ingen hemlighet att en del människor med tiden återfår en betydande del av vikten, efter viktminskningskirurgi. Som dr Sweeney konstaterar är kirurgiska problem sällan orsaken till att en del av vikten återkommer. Istället är den vanligaste orsaken en återgång till gamla kostvanor.18
I regel kan viktminskningskirurgi ses som en kickstart på en ny livsstil. Operationen hjälper till med snabb viktminskning, men patienter bibehåller viktnedgången med hjälp av smarta livsstilsval.
Både dr Ortiz och dr Sweeney förespråkar strikt LCHF till sina kirurgiska patienter. De tror att lågkolhydratkost medför långsiktig viktnedgång, samtidigt som kosten ger tillräckligt med protein och mikronutrienter.
Dr Sweeney menar att vikten av hälsosam kost är desto viktigare två år efter operationen. ”Jag brukar berätta för mina patienter att de har två år på sig att landa i en bra kost, då det är vid denna tidpunkt som människor börjar gå upp i vikt igen, utan betydande livsstilsförändringar.”
Dessutom rekommenderar dr Sweeney periodisk fasta, men först efter att patienten helt har läkt från operationen och konsekvent äter lågkolhydratkost. Hon tror att kortvarig fasta och tidsbegränsat ätande kan spela en viktig roll för långvarigt viktunderhåll, men att börja för tidigt kan bli problematiskt för många patienter.19
Kostrådgivning är inte bara viktigt efter operationen. Dr Ortiz betonar hur väl periodisk fasta och lågkolhydratkost fungerar även som förberedelse inför operationen.
De flesta av dr Ortiz patienter har fettleversjukdom. Detta gör det mer utmanande att genomföra operationen, eftersom en förstorad lever ”hamnar i vägen” under operationen.20
Dr Sweeney instämmer och säger att det är mycket lättare att genomföra operationen när levern inte är förstorad. Det är därför hon ordinerar alla sina patienter en ”leverkrympande diet”, vilket innefattar tidsbegränsat ätande och lågkolhydratkost.
Lyckligtvis kan patienter förbättra fettlever på bara några dagar till några veckors kostförändring. Studier på mycket kalorisnåla dieter bekräftar dessa resultat, även om studier på lågkolhydratkost som satts in före operation inte har gjorts.21
Långsiktig behandlig med näringstillskott
Långvarig näringsbrist eller till och med proteinbrist kan vara problematisk vid viktminskningskirurgi.22
Officiella riktlinjer för läkare rekommenderar att alla patienter genomgår en näringsundersökning både före och efter operationen och att läkare ordinerar kosttillskott baserat på vilken typ av operation som utförs.23
Exempelvis förekommer brist på järn och vitamin B12 bland upp till 50 % av patienterna som har genomfört en gastric bypass-operation, men dessa är mindre vanliga vid andra kirurgiska metoder.
D-vitamin-, kalcium- och proteinbrist kan uppstå vid alla viktminskningsoperationer, även om de är mindre vanliga än järn- och vitamin B12-brist.24
För långsiktig hälsa rekommenderar många experter att patienter äter tillräckligt med protein. På Diet Doctor definierar vi måttligt proteinintag som 1,2 till 1,7 gram per kilo önskad kroppsvikt och dag. Du kan läsa mer om våra proteinrekommendationer i vår evidensbaserade guide.
Kliniska riktlinjer föreslår också livslånga kosttillskott efter bariatrisk kirurgi.25
I Sverige får du råd från en dietist om vad och hur du ska äta för att undvika näringsbrist efter en operation, samt rekommendationer om att äta kosttillskott resten av livet. Alla i Sverige som har genomgått en fetmaoperation får tillskott av kalk, D-vitamin, B-vitamin och järn utskrivet på recept. Det är också viktigt att gå på uppföljningar och provtagningar för att upptäcka näringsbrist i tid.26
Sammanfattning
Kosten spelar en viktig roll både före och efter operationen. Även om det inte finns några studier där lågkolhydratkost jämförts med andra kostupplägg efter viktminskningskirurgi, tyder bariatriska kirurgers kliniska erfarenhet på att lågkolhydratkost är en effektiv och hållbar kost.
Varje kostplan bör syfta till att förhindra protein-, vitamin- och mineralbrist.
Kom igång idag!
5. Komplikationer av bariatrisk kirurgi
Enligt dr Ariel Ortiz har komplikationsgraden för viktminskningskirurgi minskat dramatiskt. Detta beror delvis på erfarenhet och delvis på grund av övergången till titthålskirurgi.
Han minns när dödsfallen vid vissa institutioner var så högt som 5 %. Nu pekar litteraturen på en dödlighet mellan 0 och 2,6 %.27
Många erfarna kirurger, inklusive dr Ortiz och dr Sweeney, har aldrig upplevt ett dödsfall orsakat av operationen.
De allvarligaste komplikationerna, inklusive allvarlig blödning, behov av akut re-operation eller livshotande infektion, är också sällsynta och upplevs av mindre än 1 % av patienterna.28
En studie på mer än 33 000 patienter visade att behandling av mindre allvarliga komplikationer, så som icke-akuta re-operationer eller endoskopi, behövde genomföras bland 9 % av gastric sleeve-patienterna och 12 % bland gastric bypass-patienterna efter tre år.29
Långvariga komplikationer kan också uppstå. Exempelvis kan halsbränna, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), vara ett vanligt problem efter en gastric sleeve.30 Diarré är också ett vanligt förekommande, speciellt vid konsumtion av måltider som är för stora eller innehåller livsmedel som kan orsaka diarré.31
Sammanfattning
Allvarliga kirurgiska komplikationer har minskat drastiskt under de senaste decennierna. Mildare komplikationer som GERD eller diarré kan uppstå och kräver ofta livslång vaksamhet efter operationen.
6. Är viktminskningskirurgi bättre än kost och livsstil?
Enligt publicerade studier är viktminskningskirurgi betydligt effektivare för viktminskning och diabeteshantering än traditionella livsstilsinterventioner.32
Livsstilsinterventionerna som studerats är dock traditionella kostupplägg med låg fetthalt och kaloriräkning – tillsammans med råd för att öka träningsmängden.
Med andra ord är det traditionella rådet om att ”äta mindre och mer fettsnålt, samt träna mer” – den livsstilsmetod som forskare jämfört med kirurgi.
Look AHEAD-studien avslöjar dock begränsningarna med fettsnål och kalorifattig kost.
Efter fyra år av intensiv livsstilsintervention tappade deltagarna endast 5 % av sin kroppsvikt, mycket mindre än de 25 % som ofta har rapporterats i studier på viktminskningkirurgi.33
En separat studie har dock jämfört viktminskningskirurgi med en livsstilsintervention som utformats för att efterlikna Look AHEAD-interventionen.
Efter fem år fann studieförfattarna att de personer som randomiserats till gastric bypass i genomsnitt tappade 22 % av sin startvikt och 55 % uppnådde en HbA1c på mindre än 7 %. Livsstilsgruppen förlorade i genomsnitt 10 % av sin startvikt – dubbelt så mycket som i den ursprungliga Look AHEAD-studien – och endast 14 % uppnådde en HbA1c på mindre än 7 %.
Men de bättre resultaten kom också med en kostnad då det fanns 66 biverkningar inom den kirurgiska gruppen och endast 28 inom livsstilsgruppen.34
Kan strikt LCHF ge bättre resultat? En icke-randomiserad studie som behandlade personer med typ 2-diabetes med ketogen kost, fann också en genomsnittlig viktminskning på 10 % efter två år.35
Denna studie rapporterade även att 53 % av deltagarna uppfyllde kriterierna för reversering av diabetes, definierat som en HbA1c under 48 utan diabetesmedicin (bortsett från metformin). Dessa metabola förbättringar anses vara desto mer gynnsamma i jämförelse med de som rapporterades vid gastric bypass-operation.36
Följande studie på ketogen kost framhåller också att den totala viktminskningen inte är den enda möjliga målsättningen. Förbättrad metabol hälsa, reversering av typ 2-diabetes och att eliminera behovet av mediciner kan samtliga uppnås genom livsstilförändring. Det är sannolikt en bättre målsättning för en del människor.
Om livsstilsinterventioner ger blygsammare viktminskning än kirurgi, men kan medföra liknande metabola hälsovinster, kan de då ses likvärdiga ur ett hälsoperspektiv? Det beror på individen och dess målsättning. Det är en fråga som patienter bör ställa sig själva när de överväger viktminskningskirurgi.
Förhoppningsvis ser vi fler studier i framtiden som jämför effektivare livsstilsinterventioner, som strikt LCHF, i kombination med periodisk fasta, med bariatrisk kirurgi. För närvarande är det inte klart vilket tillvägagångssätt som är mer fördelaktigt gällande viktminskning och hälsovinster.
Sammanfattning
Studier visar att bariatrisk kirurgi är effektivare än traditionella livsstilsinterventioner gällande viktminskning, om än med ökad risk för kirurgiska komplikationer. Hittills har studier enbart fokuserat på livstilsinterventioner med kaloribegränsad fettsnål kost.
Enskilda bevis tyder på att livstilsintervention med strikt LCHF kan medföra metabola hälsovinster som liknar bariatrisk kirurgi, men en direkt jämförelse är ännu inte tillgänglig.
7. Vad krävs för att få göra en viktminskningsoperation?
I Sverige börjar du med att ta kontakt med din läkare som gör en första bedömning och sedan skickar en remiss till en klinik för fetmaoperationer. Det kan ta upp till ett år från det att läkaren har skickat remissen tills du blir opererad. Många kliniker kan du även kontakta själv utan remiss från läkare.
Det görs alltid en individuell bedömning om du kan opereras eller inte, ett beslut som bland annat baseras utifrån hur kraftig fetma du har, om du har andra sjukdomar, om du tar vissa läkemedel och din ålder.
Det är alltid en kirurg specialiserad på fetmaoperationer som avgör om du kan få en fetmaoperation eller inte.37
Vad som gäller för att du ska få en fetmaoperation skiljer sig mellan olika regioner i Sverige.
Följande regler kan gälla:38
- Du ska ha fyllt 18 år.
- Du har ett BMI över 40.
- Du har ett BMI över 35 och en sjukdom som beror på din övervikt.
- Du ska ha gjort seriösa försök att minska din vikt utan att uppnå bestående resultat. Till exempel kan du ha fått hjälp av dietist, viktgrupp eller läkemedelsbehandling.
- Du ska känna till vad fetmaoperation innebär, hur du kan påverkas och vad du kan förvänta dig av operationen.
- Du ska vara beredd att förändra dina levnadsvanor, framför allt dina matvanor.
Vissa sjukdomar och vissa läkemedel kan innebära allvarliga risker eller kraftigt försämra resultatet av operationen. Därför brukar du inte få opereras om något av följande stämmer in på dig:39
- Du har nyligen haft en hjärtsjukdom eller en stroke.
- Riskerna med operationen bedöms vara för stora, beroende på andra allvarliga sjukdomar.
- Du är gravid.
- Du är beroende av alkohol eller narkotika.
- Du har en obehandlad ätstörning.
Återhämtningstiden har också förbättrats med övergången till laparoskopisk kirurgi. De flesta patienter får stanna på sjukhuset i en till två dagar efter en fetmaoperation och är sjukskrivna i två till fyra veckor.40
Både dr Ortiz och dr Sweeney betonar vikten av långsiktig uppföljning och uppmuntrar alla patienter att söka en kirurg som ger adekvat stöd och uppföljning efter operationen. I Sverige har de flesta kliniker som utför fetmakirurgi ett uppföljningsprogram för dig som har opererats. Vid några tillfällen efter operationen får du då träffa exempelvis en sjuksköterska och en dietist som ger råd och hjälp om livsstil, matvanor och motivation.41
Sammanfattning
Du måste vara beredd på att förändra dina levnadsvanor både före och efter operationen. Det gör att risken minskar för komplikationer och att du undviker att gå upp i vikt igen.
Det är också viktigt att överväga behovet av sjukskrivning från arbetet, ledighet från familj och sociala aktiviteter för att få tillräckligt med återhämtning.
Slutligen, se till att vända dig till en erfaren fetmaklinik som erbjuder uppföljning och support före och efter operationen.
8. Bör du genomgå bariatrisk kirurgi?
Huruvida du ska genomgå bariatrisk kirurgi är ett personligt beslut. På Diet Doctor tror vi dock att om du kan hitta en framgångsrik och hållbar lösning för att förbättra metabol hälsa utan operation, är det troligtvis ett bättre tillvägagångssätt.
Men för dig som inte kan hitta en effektiv och hållbar lösning baserad på enbart livsstil, kan viktminskningskirurgi vara något att överväga. Kirurgiska komplikationer fortsätter att minska med tiden, samtidigt som evidensen stöder de betydande hälsovinsterna med viktminskning och metabola förbättringar.
Tänk på att kirurgi inte är en fristående behandling. Kost- och livsstilsförändringar krävs för bästa långsiktiga resultat. Viktminskningskirurgi är inte ett ”botemedel” som gör det möjligt för patienter att gå ner i vikt för att sedan återgå till att äta vad som helst och när de vill.
Det är snarare en start på en ny livsstil som ger patienter en kickstart. Därefter är det upp till var och en att hitta en livsstil som bibehåller den metabola hälsan.
Tyvärr är strikt LCHF och periodisk fasta ännu inte allmänt accepterat inom medicin- och viktminskningsområdet. I många fall kan ketogen kost räcka för att förbättra vikt och metabol hälsa, utan viktminskningskirurgi.
Faktum är att många läkare råder patienter att välja viktminskningskirurgi i tron att de redan har provat allt, när patienterna i själva verket inte ännu har provat ketogen kost eller periodisk fasta. Vi på Diet Doctor skulle vilja ändra på det; vi anser att varje patient bör överväga att testa ketogen kost eller LCHF som en potentiellt effektiv livsstilsintervention innan operation genomförs.
För dig som väljer att opereras hoppas vi att våra LCHF-råd kan hjälpa dig att bibehålla din viktnedgång för gott.
Vill du ha en gratis provmånad?
Få omedelbar tillgång till fantastiska LCHF-recept och veckomenyer, videokurser, hälsoguider, goda råd om viktminskning och mycket mer. Påbörja din nya hälsosamma livsstil redan idag med en kostnadsfri provmånad.
Testa en gratis provmånad!Videor om viktnedgång
Dr Ortiz är från Tijuana i Mexiko, med över 25 års erfarenhet. Dr Sweeney har arbetat som viktminskningskirurg i åtta år i Louisville, Kentucky, USA. Vill du veta mer om dessa personer kan du klicka på deras namn, som leder dig till vår engelska Diet Doctor-sajt. ↩
Tidigare genomfördes bariatrisk kirurgi genom ett stort snitt i huden. Via detta snitt skapade kirurger en ny, mycket mindre, magsäck som kopplades längre ned i tunntarmen.
Operationen innebär att man ”bypass” (passerar förbi) den vanliga magsäcken och första delen av tunntarmen.
Surgery Clinics of North America 2011: The history and evolution of bariatric surgical procedures [översiktsartikel; ograderad] ↩
Surgery for Obesity Related Diseases 2012: Updated position statement on sleeve gastrectomy as a bariatric procedure [översiktsartikel; ograderad] ↩
En randomiserad studie visade att gastric sleeve-patienter hade tappat 47 % av sin övervikt sju år efter operationen, medan patienterna med gastric bypass tappat 55 % (Observera dock att denna studie mätte mängden överviktskilon, vilket definieras som mängden viktminskning dividerat med skillnaden mellan startvikt och referensvikt. Detta kommer alltid att leda till en högre procentandel än absolut viktminskning.).
Det fanns ingen skillnad i livskvalitetspoäng, men gastric sleeve-patienterna hade färre biverkningar (24 % mot 28 %). Författarna drog slutsatsen att skillnaden i viktminskning troligen inte var ”kliniskt relevant.”
JAMA Surgery 2020: Effect of laparoscopic sleeve gastrectomy vs roux-en-y gastric bypass on weight loss and quality of life at 7 years in patients with morbid obesity: The SLEEVEPASS randomized clinical trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
En icke-randomiserad studie rapporterade 80 % förlust av mängden överviktskilon med gastric bypass jämfört med 60 % med gastric sleeve.
Journal of Minimal Access Surgery 2016: Comparison of weight loss outcomes 1 year after sleeve gastrectomy and Roux-en-Y gastric bypass in patients aged above 50 years [icke randomiserad studie; svag evidens]
Följande studie rapporterade emellertid liknande viktminskningsresultat för gastric bypass och gastric sleeve efter fem år. Framför allt upplevde patienterna som genomförde gastric sleeve betydligt mer halsbränna (GERD).
JAMA 2018: Effect of laparoscopic sleeve gastrectomy vs laparoscopic roux-en-y gastric bypass on weight loss in patients with morbid obesity: The SM-BOSS randomized clinical trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
En annan studie fann att de två operationerna resulterade i liknande viktminskning, med mycket kortare operationstid och en trend mot färre signifikanta komplikationer vid gastric sleeve.
Gastroenterology and Hepatology from Bed to Bench 2016: Safety and effectiveness of sleeve gastrectomy versus gastric bypass: one-year results of Tehran Obesity Treatment Study (TOTS) [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
World Journal of Gastroenterology 2019: New Era: Endoscopic treatment options in obesity-a paradigm shift [översiktsartikel; ograderad] ↩
NEJM 2014: Bariatric surgery versus intensive medical therapy for diabetes–3-year outcomes [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
NEJM 2017: Weight and metabolic outcomes 12 years after gastric bypass [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
En studie som täckte erfarenheter från 608 patienter från ett och samma kirurgiska centrum, rapporterade en genomsnittlig viktminskning på 45 kilo (går från ett genomsnitt på 138 kilo till 92,5 kilo) som varade i 14 år.
Annals of Surgery 1995: Who would have thought it? An operation proves to be the most effective therapy for adult-onset diabetes mellitus [icke randomiserad studie; svag evidens]
Följande studie på nästan 1800 patienter, visade att patienter i genomsnitt bibehöll 27 % av sin viktminskning från startvikten minst i tio år efter operationen.
JAMA Surgery 2016: Bariatric surgery and long-term durability of weight loss [icke randomiserad studie; svag evidens]
Följande granskning av studier som varade minst i tio år, visade en minskning på 56 % av överviktskilon vid gastric bypass, 58 % vid gastric sleeve och 45 % vid gastric banding. Gastric banding innebär att kirurgen gör magsäcken mindre genom att den snörs ihop med ett band. Den metoden används dock inte längre i Sverige.
Obesity Surgery 2019: Long-term outcomes after bariatric surgery: a systematic review and meta-analysis of weight loss at 10 or more years for all bariatric procedures and a single-centre review of 20-year outcomes after adjustable gastric banding [metaanalys av icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Bariatric Surgical Practice and Patient Care 2014: Management of failed laparoscopic roux-en-y gastric bypass [översikt av observationsstudier, svag evidens] ↩
Även om 50 % återfick en del av sin ursprungliga vikt, bibehöll de flesta fortfarande ett BMI under 35, det använda gränsvärdet för att definiera om viktminskningskirurgi lyckats eller ej.
Obesity Surgery 2008: Long-term weight regain after gastric bypass: a 5-year prospective study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
NEJM 2014: Bariatric surgery versus intensive medical therapy for diabetes–3-year outcomes [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Denna femårsstudie fann en mer betydande viktminskning med kirurgi jämfört med läkemedelsbehandling.
Lancet 2015: Bariatric-metabolic surgery versus conventional medical treatment in obese patients with type 2 diabetes: 5 year follow-up of an open-label, single-centre, randomised controlled trial [randomiserad studie; måttlig evidens]
Och följande rapporterade detsamma vid ett år:
JAMA 2013: Roux-en-Y gastric bypass vs intensive medical management for the control of type 2 diabetes, hypertension, and hyperlipidemia: the Diabetes Surgery Study randomized clinical trial [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Diabetes Care 2016: Mechanisms of diabetes improvement following bariatric/metabolic surgery [översiktsartikel; ograderad]
Följande observationsstudie drog slutsatsen att förbättringen av diabetes var ”två gånger större” än vad som förutspås av enbart viktminskning.
Diabetes Care 2016: Type 2 diabetes remission rates after laparoscopic gastric bypass and gastric banding: results of the longitudinal assessment of bariatric surgery study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
NEJM 2020: Effects of diet versus gastric bypass on metabolic function in diabetes [icke randomiserad studie; svag evidens]
En annan studie stöder också dessa resultat.
Diabetes Care 2013: Rapid improvement in diabetes after gastric bypass surgery: is it the diet or surgery? [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Sju år efter gastric bypass var det 57 % av patienterna som hade reverserat sin diabetes, jämfört med 22 % efter gastric banding. Observera att de som hade genomfört en gastric bypass också tappade mer vikt.
Journal of Endocrinology and Metabolism 2020: Diabetes remission status during seven-year follow-up of the longitudinal assessment of bariatric surgery study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
NEJM 2007: Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
PLoS Med 2020: Association of bariatric surgery with all-cause mortality and incidence of obesity-related disease at a population level: A systematic review and meta-analysis [metaanalys av icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Obesity Reserach 1999: Reduction in incidence of diabetes, hypertension and lipid disturbances after intentional weight loss induced by bariatric surgery: the SOS Intervention Study [icke randomiserad studie; svag evidens]
Surgery for Obesity Related Diseases 2008: American Association of Clinical Endocrinologists, The Obesity Society, and American Society for Metabolic & Bariatric Surgery Medical Guidelines for Clinical Practice for the perioperative nutritional, metabolic, and nonsurgical support of the bariatric surgery patient [översiktsartikel; ograderad]
Ochsner Journal 2009: Long-term management of patients after weight loss surgery [översiktsartikel; ograderad] ↩
[enstaka kliniska erfarenheter; mycket svag evidens] ↩
Dr Ortiz konstaterade att många av hans patienter ökade sin konsumtion av kalori- och sockerrika sötsaker veckorna innan operationen som ett sätt att ”säga hejdå” till maten. Det fick honom att lägga ännu större vikt på strikt LCHF veckorna innan operation. ↩
Obesity Surgery 2004: Preoperative low energy diet diminishes liver size [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Current Drug Metabolism 2012: Vitamin, mineral, and drug absorption following bariatric surgery [översiktsartikel; ograderad]
Pediatric Clinics in North America 2009: Nutritional deficiencies in obesity and after bariatric surgery [översiktsartikel; ograderad] ↩
Obesity (Silver Spring) 2013: Clinical practice guidelines for the perioperative nutritional, metabolic, and nonsurgical support of the bariatric surgery patient–2013 update: cosponsored by American Association of Clinical Endocrinologists, The Obesity Society, and American Society for Metabolic & Bariatric Surgery [översiktsartikel; ograderad] ↩
Obesity Surgery 2005: Nutritional deficiencies following bariatric surgery: what have we learned? [översiktsartikel; ograderad]
Current Drug Metabolism 2012: Vitamin, mineral, and drug absorption following bariatric surgery [översiktsartikel; ograderad] ↩
Advances in Nutrition 2017 Nutritional recommendations for adult bariatric surgery patients: clinical practice [översiktsartikel; ograderad] ↩
Obesity Surgery 2011: Thirty-day mortality after bariatric surgery: independently adjudicated causes of death in the longitudinal assessment of bariatric surgery [icke randomiserad studie; svag evidens]
Archives of Surgery 2007: Death rates and causes of death after bariatric surgery for Pennsylvania residents, 1995 to 2004 [icke randomiserad studie; svag evidens]
Obesity Surgery 2019: Long-term outcomes after bariatric surgery: A systematic review and meta-analysis of weight loss at 10 or more years for all bariatric procedures and a single-centre review of 20-year outcomes after adjustable gastric banding [granskning av icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Följande översikt visar en dödlighet på 0,35 % orsakad av bariatrisk kirurgi.
Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism 2008: Bariatric surgery: risks and rewards [översiktsartikel; ograderad]
I följande artikel granskas de andra kirurgiska komplikationerna:
Trauma Surgery and Acute Open Care 2018: Early and late complications of bariatric operation [översiktsartikel; ograderad]
Antalet re-operationer varierar beroende på utförd operation. En studie rapporterade att re-operationsantalet var så hög som 50 % efter gastric banding under de första åren av denna operation, vilket sedan minskades till 11 % under senare år. Men, som dr Ortiz förklarar, har gastric banding upphört på grund av behovet av upprepade operationer. Re-operationsantalet är mycket lägre vid gastric sleeve och gastric bypass.
Obesity Surgery 2019: Long-term outcomes after bariatric surgery: A systematic review and meta-analysis of weight loss at 10 or more years for all bariatric procedures and a single-centre review of 20-year outcomes after adjustable gastric banding [granskning av icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
JAMA Surgery 2020: Interventions and operations 5 years after bariatric surgery in a cohort from the US National Patient-Centered Clinical Research Network bariatric study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
I följande studie, publicerad 2014, rapporteras GERD som en vanlig komplikation. Dr Sweeney noterade emellertid att eftersom tekniker har förbättrats över tid, har även risken för GERD minskat och kan till och med bli bättre efter en gastric sleeve-operation.
Canadian Journal of Surgery 2014: The effect of bariatric surgery on gastroesophageal reflux disease [översiktsartikel; ograderad] ↩
Obesity Surgery 2008: Bowel habits after bariatric surgery [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
JAMA Surgery 2015: Three-year outcomes of bariatric surgery vs lifestyle intervention for type 2 diabetes mellitus treatment: A randomized clinical trial [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Författarna till Look AHEAD-studien beskriver livsstilsinterventionen enligt följande:
”Personerna hade ett kalorimål på 1200-1800 kcal/dag och instruerades att minska fettintaget i kosten till <30 % av de totala kaloriintaget från fett, med <10 % från mättat fett. För att öka kosthållningens följsamhet, tillhandahölls och användes även flytande måltidsersättningar. Deltagarna fick ett sexmånaders fysiskt aktivitetsmål på ≥175 min/vecka med måttlig till hög intensitet av träning, exempelvis raska promenader, och instruerades att utföra övningen i perioder om ≥10 minuter."
American Journal of Medicine 2013: The long-term effectiveness of a lifestyle intervention in severely obese individuals [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
JAMA 2018: Lifestyle intervention and medical management with vs without roux-en-y gastric bypass and control of hemoglobin a1c, LDL cholesterol, and systolic blood pressure at 5 years in the diabetes surgery study [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩
Frontiers in Endocrinology 2019: Long-term effects of a novel continuous remote care intervention including nutritional ketosis for the management of type 2 diabetes: A 2-year non-randomized clinical trial [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩
Även om detta inte är en exakt jämförelse, visar det att ketogen kost är mer effektiv för att förbättra metabol hälsa jämfört med kaloribegränsad fettsnål kost och är ungefär lika effektiv som viktminskningskirurgi. Den ketogena koststudien var dock inte randomiserad och mätte resultaten efter två år (jämfört med fem år för bariatrisk kirurgi) vilket därför inte är en perfekt jämförelse. ↩