Vilken mat är värsta miljöboven?
i Miljö / Djurskydd 
Detta var lite intressant. Flera tidningar rapporterade igår att flaskvatten inte är någon större miljöbov (DN, SVD, Sydsvenskan). Detta efter en rapport från HUI som Svenska Bryggareföreningen stod bakom…
Här kan man läsa en bra tolkning av det hela, från en smart kille jag känner rätt väl från universitetstiden:
Årets mest vinklade undersökning.
Själv tänkte jag fokusera på något annat mycket mer intressant. Vad är värsta miljöboven – tomater eller oxfilé? Det visar sig att svaret inte är självklart…
HUI-rapporten
I den aktuella rapporten har man räknat fram koldioxidutsläppet från produktionen av 1 kilo av olika matvaror.
Exempelvis:
Kranvatten ungefär 0 kilo koldioxid.
1 liter buteljerat vatten 0,8 kilo
1 liter apelsinjuice 4,8 kilo
1 kilo oxfilé 16,2 kilo
Här började jag fundera. Vi har säkert alla hört påståenden om hur lågkolhydratkost är dåligt för miljön, på grund av allt köttätande. Nu är detta ”kött-frossande” till stor del en myt eftersom man inte nödvändigtvis behöver äta mer kött än medel-Svensson. Vissa lyckas till och med äta lågkolhydratkost trots att de är vegetarianer.
Med det sagt, en del äter ganska mycket kött, och då är följande jämförelse lite kul:
Miljöbelastning per kalori
1 liter/kilo apelsinjuice medför 4,8 kilos utsläpp av koldioxid. Produktionen av 1 kilo oxfilé medför utsläpp av 16,2 kilo. Låter som oxfilén är värst? Men inte så snabbt – en liter apelsinjuice innehåller 450 kalorier. Ett kilo oxfilé ca 2000 kalorier. Omräknat till en mängd som ger 1000 kalorier medför apelsinjuicen 10,7 kilo CO2 medan oxfilén ”bara” ger 8,1 kilo!
Att äta oxfilé skulle alltså kunna vara miljövänligare än att dricka apelsinjuice! Detta kan bero på att juicen skall transporteras långa sträckor (apelsiner växer knappast i Sverige), och innehåller få kalorier per vikt då den till 90% består av vatten.
Inspirerad av detta räknade jag på lite ytterligare varor. Uppgifterna om CO2-utsläpp kommer från HUI-rapporten, och kaloriinnehållet från finska folkhälsoinstitutets livsmedelsdatabas (fineli.fi). Lätt att kontrollera för den som vill…
Tomat eller oxfilé värst för miljön?
Själv tycker jag detta är mycket intressant. Det visar sig att kött kanske är en mindre miljöbov än – tomater?? Räknat per kalori alltså.
Problemet är såklart att tomater inte kan odlas i Sverige mer än på sommaren. Alternativt odlas de i uppvärmda växthus – en riktig miljöbov jämfört med utomhusodling.
Nu äts visserligen tomater sällan i alltför stora mängder… den ursäkten finns inte för bananer däremot.
Bananer odlas inte alls i Sverige, utan istället ofta där det tidigare vuxit artrik regnskog (i sig ett miljöproblem). Sen transporteras de långa sträckor för att vi i Sverige skall kunna äta våra 20 kilo per person och år. Det blir 184,000 ton bananer om året som skall hit från produktionen runt 1000 mil bort…
För de som tror att köttkonsumtionen ändå är ett större problem – läs sidan 20 i HUI-rapporten. Det visar sig (om jag förstår rätt) att svenskarnas årliga banankonsumtion ger en större klimatbelastning än konsumtionen av nötkött, fläskkött och kyckling – tillsammans!?
Och konsumtionen av juice och saft är ett dubbelt så stort miljöproblem som banankonsumtionen…
Tomater kvalar in som ett betydligt större klimathot än nötköttskonsumtionen ensam. Se även Tomaten och klimatet – Matens värstingar, från Naturskyddsföreningen 2007. (Tack Karin20 för tipset)
Tillägg: Tydligen håller majoriteten av svenska tomatodlare på att ställa om till annan uppvärmning av växthus än olja, då minskar utsläppen av tomater påtagligt.
Vad man kan göra för att minska miljöbelastningen av lågkolhydratkost
Trots att stor frukt- och grönsakskonsumtion i vissa fall kan vara än värre klimatmässigt bör man ju se vad man kan göra för att äta miljöanpassad lågkolhydratkost.
Kanske är det en bra idé att inte äta överdrivet mycket nötkött, då fläskkött, fisk och kyckling verkar medföra en betydligt mindre miljöbelastning. Smör, grädde och ägg lär vara än bättre, likväl som vegetabiliska oljor (olivolja, rapsolja) och kokosfett. Naturligtvis spelar det även stor roll hur djuren föds upp.
Om man vill äta frukt rekommenderas svenska frukter i säsong, och i övrigt endast som tillfällig lyxkonsumtion. Fruktjuice bör kanske också ses som en lyxvara (som dessutom knappt dricks alls vid lågkolhydratkost – då den innehåller lika mycket socker som läsk).
Att äta lågkolhydratkost kan alltså med smarta val kanske bli väl så miljöanpassat som annan kost.
Livsmedelsverkets rekommenderar oss å andra sidan att äta minst 500 gram frukt och grönsaker dagligen, vare sig vi vill eller inte. Det riskerar att i värsta fall ge liknande miljöbelastning som att leva på 100% oxfilé… åtminstone för riktiga storkonsumenter av bananer, apelsiner och tomater.
Mer för nyfikna:
Här kan läsas livsmedelsverkets alldeles färska vetenskapliga underlag för kommande miljöanpassade kostråd.